Nyskrivet påskdrama fyllde pingstkyrka

Köerna ringlade långa utanför Filadelfiakyrkan i Stockholm på påskdagens kväll. Anledningen var den nyskrivna påskföreställningen "72 timmar", som framfördes för allra första gången.

– Det är länge sedan jag såg så mycket folk i kyrkan, man fick öppna andra läktaren för att alla skulle få plats, berättar Berne Wilhelmsson, en av besökarna.

Det blev en sprakande föreställning där körsång, skådespel, ljus- och ljudeffekter avlöste varandra. Förberedelserna har varit intensiva de senaste dagarna.

Totalt har ett 150-tal personer varit involverade i projektet. De flesta är medlemmar i Filadelfiaförsamlingen men även personer med nära anknytning till församlingen har varit med.

Se mer på DagenTV: Filadelfiakyrkan gör stort påskdrama

En är Patrik Almkvisth, som skrivit manus tillsammans med Tomas Hennerfors, och även varit ansvarig för regidelen. När Dagen når honom på telefon ett par timmar efter föreställningen är han lättad, trött och lycklig.

– Det gick väldigt bra, långt över förväntningarna på alla plan, säger han till Dagen medan han pustar ut.

Han hyllar lagarbetet och talar lyriskt om den överlåtelse alla som deltagit i projektet visat.

– Alla har gett av sin tid och energi och det är anledningen till att det gick att genomföra. Det ligger en enorm styrka att få göra detta tillsammans med vänner, människor som jag älskar.

Se mer på DagenTV: Två av skådespelarna om ”72 timmar”

"72 timmar" är, som titeln antyder, en föreställning om tre dagar. Men inte vilka dagar som helst utan tre dagar som förändrade världen.

– Det är en berättelse där vi dyker ned i utvalda passager under de intensiva 72 timmar då Jesus led, dog och uppstod. Det som hände då är kärnan i vår tro.

Ett syfte har varit att göra påskens verkliga innebörd mer känd, eftersom många svenskar är ganska okunniga om varför vi firar påsk.

– Vi ville göra en kraftsamling och presentera kärnan i vår tro så att alla förstår och kan ta till sig bibelberättelsen, berättar Patrik Almkvisth om hur idén kom till.

Men tiden har varit knapp. Alltihop har vuxit fram sedan november förra året. En projektgrupp har arbetat och sett till att de olika delarna blivit en helhet.

Rollerna spelas av några professionella skådespelare, som Patrik själv, men de allra flesta är amatörer. Han gör rollen som Jesus, huvudpersonen i passionsdramat.

– Det är en enorm utmaning. Jesus var 100 procent människa och den delen har jag någorlunda koll på. Men han var också 100 procent Gud och den delen är betydligt svårare, förklarar han.

Hur tycker du att det gick?

– Ingen klarar helt och fullt att gestalta Jesus. Men för mig personligen har det aldrig varit så lätt att hitta in i och bli drabbad av materialet som den här gången. Jag tror det beror på att texterna ligger så nära hjärtat.

– När vi skrev manus studerade vi evangelietexterna. Och församlingens pastorer Niklas Piensoho och Gustav Jannerland har hjälpt oss att få en ännu djupare inblick i vad texterna vill säga. Det har varit ovärderligt.

Och att döma av de stormande applåderna efter föreställningen så lyckades de riktigt bra. Patrik Almkvisth hoppas att alla fått med sig något hem.

– Känslan efteråt är att några som kom kanske inte varit i kyrkan på länge och såg en anledning att komma tillbaka. Det är vi i så fall mycket glada över.

Förhoppningen är att "72 timmar" ska bli en tradition i Filadelfiakyrkan i Stockholm. Bibelns påskbudskap förtjänar att få en mer framskjuten plats.

– Julkonserter finns det ju många av och det är bra men påskföreställningar är inte lika vanligt i kyrkorna. Men påsken är ju den största kristna högtiden. Den kan vi göra mer av och det här är ett sätt.

Blir det en föreställning nästa påsk också?

– Inget är bestämt men förutsättningarna finns så det hoppas jag verkligen.