Josefin Holmström: Så övervinns skammen

Skammen upplevs alltid som blottad för andra. Det är som att den står skriven i pannan.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Krönikor

”Ingenting är dolt som inte skall bli uppenbarat, och ingenting är gömt som inte skall bli känt. Därför skall allt vad ni har sagt i mörkret höras i ljuset, och vad ni har viskat i örat inne i kammaren skall ropas ut på taken.” Jag tänker på dessa Jesusord när jag läser de senaste vittnesmålen från #metoo. Senast ut är DN:s avslöjande om en skandal i centrum av Stockholms kulturliv. Berättelserna liknar varandra. De handlar om män med makt, män som upphöjt sin sexualitet till avgud, män som betraktat andra människor som instrument för sin egen njutning. De handlar också om kvinnor som fått lära sig att deras kroppar är mer åtråvärda än deras tankar och kompetenser.

Kampanjer som #metoo avslöjar och exponerar. De som förgripit sig på andra kan ställas till svars. Därmed finns också en chans till upprättelse för de utnyttjade. Men upprättelse är en sak, skam en annan: upprättelsen är inte nödvändigtvis ett botemedel mot skammen. Den sitter ofta för djupt.

Skam, skriver teologen Edward T. Welch i boken ”Shame Interrupted”, är en överväldigande känsla av att vara oacceptabel ”på grund av något du gjort, något som någon annan gjort mot dig, eller något som förknippas med dig”. Skammen förkrymper den utsattas mänsklighet. Om skuld kan gömmas och förnekas, så upplevs skammen alltid som blottad för andra. Det är som att den står skriven i pannan. Till slut börjar vi acceptera den.

Dessutom infekterar skammen, kryper ner på minsta cellnivå och förgiftar i värsta fall alla våra relationer – relationer med oss själva, med andra, och med Gud. Direkt efter syndafallet i Första Mosebok möter vi skammen: de första människorna blir medvetna om sin nakenhet och försöker gömma sig från Gud. Den goda nyheten är att Gud vet allt om skam, och att Han sedan tidernas begynnelse erbjudit sig att hjälpa oss ur den. Eva och Adam fördrivs nakna från Edens lustgård – men Gud ger dem kläder att täcka sig med. Hagar, gravid med sin husbondes barn, flyr förtvivlad ut i öknen – och Herrens ängel visar sig för henne.

Skammen övervinns en gång för alla när Herren Jesus Kristus själv hänger utblottad på korset, naken och blodig. Det som såg ut som ett nederlag förvänds i oväntad triumf. Den misshandlade visar sig vara en kung, och dessutom en kung som äter tillsammans med syndare och skamsna. Han erbjuder dem rättfärdighetens klädsel och ger de bortstötta en plats vid bordet tillsammans med Honom.

När vi inser att det erbjudandet är på riktigt – att det är lika verkligt som skammens smuts och smärta – då blir vi äntligen fullständigt upprättade.

Läs det senaste om #metoo

Alla tidigare artiklar
Annons
Annons
Annons
Annons