Elisabeth Sandlund: Desperat anklagelse av Jimmie Åkesson

Den som försöker rättfärdiga sig själv genom att hävda att andra är minst lika dåliga, förlorar alltid.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Ledare

En desperat partiledare som ser att den maktposition som hägrat är på väg att glida honom ur händerna tillgriper den välkända men ack så lättgenomskådliga kålsuparmetoden: ”Ska du säga, som har gjort något/tycker något/är något ännu värre.” Det är den enda rimliga förklaringen till SD-ledaren Jimmie Åkessons påståenden i Aktuellt på måndagskvällen att Kristdemokraterna skulle vara grundat av nazister.

Åkesson gick ut hårt genom att försöka bortförklara grovt antisemitiska uttalanden av en av SD:s ledande politiker.

Läs också: Starka reaktioner efter Jimmie Åkessons nazist-påstående
 

Han förnekade all kunskap om vad denne haft för åsikter som ung och hävdade att det som medierna och andra politiker ser som skandaler inte betraktas på det viset av allmänheten. På den punkten får man ge honom delvis rätt. Det är och förblir ett mysterium att SD-politiker kan avslöjas med än det ena, än det andra utan att det hittills fått konsekvenser för deras anhängares lojalitet.

För att förstå att Åkesson triggades av att intervjun inleddes med klipp från partiledardebatten för en dryg vecka sedan när Ebba Busch Thor kallade SD en ”skandalfabrik” behövs inga större mått av fantasi.

Anklagelserna mot Kristdemokraterna är inte nya. De kan snabbt googlas fram på nätet för den som inte drar sig för att klicka på länkar till mer obskyra sajter.

Här pekas några få namngivna personer ut som på olika sätt fanns med när partiet startade på 1960-talet.

Läs också: Alf Svensson rasar mot Åkessons anklagelse: Oförskämt!

Åkesson gav inga exempel och fick heller inga riktigt tuffa motfrågor av en uppenbart överrumplad programledare. Han kunde ha nämnt rådmannen Harald Ljungström som drygt 20 år tidigare, på 1940-talet, hade varit medlem i Sveriges Nationella Förbund. Vid tidpunkten för KDS start hade han ångrat sitt engagemang och bett om förlåtelse för sina antisemitiska uttalanden. Ljungströms karriär i KDS blev trots detta kortvarig och han lämnade partiet redan 1964.

Också andra personer med nazistisk bakgrund som misstänktes försöka infiltrera nykomlingen på den politiska arenan uteslöts.

Om detta sa Jimmie Åkesson ingenting. Kanske vore det en bra idé att han studerade och tog lärdom av hur Lewi Pethrus, Birger Ekstedt och de andra i Kristdemokraternas ledning skötte renhållningsarbetet. Här har Sverigedemokraterna en hel del att hämta om man menar allvar med att man vill frigöra sig från sitt förflutna.

När Åkesson ändå håller på med sina studier borde han ta en snabbkurs i den kristdemokratiska ideologins internationella historia.

Då skulle han få lära sig hur den tillkom och hur den växte sig stark i svallvågorna efter de totalitära ideologier som Hitler och Stalin representerat med det uttryckliga målet att motverka nazismens återkomst och kommunismens framfart i Europa.

Kålsuparmetoden kan fungera kortsiktigt. Men i det långa loppet, när korten synas, förlorar den som försöker rättfärdiga sig själv genom att hävda att andra är minst lika dåliga. Det kommer också Jimmie Åkesson att få erfara.

Läs också: Statsvetare: Åkessons utspel handlar inte om KD

Detta är en text av en av Dagens ledarskribenter och är därmed ett uttryck för tidningens linje. Dagen är partipolitiskt obunden på kristen grund.
Annons
Annons
Upprop mot utvisningar
Annons
Annons