Här får maten en andra chans

I decennier har livsmedelskedjorna slängt den mat de fått över. Men något har hänt och i dag skänks allt mer av överskottsmaten till välgörenhet. Att omvandla matsvinn till välgörenhet har på bara några år blivit en trend - något som belönas med priser och utmärkelser. Men få vet att trenden fick en välbehövlig skjuts av en enkel sopplunch i en frikyrka i Sundbyberg.

Under året som gått har flera hundra ton mat räddats från soptippen. Den har blivit måltider på härbärgen och hjälp till människor med svag ekonomi.

– Mina barn kommer att bli så lyckliga, säger Anna och pekar ner på barnvagnen. Där har hon lagt några påsar med frukt och grönsaker, ett paket Kalaspuffar, drickyoghurt, müsli och några byttor med proteinpudding. Lyxvaror, som hon aldrig skulle ha råd att köpa i en vanlig affär.

– Man får betala tio-femton kronor för en liten yoghurt i en vanlig affär. Här får jag tre för tio. Det blir fest när jag kommer hem i dag.

Varje vecka tar Anna, ensamstående trebarnsmamma och arbetslös, tunnelbanan och sedan bussen från Husby till Veddesta. Målet är Matmissionens butik där hon får handla livsmedel till en tredjedel av ordinarie priset. Varorna har skänkts av livsmedelsbutiker och producenter. De har kort bäst före-datum, mindre skador på förpackningarna eller är felbeställningar. Frukten och grönsakerna kan vara kantstötta och ha tappat sin forna spänst, men är fortfarande helt ok att äta.

Enormt matsvinn

För bara några år sedan skulle de här fullt tjänliga matvarorna ha hamnat på soptippen. I dag, som led i arbetet för att minska det enorma matsvinnet i Sverige, hämtas de hit och säljs till människor som lever i ekonomisk utsatthet. För att få handla till de låga priserna måste man vara medlem i Matmissionen, och det blir man om man har det knapert.

Matmissionen har i dag runt 3 000 medlemmar. Men skaran växer hela tiden. Det sitter alltid någon och väntar på sin tur på det lilla kontoret intill butiken där man kan ansöka om medlemskap.

Anne Lunde Dinesen.– Icke-medlemmar är också välkomna att handla på Matmissionen, fast till ordinarie pris. Gör man det stödjer man konceptet, berättar Anne Lunde Dinesen (bilden)  på Stockholms Stadsmission.

För en vecka sedan öppnade Stadsmissionen lunchrestaurangen Maträtt intill butiken. Luncherna lagas av överskottslivsmedel och riktar sig till det vanliga lunchklientelet.

– Maten håller minst lika god kvalitet som på vilken annan lunchrestaurang som helst. Fram till 13.00 kostar lunchen som en vanlig lunch på stan. Efter 13.00 är Matmissionens medlemmar välkomna att äta för halva priset, upplyser Anne Lunde Dinesen, projektledare inom Stockholm Stadsmissions nya verksamhetsområde Matcentralen.

Brann ned till grunden

Det är viktigt att hela verksamheten bär sina egna kostnader, påpekar hon.

– Den får gärna gå med vinst, men då återinvesteras den i verksamheten.

Matcentralen, som Matmissionens butiker och restaurang Maträtt är en del av, ägs och drivs av Stockholms Stadsmission. Den första butiken öppnade i söderförorten Rågsved i december 2015 och blev snabbt mycket populär. Kunderna kom från hela Storstockholm. Våren 2016 brann den ner till mångas förtvivlan. Men man sa: ”Vi ger inte upp” och satte i gång att leta efter en ny lokal.

Den återuppstod ett halvår senare, den här gången i en gammal Willysbutik i Veddesta, norr om Stockholm.

