Medan anslaget till folkrörelsernas biståndsorganisationer minskar får det statliga riskkapitalbolaget Swedfund en större del av biståndskakan. Är det här tecken på en ideologisk förskjutning i politiken?
- Det är i alla fall en policyförändring, säger Bertil Odén, biståndsexpert och konsult i utvecklingsfrågor.
- Det är också i enlighet med den allmänna politiken att näringslivet ska spela en större roll framöver.
Samma logikBiståndet ska enligt detta synsätt fungera enligt samma logik som skolor och sjukvård, där konkurrens mellan olika aktörer ses som något positivt.
Regeringen vill att fler organisationer ska delta och det innebär att biståndsorganisationer måste visa sig konkurrenskraftiga för att få del av statens pengar.
- Hur mycket som är ideologi inom biståndspolitiken kommer att synas tydligare när man höjer biståndet igen, säger Bertil Odén.
Då går det se var pengarna hamnar, om det exempelvis är Swedfund eller folkrörelser som regeringen prioriterar högst.
Besvikna på regeringenSom det ser ut nu är de flesta biståndsorganisationer besvikna på regeringen för att deras anslag krymper. I det större perspektivet är det här en debatt som handlar om vem som ska ha rätt att beskriva utvecklingsarbetet i omvärlden. Flera organisationer har gått ut i debatten och sagt att regeringen stryper yttrandefriheten när de minskar anslagen till informations- och opinionsarbete.
Bertil Odén håller med om att det finns en risk att det blir svårare för olika biståndsaktörer att finansiera kritisk granskning av biståndet. Det är en reflektion han gjort efter att ha läst regeringens nya policydokument för utvecklingsarbete mellan 2010 och 2014.
"Det är centralt att kommunikations- och informationsverksamhet ger en bred och korrekt bild av svenskt bistånd och dess resultat", lyder formuleringen i dokumentet.
- Frågan är vem som avgör vad som är den korrekta bilden, kommenterar Bertil Odén.
Hårdare styrningI samma dokument går det att läsa att informationsinsatser ska gälla "i enlighet med strategins mål", det vill säga att svenskar ska få bra information om biståndsarbetet. Övrigt informationsarbete "kommer inte att beviljas medel", enligt regeringens policy.
- Det här öppnar upp för hårdare styrning, kommenterar Bertil Odén, som menar att policydokumentet är formulerat på ett sätt som gör att de som inte förmedlar "rätt" bild av bistånd riskerar att få mindre pengar.
- Det är sannolikt att det blir finansiären som avgör vad som är en korrekt bild. Den här formuleringen öppnar för ett stopp för finansieringen för opinionsbildning, liksom begränsning av kritisk granskning av det svenska biståndet.
Fotnot: Policydokumentet heter: Strategi för informations- och kommunikationsverksamhet, inklusive genom organisationer i det civila samhället, 2010-2014.
