”Asylsystemet är inte rättssäkert”

Att söka asyl i Sverige är något av ett lotteri. Det menar statsvetaren Livia Johannesson, som i en ny avhandling ifrågasätter om det svenska asylsystemet är rättssäkert.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

För drygt tio år sedan lades systemet om, asylärenden skulle börja avgöras i svenska domstolar, inte bara av en myndighet. Därmed skulle det politiska inflytandet över enskilda asylärenden försvinna, och ett mer rättssäkert system utan svajiga subjektiva bedömningar skulle ta över.

Asylsystemet är inte rättsäkert

Så blev inte fallet. Det menar statsvetaren Livia Johannesson, som i en ny avhandling studerat vilken verkan den politiska reformen har fått. Hon menar att asylsystemet inte är rättssäkert, utan det är fortfarande svårt att bedöma om en asylsökande talar sanning. Ofta beror det på att man ska avgöra trovärdigheten i berättelser som utspelat sig långt bort, i länder med begränsad insyn.

Hur kan du vara så säker på att systemet är rättsosäkerhet?

– Jag har brottats med den frågan under hela processen. För om man säger att det finns ett problem, då måste det finnas ett ideal, och jag har inte satt ner foten där.

Men en utgångspunkt för en rättssäker asylansökan är att utfallet ska vara rättvist och korrekt, och Livia Johannesson menar att så är inte alltid fallet. Det finns flera brister som hon pekar ut. Exempelvis idén om att det är två jämbördiga parter som möts i rätten.

En första bedömning av ett asylärende görs alltid av Migrationsverket, och sedan kan det överklagas till domstolsväsendet.

– När ärendet kommer till en domstol tycker jag att det är tydligt att Migrationsverket har mer resurser, är skickligare på att argumentera för sin sak, och de anses ha större trovärdighet inför domstolen. Ur ett rättssäkerhetsperspektiv är det problematiskt, för Migrationsverket får oftast rätt.

Hur kan man göra systemet mer rättssäkert?

– Dels kunde man ändra bevisbördan, som initialt ligger hos den asylsökande. Det kan vara oerhört svårt att bevisa sina asylskäl, säger Livia Johannesson.

Subjektiva bedömningar

Men när det kommer till trovärdigheten hos en asylsökande är det svårt att hitta någon enkel lösning, i slutänden är det en tolkningsfråga.

Ett sätt att börja med att göra systemet mer rättvist vore att vara öppen med att asylsystemet till viss del bygger på subjektiva bedömningar och börja diskutera vad det betyder, menar Livia Johannesson.

Präst håller med

Håkan Sandvik är präst i Svenska kyrkan och har jobbat mycket med flyktingar. Han håller med i resonemanget.

– I princip alla asylärenden avgörs av handläggarens eller beslutsfattarens subjektiva bedömningar. Det finns ingen absolut vetenskap i juridiken, säger han.

Han tvivlar inte på att politiker haft ambitionen att bygga ett rättssäkert system.

– Men det är så många faktorer som spelar in, vilken advokat man har, om tolken är bra, vem som är handläggare. Det är en lång kedja som måste fungera till hundra procent för att vi ska kunna säga att det är rättssäkert.

Håkan Sandvik menar att det är sällan hela denna kedja fungerar som det är tänkt, och han önskar en mer ödmjuk attityd från migrationsmyndigheterna som ofta gömmer sig bakom idén att systemet är rättssäkert.

– Får man den ödmjukheten tror jag att vi skulle ha lättare att umgås, säger han.

Fler artiklar om Sveriges nya asylpolitik

Alla tidigare artiklar

Fakta:

Att söka asyl

År 2006 reformerades det svenska asylsystemet.

Då fick domstolarna i uppdrag att avgöra ärenden, om en asylsökande överklagade Migrationsverkets första beslut.

Tanken var att bygga ett mer rättssäkert system.

I det nya systemet kan inte politiker gå in och avgöra ett asylärende, utan de kan enbart påverka via lagstiftning.

Annons
Annons
Attacken mot synagogan
Annons
Annons