I dag finns det även en butik i Hägersten söder om staden. Intill Veddestabutiken har Stockholms Stadsmission etablerat ett centrallager med kyl- och frysanläggning och tre lastbilar som hämtar varor från livsmedelslager och butiker och levererar en del av det upphämtade till sociala verksamheter runt om i Stockholm. Som Bryggan, centret för hemlösa och missbrukare i Vantörs församling. Eller Ny Gemenskap i Västberga som bjuder på gratis frukost. Eller Stadsmissionens stödboende Bostället på Södermalm.

Leveranserna möts med stor tacksamhet. Man säger att de sätter en guldkant på tillvaron. Viket betyder att måltiderna som serveras har kunnat bli mindre spartanska.

Maten vi kastar

Varje svensk kastar 49 kilo mat per år.
Nästan all bra mat som kastas, 442 000 ton, slängs av hushållen.
Restaurangerna och storköken kastar 38 000 ton.
Detaljhandeln kastar 11 000 ton.
Ungefär en tredjedel av all mat som produceras i världen (1,3 miljarder ton) kastas utan att utnyttjas.
Orsakerna kan vara dåliga transporter och lagringsförhållanden, produktionssvinn och svinn hos konsumenten
Källa: Naturvårdsverket (2014)

alternative_text

På Matmissionen får en medlem handla för max 250 kronor i veckan.

Idén om att skapa en matbutik där människor med svag ekonomi kunde handla formulerades av eldsjälar inom Stadsmissionen och livsmedelskoncernen Axfood, som så småningom blev Matmissionens medgrundare. Som vanligt är det svårt att etablera något i större skala utan storskalig finansiell hjälp. Över tio olika livsmedelsföretag gick in och finansierade uppstarten av Matmissionen och var med och donerade livsmedel.

Matcentralen, som i dag består av ett centrallager, två butiker, en restaurang och en matbank som levererar livsmedel till sociala verksamheter, tar i dag emot ungefär 50 ton livsmedel i månaden. Dessutom ger den människor som står långt från arbetsmarknaden möjlighet att bättra på sitt cv. Av de 46 som i dag arbetar i butikerna är 29 långtidsarbetslösa i arbetsträning. Enligt verksamhetschef Johan Rindevall har fler än hälften av de som arbetstränat på Matcentralen gått vidare till jobb eller utbildning.

– Stadsmissionen jobbar med arbetsträning inom alla våra sociala företag, säger Anne Lunde Dinesen.

– Det har varit en del av idén från allra första början. Att matsvinnet ska minska, att maten ska komma ekonomiskt utsatta till godo och att hjälpa människor att komma närmare arbetsmarknaden, säger Karin Bildsten, projektledare på Axfood.

Karin BildstenKarin Bildsten (bilden) är eldsjälen och idésprutan bakom Axfoods samarbete med Stadsmissionen. I ett konferensrum på Axfoods huvudkontor berättar hon om resan som för hennes del började under en sopplunch för fattiga och hemlösa.

Det var nämligen i ett soppkök i Centrumkyrkan i Sundbyberg som fröet såddes till det framgångsrika matsvinnssamarbetet mellan Axfood och Stockholms Stadsmission.

I somras förärades Centrumkyrkan Sundbybergs kommuns miljöpris för sina soppluncher till behövande. Priset delades med stadens bageri och Hemköpbutik som bägge skänker överskottsmat och bröd till kyrkans sociala arbete. Kommunen motiverade priset med att de tre verksamheterna tillsammans på ett föredömligt sätt minskar matsvinnet i kommunen.

– Det är tack vare Karin som vi får mat från Hemköp, berättar Mikael Kindbom, ansvarig för soppköket i Centrumkyrkan.

Eldsjälar

Karin och Mikael bor nämligen grannar. Hösten 2012 stod de ute på gatan och pratade, så där som grannar gör. Mikael berättade om soppköket och undrade om Karin ville komma och hjälpa till någon gång. Karin sa: Javisst.

Så fort hon en lördagsmorgon kom över kyrkans tröskel började det spinna i huvudet.

