Juluppropet för en humanare asylpolitik

Lagom till fjärde advent protesterar kyrkorna mot att krigsdrabbade flyktingbarn hålls åtskilda från sina föräldrar. En nationell namninsamling drar nu igång för en mer human migrationspolitik.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

– Nu ser vi effekterna, att lagen slår hårt och obarmhärtigt mot barn och unga, säger Lasse Svensson, ordförande i Sveriges kristna råd och kyrkoledare inom Equmeniakyrkan.

Sedan i juli har Sverige en betydligt tuffare migrationslagstiftning. Tillfälliga i stället för permanenta uppehållstillstånd och betydligt skärpta regler för anhöriginvandring har redan minskat antalet asylsökande drastiskt jämfört med föregående år.

Missnöjet gror

Men i många kyrkor och församlingar gror ett starkt missnöje med utvecklingen.

– I kyrkorna ser vi på nära håll hur den skärpta asyl- och flyktingpolitiken slår mot framför allt barn, unga och familjer som berövas hopp och framtidstro. Det handlar om barn och unga som riskerar att utvisas till krigsdrabbade länder och familjer som riskerar att hållas splittrade, säger Lasse Svensson.

Inte minst gäller det flyktingfamiljer från krigets Syrien där barn och föräldrar inte längre tillåts få återförenas som familj om någon har anlänt efter 24 november 2015. Och många som arbetar nära de ensamkommande afghanska flyktingungdomarna har upprörts över att de inte får sina fall prövade förrän de fyllt 18 år, och därmed riskerar att utvisas från Sverige.

Fyra kyrkofamiljer bakom

13 samfundsledare från de fyra kyrkofamiljerna; lutherska Svenska kyrkan, frikyrkorna, katolska kyrkan och de ortodoxa kyrkorna har undertecknat det gemensamma Juluppropet (se sidan 3). De drar nu också igång en nationell namninsamling som pågår fram till 31 januari, och där underskrifterna sedan ska överlämnas till regeringen.

I uppropet säger man sig vara ”djupt orolig över teknifiering, empatilöshet och avhumanisering som kommer till uttryck i asylpolitiken.”

Hoppas på stor uppslutning

Sveriges kristna råd har erfarenheter från det så kallade Påskuppropet för en humanare flyktingpolitik år 2005, då cirka 160 000 namn samlades in. Nu hoppas man på en stor uppslutning från svenska folket igen via www.juluppropet.se där namnunderskriften kan lämnas.

Nu på söndag kommer många kyrkor att lansera namninsamlingen i samband med fjärde adventsgudstjänsten.

Krav till regeringen

Rent konkret ställer Juluppropet tre krav:

1) Ge alla som beviljas asyl i Sverige rätt till familjeliv. Här varnar SKR och kyrkorna för psykisk ohälsa samt att etablering i Sverige motverkas genom kraftigt begränsad familjeåterföreningsrätt och hårda försörjningskrav för den som får rätten att ta hit sina anhöriga.

2) Ge barn och unga rätt till trygghet och framtidstro. Här påpekas bland annat otryggheten med tidsbegränsade uppehållstillstånd samt att ”särskilt/synnerligen ömmande skäl” har inskränkts som grund för att få stanna, något som tidigare tillämpats på exempelvis afghanska ensamkommande barn.

3) Undanröj praktiska hinder mot familjeåterförening. Framför allt många syrier har svårigheter att komma till en svensk ambassad i närområdet.

Lagen ska omprövas

Den tillfälliga migrationslag som nu gäller är treårig och ska omprövas efter två år, sommaren 2018. Från kyrkornas sida vill man redan nu höja rösten, bland annat inför socialdemokratiska kongressen i april. Kyrkoledarna har uppfattat att det även hos många politiker finns en ambivalens just kring familjeåterföreningen.

– Flera har sagt att det egentligen inte är den här politiken de vill bedriva, men det var en svår situation. Få verkar riktigt nöjda, säger Lasse Svensson.

Fler artiklar om Sveriges nya asylpolitik

Alla tidigare artiklar

13

Från 20 juli 2016 gäller en ny tillfällig migrationslag under tre år:

”Alternativt skyddsbehövande” från bland annat krigsdrabbade länder har inte längre rätten att ta hit sin familj, som hustru och barn.

Tidsbegränsade uppehållstillstånd på 13 månader gäller för flyktingar i denna kategori, med möjlighet till två års förlängning vid fortsatta skyddsbehov.

”Alternativt skyddsbehov” har den som inte riskerar personlig förföljelse utan exempelvis kommer från ett krigsdrabbat område. Detta gäller merparten av de asylsökande i dag.

Fakta: Tillfällig migrationslag

kyrkoledare från fyra kyrkofamiljer har skrivit under Juluppropet

Annons
Annons
Annons
Annons