Ateisternas kritik av Gud inte alls rimlig

Guds vilja innebär att han avstått en del makt till oss och gett oss ansvar att förvalta vår planet på ett bra sätt.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Debatt

Nej, ateisternas kritik av Gud är inte rimlig, Johan Kärnbo (Dagen 15/5). Första meningen i Bibeln: I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. Gud är ”världsmästare”, eller ”universumsmästare” i atomfysik med mera, med mera. Den som har skapat hela universum måste vara allsmäktig. Dessutom måste även Gud ha en fri vilja. Uppenbarligen ville han skapa universum, jorden och dess innevånare, men han kunde ju ha låtit bli eller skapat något annat. Att vara allsmäktig kan inte vara ett hinder för att ha en fri vilja. Vi är skapade till Guds avbild, även insidan enligt Lukas­evangeliet, och Gud vill att vi ska ha en fri vilja och själva välja att tro på honom och skapelsen.

Vad är alternativet? Att vi skulle vara programmerade att tro på Gud och att inte kunna göra något ont, det vill säga att vara förprogrammerade robotar. I alla filmer, tv-serier och böcker där robotar har större roller så vill robotarna likna människorna, ha en fri vilja och ibland också en själ. Ingen skulle vilja vara människa om vi var som robotar.

Guds vilja innebär att han avstått en del makt till oss och gett oss ansvar att förvalta vår planet på ett bra sätt. Vi har också fått verktyg från Gud så att vi kan välja det goda: samvete, moral etcetera. Dessutom är det Guds vilja att vi ska skaffa oss mer och mer kunskap för att förbättra världen steg för steg. Vi har redan gjort en hel del som vaccin, antibiotika, elektricitet, tsunamivarningssystem och börjat motverka klimatförändringar. Mera kunskaper innebär också dåliga val som atombomber och giftgaser, men vi kan välja. Vi kan välja goda handlingar i vårt privatliv, och genom organisationer, kyrkor, nationer och FN, motverka annan ondska som naturkatastrofer, sjukdomar, krig med mera vilket vi kommer att bli bättre på med ökande kunskaper.

Det mesta av det som vi betecknar som ondska i naturen hänger ihop med goda företeelser. Några exempel:

Jordens kontinentalplattor orsakar vulkanutbrott, jordbävningar och tsunamivågor. Plattornas rörelser har också orsakat bildandet av kol, olja, naturgas, anrikningar av metallföreningar i form av malmer och kalksten som vi kan göra cement och betong av. Utan allt detta hade vi inte haft den industriella revolution som är grunden till det moderna samhälle som stora delar av världen har i dag. Självklart har kol, olja, malmbrytning med mera flera nackdelar som vi måste ta ansvar för.

Alla bakterier är inte onda. Vi har en massa goda bakterier i våra kroppar som hjälper vår ämnesomsättning och bekämpar onda bakterier i oss. Bakterier i naturen bryter ner döda växter och djur, så att näringsämnen kan återanvändas och tas upp av växterna och förflyttas i näringskedjorna. Vi kan använda virus för att bekämpa ärftliga sjukdomar.

Klimat och väder flyttar värme med hjälp av vindar och strömmar mot polerna så att vi fått större arealer med beboeliga områden och ett fungerande vattenkretslopp, men också stormar och översvämningar.

Gud har skapat dessa system och sammanhang, och vill uppenbarligen inte ha statiska system i naturen, kanske för att vi ska utmanas av förändringar och tvingas att öka våra kunskaper att använda till goda ändamål. Detta är nästa fråga vi kan fundera över när vi nu inte längre behöver fundera så mycket över teodicéproblemet.

Ovanstående olika resonemang kan alla välja att tro på, även ateister och Johan Kärnbo.

Owe Sandström, kristen naturvetare, Kungsbacka

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Kyrkledarna som barn
Terrordådet i Spanien
Annons
Annons
Andens gåvor
Annons
Annons