De vill att Somaliland erkänns som egen stat

Med ord som demokrati, religionsfrihet och mänskliga rättigheter försöker Mikael Torstensson och Magnus Oscarsson övertyga världen om att Somaliland bör erkännas som en självständig stat.
– Fönstret är öppet nu om vi vill påverka, säger han, och varnar för att om det demokratiska Väst sviker finns andra krafter redo att kliva in.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

Att erkänna nya länder är kontroversiellt. Alltid upprörs någon och det är lätt att idealen drunknar i geopolitiska hänsynstaganden. För vem vill erkänna det demokratiska Taiwan, då man får stormakten och diktaturen Kina emot sig?

Regeringens erkännande av Palestina, och icke-erkännande av Västsahara, är två andra exempel på hur komplext det är när nya nationer ska få stöd.

Sändebud till EU

Så det är inte en helt lätt uppgift som Mikael Torstensson tagit på sig. Han är en av Somalilands mest ihärdiga försvarare och målet är självständighet från krigshärden Somalia. Smålänningen är på hemmaplan engagerad i kyrkan, men ute i stora världen är det Somalilands väl och ve som gäller. Han är utsedd till landets specielle sändebud till EU och Mikael Torstensson har goda kontakter ända upp till regeringsnivå, och bor även deltid i Somaliland.

Driver på politiskt

Dagen möter honom inne i riksdagen tillsammans med den kristdemokratiske riksdagsledamoten Magnus Oscarsson (KD), som driver självständighetsfrågan politiskt i Sverige. KD-politikern har skrivit motioner, ställt utrikesminister Margot Wallström (S) mot väggen och har lyft Somalilands självständighet som fråga inför KD:s riksting i höst, där han hoppas få hela partiet med sig.

somaliland– När jag frågade utrikesministern om Somalilands erkännande svarade hon att Sverige inte vill störa fredsförhandlingarna i Somalia, säger Magnus Oscarsson.

Små steg mot självständighet

Nyligen öppnade Somaliland ett representationskontor i Sverige, det närmaste en ambassad ett icke erkänt land kan komma. Det är ännu ett litet steg mot självständighet, men det som Mikael Torstensson är mest mån om att lyfta är att både Etiopien och Förenade arabemiraten precis skrivit på bilaterala avtal.

– Det är de facto ett erkännande, säger han.

Men fortfarande finns det inget land som formellt erkänner Somaliland, och Mikael Torstensson påpekar att här kan exempelvis Sverige vara med och skriva historia, och påverka en hel region i en mer demokratisk riktning.

Expert på historien

Mikael Torstensson kan redogöra för Somalilands historia som ett rinnande vatten, van vid att snabbt och rappt sälja in landet till politiker. Det handlar om historiska oförrätter, om vad de koloniala gränserna betytt och om att Somaliland redan 1991 valde att gå sin egen väg, bort från krigets Somalia, för att i stället bli ett demokratiskt föredöme på Afrikas horn.

Säger "vi"

Att Mikael Torstensson brinner för sin uppgift är lätt att se, och gång på gång använder han ordet "vi" när han pratar om Somaliland.

– Somaliland är en framgångshistoria utan motstycke. Vi har haft 26 år av fred och demokratisk utveckling, säger han.

Att han som vit, kristen, europé har fått ett så stort förtroende ses också som en intäkt för landets öppenhet, där de flesta är muslimer.

I ett fritt Somaliland, hur skulle det se ut med religionsfrihet?

 

96602.jpg– Just nu har världen en öppning att stödja ett land som jobbar med de här frågorna. Religionsfrihet är en del av de mänskliga rättigheterna som man skrivit under på, säger Mikael Torstensson.

 

Risk att jihadistgrupper "tar för sig"

 

Men framförallt, poängterar han, finns i nuläget alla möjligheter att vara med och påverka. Och är västvärlden ointresserade finns andra krafter som gärna tar för sig. Framförallt Saudiarabien, stormakten i närheten. Runt knuten finns också jihadistgrupper som al-Shabaab och al Qaida.

 

– Här har vi en gyllene chans att erkänna ett land som jobbar med demokrati, mänskliga rättigheter och religionsfrihet. Vi behöver goda exempel i Afrika, och här kan Sverige gå i bräschen, säger Magnus Oscarsson.

 

Finns det inte en risk att ni målar upp en drömbild av Somaliland?

 

– Man får så klart inte svälja allt. Men utifrån vad jag har upplevt begår vi ett stort misstag om vi inte stöttar det här landet, säger Magnus Oscarsson.

 

Mikael Torstensson svarar på frågan med att dra fram en karta från organisationen Freedom House, organisationen som specialiserat sig på att mäta demokrati i världen. Somaliland är det enda land som är markerat med gult i regionen, alltså i stort sett ensam om att inte vara en diktatur.

 

– Gult betyder delvis fritt, och det beror på att valet som skulle hållas nu har flyttats fram till i höst, beroende på torkan, det har inte regnat på två år, säger Mikael Torstensson, och tillägger snabbt.

 

– Allt i samförstånd med oppositionen.

 

– I grannländerna sitter oppositionen i fängelse, i Somaliland sitter de i parlamentet, fyller Magnus Oscarsson på med.

 

Mikael Torstensson avrundar med att Somaliland kan vara en nyckel för hur man bygger demokrati i andra klanbaserade samhällen, som de konfliktdrabbade Afghanistan, Libyen och Syrien.

 

– Somaliland kan tjäna som ett exempel.

 

Somaliland

Somaliland är en sedan 1991 själutropad stat på Afrikas horn.

Formellt är landet fortfarande en del av Somalia, sedan länge indraget i ett förödande inbördeskrig.

Omkring 4,5 miljoner människor lever i Somaliland, huvudstaden heter Hargeisa.

Än så länge har inget land erkänt Somaliland.

Terrordådet i Spanien
Andens gåvor
Annons
Annons
Annons
Annons