Starka reaktioner på Uppdrag gransknings själavårdsbluff

Det är oetisk journalistik att spela in själavårdssamtal. Det menar Karin Wiborn, generalsekreterare för Sveriges kristna råd.Och Berit Simonsson från Oasrörelsen tycker Uppdrag gransknings tillvägagångssätt är hänsynslöst.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

Uppdrag granskning-redaktionen får nu kritik för sitt sätt att i smyg spela in själavårdssamtal med svensk-kyrkliga präster. Dagen rapporterade i går hur prästen Per Engström hade sökts upp av en person som sade sig brottas med en homosexuell läggning. Efteråt visade det sig dock att samtalet blivit inspelat, och på en parkeringsplats konfronterades Per Engström med ett team från Sveriges television som frågade ut honom om hans syn på homosexualitet. Per Engström är inte den enda präst som blivit uppsökt på detta sätt, enligt uppgifter till Dagen rör det sig om åtminstone sex präster.

Karin Wiborn reagerar starkt på Uppdrag gransknings arbetsmetoder.

– Det är oetisk journalistik. För mig är det obegripligt hur man kan luras på det sättet, jag tycker inte någon skulle behöva utsättas för det, säger hon till Dagen.

”Kan upplevas som kränkande”

Hon menar att själavårdssamtalen är speciella och kräver mycket av själavårdaren. Att som själavårdare utsättas för en bluffande konfident, som dessutom offentliggör ett förtroligt samtal, kan upplevas som kränkande.

– Och det kan rubba förtroendet för den absoluta tystnadsplikten. Om jag som själavårdare känner mig osäker på om någon jag pratar med är ärlig så kanske inte jag blir riktigt närvarande. Och vad händer då med konfidenten som känner att själavårdaren har någon form av barriär? säger hon.

Kritisk till Uppdrag granskning

Oasrörelsen, som är en karismatisk förnyelserörelse inom Svenska kyrkan, betonar användningen av personlig förbön. Oas-inspiratören Berit Simonsson är mycket kritisk till Uppdrag granskning.

– Det är ett hänsynslöst tillvägagångssätt, som vittnar om stor okunskap om den direkt livsavgörande betydelse den enskilda själavården har för många människor. Vill Uppdrag granskning veta vad olika präster tycker så går det ju bra att fråga dem direkt utan att med öststatsmetoder smyga med dolda mikrofoner.

Berit Simonsson tycker att Svenska kyrkans biskopar borde reagera och träda upp till försvar för prästerna.

– Tystnadsplikten gör ju att de präster som lurats in i dessa fejkade samtal inte kan tala om vad som sagts under dessa samtal, säger hon.

TV4:s ”Kalla fakta”

Uppdrag gransknings journalister är inte ensamma om att använda sig av dessa metoder. TV4:s Kalla fakta granskade 2011 Frälsningsarmén och smygfilmade då själavårdssamtal som också berörde homosexualitet.

Att som journalist uppge falsk identitet eller andra falska uppgifter behöver inte strida mot de etiska principer som styr svensk journalistik. Journalisten Anders Ahlberg, som har stor erfarenhet av arbete med pressetiska frågor, menar att sådana arbetsmetoder kan rättfärdigas om de ger viktig kunskap som inte kan nås på annat sätt. Att till exempel smygbanda samtal ska dock inte göras enbart för att sätta dit personer som saknar egentlig makt.

”Man får se”

Anders Ahlberg tycker det är svårt att kommentera det aktuella fallet, då programmet inte sänts än.

– Man får se se vad Uppdrag granskning har gjort. Finns det skäl till att utsätta prästerna för det här? Utövar de sådan makt? Eller nitas de trots att de inte har en maktposition? säger han.

TORPKONFERENSEN
Annons
Annons
Annons
Annons