– Mikael stod och öppnade konservburkar med gulaschsoppa och jag tänkte att det var väl onödigt krångligt och dyrt. Det slog mig att det onödiga butikssvinnet skulle kunna mätta många hungriga i kyrkans soppkök. Så efter sopplunchen sprang jag bort till Hemköp, som ju är en av ”våra” butiker och ligger bara ett stenkast från kyrkan. Jag frågade om kyrkan kunde få den mat de annars slänger. Svaret blev nej. Man fick inte ge bort den mat som skulle slängas.

Hösten 2012 var detta en utbredd uppfattning i livsmedelsbranschen. Trots att det redan då fanns enstaka aktörer som skänkte överblivna livsmedel till kyrkor och härbärgen, och enstaka företag som försökte tjäna pengar på det, var det fortfarande allmänt vedertaget att det som blev över skulle slängas.

– På den tiden fanns det inga riktlinjer för hur det skulle gå till och då vågade inte butikerna skänka, berättar Karin Bildsten.

– De riktlinjer som vi följer i dag har vi själva formulerat i samarbete med Livsmedelsverket. En av dem är att vi aldrig skänker livsmedel med ett sista förbrukningsdatum, bara med ett bäst före datum. En annan är att kylkedjan aldrig får brytas. Ingen ska riskera att bli sjuk av den mat som donerats.

Rädslan, bristen på tydliga riktlinjer och att man körde på i gamla fotspår gjorde att Hemköp i Sundbyberg fortsatte att köra mat till tippen och Mikael och hans team i kyrkan fortsatte att köpa mat till soppköket för gåvopengar

Vad är en matbank?

En matbank tar hand om mat som inte går att sälja och distribuerar den till välgörenhetsorganisationer, som i sin tur delar ut eller tillagar och serverar mat till utsatta människor i samhället.
Europas första matbank etablerades i Frankrike 1984. I dag finns det matbanker i 25 europeiska länder.
Donationer av överbliven mat behöver inte gå via en matbank. Ofta sker de direkt från butik eller kan livsmedelsdistributör till en välgörenhetsorganisation.

alternative_text

Det är ofta mycket folk i butiken i Järfälla och köerna till kassan kan lätt bli långa.

Ända tills hästköttsskandalen briserade i början på 2013. Häst-DNA hade upptäckts i djupfryst lasagne, köttbullar och hamburgare som enligt varudeklarationen skulle ha innehållit nöt- eller fläskkött. Hundratals ton färdigmat drogs tillbaka av leverantörer runt om i Europa. I Sverige hamnade 25 ton mat på soptippen, med den vaga hänvisningen till att ”lagstiftningen ställer krav på matsäkerhet”.

Karin berättar om hur Axfoods kvalitetschef, Susanne Wadegård, då bestämde sig för att ta risken och fråga en välgörenhetsorganisation om den skulle vara intresserad av att ta emot en lasagne gjord på hästkött. Det var ju fel på märkningen, inte själva maten.

Fem ton lasagne

Frågan möttes av glädje och tacksamhet och fem ton lasagne skänktes till Klara kyrka, som bedriver ett omfattande arbete mitt bland Stockholms stads hemlösa och missbrukare.

– De blev jätteglada när vi frågade, och oerhört tacksamma. Men vi var nervösa. Hur skulle reaktionerna bli? Skulle vi bli anklagade för att dumpa dålig mat till fattiga och hemlösa? För en livsmedelskedja vore det ju en katastrof.

Axfood såg till att det sattes upp tydliga skyltar om att lasagnen var gjord på hästkött. Lasagnen gick åt som smör i solsken.

– Ingen klagade! Det kom massor med positiva reaktioner i media. Vi fick credd!

I november 2013 kontaktade Karin Hemköp i Sundbyberg igen. Den här gången fick hon ja. Inställningen hade ändrats. Sedan dess har butiken donerat sitt matsvinn till Centrumkyrkan varje vecka.

– Det var då som en idé började gro som jag inte kunde släppa. Att alla butiker ju inte har en kyrka i grannskapet...

