Påverkar en kristen församlings storlek medlemmarnas tro och liv? Sannolikt. Åtminstone om man ska tro det amerikanska galluppinstitutet Barna. Över 3000 vuxna medlemmar i protestantiska amerikanska församlingar har fått svara på 17 frågor. Alla har fått ange hur många som brukar komma till gudstjänsterna i deras kyrka - det handlar alltså inte om medlemstal.
Nu befinner sig ju USA och Sverige närmast vid motsatta poler på den religiösa kartan, och man ska akta sig för direkta jämförelser. Men deras rön kan hjälpa oss att se på vår verklighet med andra ögon och kanske att ställa våra frågor på ett nytt sätt.
Studien visar till exempel att medlemmar i stora församlingar generellt är mer konservativa än medlemmar i små. Det handlar om saker som tron på Bibelns trovärdighet, på Guds allmakt och om Jesusbilden.
Kanske kan man gissa att det är tvärt om i Sverige, i varje fall om vi ser till de äldre samfundens församlingar? Om man däremot skulle ställa samma frågor till medlemmar trosrörelsen eller församlingar med i huvudsak invandrare skulle mönstret sannolikt följa det amerikanska.
Har detta mer än en akademisk betydelse?
Fråga närmaste samfundsledare eller pastor!
Den här sortens frågor skär genom alla samfund och de flesta enskilda församlingar i Sverige, och säg den ledare inom kristenheten som inte brottas med dem!De flesta försöker nog jämka mellan alla dessa olika förståelser av Kristi efterföljelse. De talar tro, ingjuter mod och gjuter olja på de värsta vågorna. Det är ofta en slitsam väg.
Några väljer konfrontation. De talar om vad man ska tro i den här församlingen och ser de klentrognas uttåg nästan med tillfredsställelse allt medan de eldar kärntrupperna till nya, djärva dåd.
Finns det verkligen ingen tredje väg?
Jo, den måste finnas. Kanske kan den kallas klartextens och transparensens väg, en väg som involverar människor i förändring utan att vare sig släta över eller förebrå.
Vi säger ofta att det är lättare att få medlemmar att engagera sig ju mindre församlingen är. Den här studien visar på raka motsatsen, och här borde vi kunna ta till oss resultatet: graden av engagemang handlar inte om gruppens storlek.
Kanske handlar den om tydligheten i målen och värmen i gemenskapen. Vart vill vi? Varför? Med vad?
Till sist är vi nog tillbaka vid den klassiska frågan om balans mellan att vara kulturellt relevant och ändå stå för evangeliets kärna. Församlingar som växer har en förmåga att läsa av sin samtid och lämpa irrelevanta och belastade traditioner över bord. Samtidigt vet de att det finns en anstöt i evangeliet som inte kan dribblas bort utan att kärnan går förlorad.
Stora och växande församlingar är inte lik-tydigt med avtagande engagemang. Det kan tvärt om finnas en oöverträffad dynamik i en stor församling som många fler borde få uppleva.