"Sverige kommer att förlora sin trovärdighet inom biståndet"

Flera miljoner som blir utan rent vatten. Femtio tusen barn blir utan skola. En kvarts miljon barn vaccineras inte mot mässlingen. Mer än 150 000 undernärda barn får ingen vård. Listan på vad som står på spel är mycket längre än så, och den kommer från den svenska biståndsmyndigheten Sida. De har räknat ut vilka konsekvenser det kan bli om svenskt bistånd skärs ner till hälften, ett scenario som inte är alltför långsökt. Finansminister Magdalena Andersson (S) har redan bett UD att ta fram uppgifter vad det skulle få för konsekvenser om 60 procent av biståndsbudgeten skulle gå till flyktingmottagning i Sverige.

Något formellt beslut är ännu inte fattat, men biståndets aktörer befarar nu att stora nedskärningar är på gång då notan för svensk flyktingmottagning kan betalas med "deras" pengar. Redan i dag är Sverige den största mottagaren av svenskt bistånd, i och med att cirka 20 procent av biståndsbudgeten går till flyktingmottagning. Nu sonderar alltså regeringen terrängen för ytterligare omfördelning.

Magnus Walan på den kristna biståndsorganisationen Diakonia har länge kritiserat regeringen, oavsett valör, för att biståndspengar används till flyktingmottagning. Nu skräder han inte med orden, och pratar om att politiker inte förstår magnituden av vad de är på väg att besluta, att människor kommer att få betala med sina liv om regeringen gör slag av saken.

-Ja, det kan komma ett regeringsbeslut som ger de orderna. Det här är något som regeringens representanter pratat öppet om. Men det kommer att leda till ett fullständigt kaos, säger Magnus Walan.

Förutom de direkta konsekvenserna för fattiga runtom i världen, så beskriver han hur krångligt ett sådant beslut skulle bli i och med alla åtaganden som redan gjorts, och alla avtal som måste rivas upp.

-Genomför regeringen det här förlorar Sverige sin trovärdighet fullständigt, och som samarbetspartner i internationell samverkan kommer Sverige att bli en opålitlig partner.

Magnus Walan säger att statsminister Stefan Löfven nyligen stod i FN och talade sig varm för att ge en procent av BNI i bistånd, något som han nu tycker klingar falskt.

-Självklart ska vi ta emot asylsökande, men det vi pratar om är att inte låta världens fattiga betala för det. Vi har råd att avsätta en procent till bistånd, och ta emot flyktingar. Vi är så rika att vi borde ha råd med det, säger Magnus Walan.

En uppfattning som han delar med flera andra aktörer inom biståndsvärlden.

-Att ta pengar från de fattiga för att hantera flyktingströmmarna i Sverige, är inte en långsiktigt bra lösning, menar PMU:s direktor Niclas Lindgren, i en intervju på den kristna organisationens egen hemsida.

Han tycker att biståndet uppgift är att komma åt roten till de problem som bland annat gör att människor flyr, inte att de pengarna ska gå till insatser för att lindra konsekvenserna.

-Eftersom orsaken till flyktingströmmarna är konflikter, bristande demokrati och brist på mänskliga rättigheter, så är det märkligt att svenska regeringen tar från de aktörer som jobbar med att motverka uppkomsten av de flyktingströmmar vi ser idag, säger Niclas Lindgren.