Debatt

Därför stöder – fortfarande – en majoritet av evangelikala kristna i USA Trump

Donald Trump har under sina år som president gjort det som de evangelikala kristna som röstade på honom 2016 hoppades att han skulle göra. Därför stödjer de honom fortsatt, skriver Ronie Berggren.

Det annalkande amerikanska presidentvalet har ånyo väckt till liv den kristna debatten om president Donald Trump. Går det att som kristen stödja honom? Den frågan bollades friskt när Trump först vann 2016. Av USA:s vita evangelikala ansåg då 81 procent att det mycket väl gick att rösta på Donald Trump och gjorde också det (USA:s svarta befolkning har ett annat historiskt förhållande till partierna oavsett partiledare).

Det är värt att ställa sig frågan om det som kristen fortfarande går att stödja Donald Trump?

Svaret är ja. Donald Trump har under dessa år gjort det som de evangelikala som röstade på honom 2016 hoppades att han skulle göra. Han har stått upp för religionsfriheten, mot den sekulariseringsiver som förvisso överdrevs under tea-party-årens republikanska valkampanjer men som likväl präglade Obamaåren. Hans tillsättning av tre konservativa domare i Högsta domstolen (nu senast Amy Coney Barrett) och runt om i USA:s federala domstolar garanterar de religionsfrihetsfrågor som kristna värnar, som kristna skolors rättigheter och möjligheter för dem som kämpar för de oföddas rätt till liv. Donald Trump har också nästan villkorslöst backat upp Israel, vars historiska vänskap med USA är lång och djup men där det bredaste och mest lojala stödet i dag främst finns hos vita evangelikala.

Läs mer: Frida Park: Upp ur Trump- och Biden-dikena, kristna!

De historiska fredsavtal mellan Israel och Bahrain, Förenade arabemiraten och Sudan som kommit till stånd de senaste månaderna, ses också som en framgång för Trumpadministrationen och som något ingen president före honom någonsin lyckats med.

Donald Trump stöder rätten att bära vapen, en fråga i vilken vita evangelikala har olika åsikter men överlag är mer positiva till än den breda allmänheten. Det här är en av de frågor som skiljer amerikaner från svenskar, och vita evangelikala amerikaner från svenska evangelikala.

När Trump valdes 2016 fanns också en önskan bland USA:s vita evangelikala att stå upp för USA:s historiskt djupt kristendomsförankrade identitet mot en allt starkare sekularism. Detta var vad som fick många evangelikala att ha överseende med Donald Trumps, ur ett evangelikalt perspektiv, moraliska brister med havererade äktenskap och burdust språkbruk. I den republikanske företrädaren George W Bush hade de redan haft sin föredömligt karaktärsstarka evangelikala president, i Donald Trump såg man sin försvarskämpe.

Trump är glasklar med att USA varit, är och ska förbli den sunda kristna nation som vita evangelikala tror och alltid har trott på.

—  Ronie Berggen

Sedan 2016 har de krafter som de vita evangelikala anser sig behöva försvara, både sig själva och sin republik emot, vuxit. Det demokratiska partiet har, i synnerhet efter mellanårsvalen 2018, blivit ett betydligt mer anti-kristet och antiisraeliskt parti med tongivande företrädare som Ilhan Omar och Rashida Tlaib som gjort upprepande hätska antiisraeliska utspel. Eller med Alexandria Ocasio-Cortez som driver öppen socialism inom det demokratiska partiets väggar. Att de är kvinnor och har minoritetspåbrå har fått alla att lägga sig platt. Men inte Donald Trump, som var tydlig med att “politiker inte kan vara rädda att gå emot dem”.

Black lives matter (BLM) är en ras-marxistisk rörelse som vill underminera tilltron till den historieskrivning som vita evangelikala i grund och botten tror på, om USA som en grundläggande god och sund nation byggd på kristna värderingar. Donald Trump går emot den historieskrivning som förfäktas av BLM och den växande akademiska Social Justice-rörelsen, om USA som ett i grund och botten förtryckande och orättvist land. Han är glasklar med att USA varit, är och ska förbli den sunda kristna nation som vita evangelikala tror och alltid har trott på. Inte en perfekt nation, men likväl den nation som åt sina medborgare garanterar den frihet som författningsfäderna ansåg vara given av Skaparen och som också skyddar denna frihet ute i världen på ett sätt ingen annan nation i världen gör.

Demokraterna, åtminstone deras kvarvarande mer moderata falang där Joe Biden ingår, må också anse att USA har en viktig roll i världen och är unikt med sin historiska frihetsådra, men Demokraterna härleder inte detta till samma rötter som USA:s vita evangelikala kristna gör: till nationens levande och djupt kristna identitet.

Det gör Donald Trump. Därför stöddes han av en majoritet vita evangelikala för fyra år sedan och därför stöder de honom också inför detta val. Alla gör det inte, men den stora majoritet som gör det, gör det av dessa skäl.

Fler artiklar för dig