Evangelikaler som inte vill förknippas med Trump

Utan de kristna hade Donald Trump inte hamnat i Vita huset. Trump vann katolikernas och protestanternas röster medan Hillary Clinton var andra religioners kandidat.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Dokument

Efter valet har gruppen kristna vita evangelikala varit den stora snackisen. Inom denna kategori väljare lade hela 81 procent av de som röstade sin röst på Trump, vilket Dagen tidigare rapporterat.

Barack Obama var mån om dialogen med evangelikala ledare, även när de i sak tyckte mycket olika. Clinton däremot, visade inte alls något intresse, hävdar en evangelikal pastor. Fler evangelikala ledare, och därmed fler medlemmar i församlingarna, hade nog stöttat Clinton om hon värnat samtalet med dem, resonerar pastorn.

Ta bort ”evangelical” ur samfundsnamnet

Att ämnet är laddat framgår bland annat av The Covenant Companion, medlemstidningen som ges ut av Equmeniakyrkans systerkyrka The Evangelical Covenant Church. I första numret 2017 skrivs texter om att samfundet nu bör ändra namn och slopa ordet ”evangelical”.

Vissa medarbetare ser ett namnbyte som uteslutet och framhåller en skillnad mellan progressivt och konservativt inriktade evangelikala. De vill inte heller låta sig definieras av politiska stämningar. Men vi möter också dem som hävdar att gruppen vita evangelikala kristna – med sitt enorma stöd för Trump – har placerat The Evangelical Covenant Church i sammanhang de inte vill förknippas med. De talar om hur ordet evangelikal blivit en belastning. Om en kyrka vars varumärke är skadat.

– I nästa ledarkrönika ska jag fokusera fullt ut på detta ämne. Jag sörjer att de evangelikala har blivit ett politiskt slagträ, säger samfundets ordförande Gary Walter när vi ses i Chicago.

Vi skymtar ett dystert uttryck och förstår att ämnet är känsligt. Walter är noga med orden, men när han berättar att de evangelikala omtalas som militant höger går besvikelsen inte att ta miste på.

George W Busch för moderat

Att evangelikala profiler från självständiga församlingar och religiösa organisationer väljer den republikanska kandidaten är inget nytt. Många ledare har i kölvattnet av Moral Majority’s Jerry Falwell och Christian Coalitions Pat Robertson vänt sig högerut. De kallas för den kristna högern, delvis på grund av deras syn på abort och deras opinionsbildning för minskad statlig makt.

År 2000 lanserade de George W Bush som den evangelikala presidenten, men den medkännande konservatism han ville stå för framstod alltför moderat för den kristna högern. Sedan kom åtta år med Obamas liberala politik, vilket verkar ha gjort politiskt inflytelserika evangelikala än mer radikala.

Att Trump i slutet av valrörelsen tydligt positionerade sig som pro-life i abortfrågan – och vad han ansåg viktigt i utnämningen av domare till högsta domstolen – sägs sedan ha övertygat även de mer osäkra evangelikala kristna. Och därmed bidragit till hans seger.

Andreas Linderyd

Carl Henric Svanell

Läs fler artiklar om Donald Trump

Alla tidigare artiklar
Annons
Annons
Dom mot sexåtalade fd kyrkochefen
Annons
Annons