I början av 2014 äter Karin ännu en minnesvärd lunch, den här gången med Axfoods vd Anders Strålman och hållbarhetschef, Åsa Domeij. Hon berättar om sina tankar och får i uppdrag att sätta ner dem på pränt.

”Gör det bara”

Och sedan, som hon själv uttrycker det, börjar det hända grejer. Hon ringer Stockholms Stadsmission, som på sitt håll gått och grubblat över möjligheten att ta vara på matsvinnet. Samtalet resulterar i ett gäng som åker på studiebesök till Österrike och träffar Gerhard Steiner, mannen som startade Österrikes första sociala supermarket.

– Vad vi får med oss hem är två saker: ”Just do it” och ”It´s a win-win-win situation.”

I december 2015 invigs Matmissionens första butik i Rågsved. Köerna ringlar långa, det tar två timmar att komma fram till kassan. Kunder kommer med presenter, sociala medier svämmar över av uppskattning.

– 25 personer från Willys etableringsavdelning tog semester i två dagar för att på frivilligbasis bygga om butiken så att den kunde öppna. Det skulle ha kostat massor annars, säger Karin Bildsten.

Den uppskattade butiken totalförstördes i en brand bara tre månader senare. Dagen var på plats när släckningsarbetet var klart. Ett sotigt kylskåp med Risifrutti vad det enda som var helt bland den rykande bråten. Människor med shoppingväskor kom och vände. Var ska jag handla nu? var det återkommande reaktionen.

Vinnande koncept

I dag ringlar köerna långa innan öppning varje dag utanför butiken i Veddesta. Nyligen firade den ettårsjubileum och då var kön om möjligt ännu längre.

Under det gångna året tog Matcentralen emot 500 ton överskottsmat från livsmedelsbutiker och lager. Det är långt ifrån det enda matsvinn-till-välgörenhet-initiativet i Sverige. Konceptet sprider sig överlandet och ger ringar på vattnet. I Gävle har den lokala Matakuten 2016 förmedlat 150 ton livsmedel. Västeråsbaserade Food2Change uppger att de sedan i maj förra året kunnat rädda mat till ett värde av 2 425 000 kronor. Runt om i landet väljer allt fler bagerier, kaféer och restauranger att skänka bröd och mat som blir över. Samtliga stora livsmedelskedjor skänker i dag mat och flera av dem har avtal med minst en kyrka, välgörenhetsorganisation eller matbank som tar hand om matsvinn.

– Barnen behöver så mycket och det är svårt när man är ensam och arbetslös, säger Anna.

– Jag vill säga: Tack så mycket.

Matmissionen och Matcentralen

Matmissionen är ett samarbete mellan Stockholms Stadsmission och Axfood med kedjorna Willys, Hemköp och Axfood Snabbgross.
Stockholms Stadsmission äger och står för driften.
Axfood är medgrundare och bistår med livsmedel, finansiering och kunskap.
Matcentralen är Stockholms Stadsmissions verksamhet för distribution av överskottslivsmedel. Den består av två sociala supermarkets, ett centrallager, en matbank och en lunchrestaurang. Matbanken distribuerar 1,5 ton mat i veckan till sociala verksamheter i Stockholmsområdet.

alternative_text

Matutdelning. I Gävle är det Matakuten som hämtar överskottsmat från butikerna och delar ut till behövande. Förra året förmedlade man 150 ton livsmedel. Mest är det barnfamiljer och fattiga pensionärer som gläds åt hjälpen.

Cirka var fjärde butik i Axfoodkoncernen (bl a Willys, Hemköp, Snabbgross, Dagab) donerar till välgörenhet.

Coop och Lidl samarbetar med företaget Allwin, som har matsvinnsförmedling som affärsidé.

ICA centralt har ett avtal med Frälsningsarmén. Många enskilda ICA-handlare skänker till lokala välgörenhets- och frivilligorganisationer, till exempel Food2change.