Kyrkovalet kostar sju gånger mer än riksdagsvalet

Svenska kyrkans kyrkoval, med ett valdeltagande på 13 procent, kostar 160 miljoner att genomföra. I Finland kostar det en niondel. "En rimlig kostnad" säger kyrkomötets ordförande.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

Den 17 september håller Svenska kyrkan kyrkoval. Förtroendevalda ska väljas till församlings-, stifts- och nationell nivå. Prislappen: 160 miljoner. Det enligt siffror som Kyrkans tidning tagit del av.

Uppgifterna är sammanställda av kyrkovalgeneralen Anki Bondesson. Valet till kyrkomötet kostar knappt 70 miljoner. Kostnadsuppgifterna om församlings- och stiftsfullmäktigevalen är baserade på enkäter. Största kostnaden står, enligt nationella kyrkokansliets beräkningar, församlingsvalen för med sina 76,6 miljoner.

Nästan sju gånger dyrare än riksdagsvalet

Vid kyrkovalet 2013, som ligger till grund för siffrorna, tog sig knappt 680 000 av de 5,5 miljoner röstberättigade sig till valurnorna. Slår man ut kostnaderna för kyrkovalet på varje person som röstade får man summan 235 kronor per röstande
Summan kan jämföras med det valet till kommun-, landsting och riksdag, som kostar 258 miljoner. Där blir kostnaden 36 kronor per röstande, det vill säga tvåhundra kronor billigare än kyrkovalet.

Centerpartisten Karin Perers är kyrkomötets ordförande:

– Demokratin är bärande för vår folkkyrka och demokrati ska få kosta. Jag tycker att detta är en rimlig kostnad för det system vi har i dag, säger hon till Dagen.

– Räknar man kostnaden per röstberättigad i stället så rör det sig inte om någon större summa. Då blir det ungefär sex kronor per år för varje röstberättigad. Man ska se kostnaden i relation till alla dem som erbjuds att rösta.

"För lågt valdeltagande"

Förra kyrkovalet, 2013, hade Svenska kyrkan ett valdeltagande på 12, 8 procent. När Dagen tidigare i sommar frågade kyrkovalforskaren Jan Strid, Göteborgs universitet, hur lågt valdeltagande Svenska kyrkan kan ha, och fortfarande kalla sig demokratisk?

– Det är en mycket intressant fråga och ett demokratiskt dilemma. Representativt är valdeltagandet i Svenska kyrkan redan för lågt. Men samtidigt kan man säga att det alltid är ett demokratiskt val, så länge alla medlemmar får rösta. Även om det bara skulle vara en, sa han till Dagen då.

Billigare val i Finland

När Finlands evangelisk-lutherska kyrka höll kyrkoval senast kostade det endast 18 miljoner kronor (1,8 miljoner euro). Det är en niondel av vad det kostar i Svenska kyrkan. Det finska valdeltagandet låg på 15,5 procent.

Det finskyrkliga systemet skiljer sig i fler avseenden än omkostnaderna från det svenskyrkliga. Finska kyrkomötet har 96 valda ombud, varav 34 är präster. Svenska kyrkomötet har 251 platser. Dessutom är de finska valen indirekta, vilket är en av orsakerna till att kostnaden är så mycket lägre än hos oss.

Biskopar: "Inför indirekta val".

Inför höstens kyrkomöte har förtroendevalda från nomineringsgrupperna Frimodig kyrka, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan och Centerpartiet skrivit motioner om indirekta kyrkoval.

Två av motionerna har fått episkopalt stöd i biskoparna Sven-Bernhard Fast, Visby, Mikael Mogren, Västerås, Johan Dalman, Strängnäs och Hans Stiglund, Luleå.

"En fråga om kyrkosyn"

En av motionärerna, Sven-E Kragh (C), säger till Kyrkans tidning att frågan om indirekta val faller tillbaka på kyrkosyn. Det nuvarande systemet skapar en bild av en kyrka som är "ungefär som staten".

– Även om skälen inte först och främst ekonomiska, kommer det att bli billigare, säger han även till Kyrkans tidning.

Läs fler artiklar om kyrkovalet 2017

Alla tidigare artiklar
Annons
Annons
Annons
Annons