En europeisk storskandal

Att sex av åtta riksdagspartier i Sverige har lyckats ena sig kring åtgärder tänkta att skapa ordning och reda i det svenska mottagandet av asylsökanden, etableringen av nyanlända och dämpade kostnadsökningarna är bra. Det gäller dock att minnas att den enskilt viktigaste faktorn för att råda bot på kaoset i Sverige och i EU:s medlemsländer är att alla EU:s medlemsstater lever upp till sina åtaganden, både vad gäller omfördelning av flyktingar och finansiering av det humanitära arbetet i flyktinglägren och i närområdet.

Medlemsländerna beslutade för ungefär en månad sedan att omfördela totalt 160 000 flyktingar från Grekland och Italien till övriga medlemsländer under en period på två år. Trots att beslutet röstades igenom med kvalificerad majoritet i Europeiska rådet har hittills bara nio (9) medlemsländer gått med på att ta emot 854 flyktingar. Endast en bråkdel av flyktingarna har de facto omplacerats.

Det bindande beslutet måste genomföras snabbare. Det gäller även de länder som röstade emot förslaget i rådet, som Ungern, Tjeckien, Slovakien och Rumänien. En vägran att följa beslutet kan leda till att EU-kommissionen inleder ett överträdelseförfarande mot medlemsstaten i fråga, men det tar tid, vilket innebär att länder kan smita undan sitt ansvar under längre tid.

Hittills har Belgien lovat 30 platser, Finland 200, Frankrike 40, Tyskland 10, Litauen 4, Luxembourg 90, Portugal 130, Spanien 50 och Sverige 300. Fortsätter vi i nuvarande takt klarar vi att omplacera 20 500 flyktingar under de kommande 23 månaderna vi har på oss. Den takten räcker inte på långa vägar.

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker uppmanade förra veckan de nationella regeringarna att öka sina åtaganden för den två-åriga omfördelningsplanen. Juncker poängterade även under veckans plenum i Strasbourg att det inte går tillräckligt fort och att inte bara EU:s anseende står på spel, utan även människoliv.

Att bara ett fåtal länder, där­ibland Sverige, tar ansvar i denna humanitära krissituation Mellanöstern befinner sig i är inget annat än en skandal. Alla sätt att få övriga länder att ta sin del av ansvaret är nu tillåtna. Sverige räknar med att cirka 200 000 flyktingar kommer till Sverige som första land under året, utöver dem som vi tar emot via omlokaliseringen. Enligt migrationsöverenskommelsen ska Sverige, som ett sätt att pressa andra länder att ta sitt ansvar för flyktingarna, begära att omlokalisering ska ske även från Sverige.

I veckan har också årets EU-budget antagits. I den finns ökade resurser inom området migration. Det handlar om resurser både för interna och externa åtgärder. Bland de interna finns bland annat resurser för flyktingar i EU och bland de externa för bistånd med mera. Båda är lika viktiga, för självklart är det så att det stora antalet flyktingar på kort tid påverkar ekonomin, vilket den senaste tidens debatt om var kostnaderna i Sverige ska tas visar: biståndet, lån, höjd skatt eller minskade kostnader inom någon annan budgetram. Vi välkomnar att migrationsöverenskommelsen tydligt anger att EU-medel ska sökas för ändamålet.

En annan fråga där vi måste sätta press på medlemsländerna är att utlovat stöd till World Food Program, UNHCR med flera hjälporganisationer faktiskt betalas in. I dag har vi en situation där matransoner i flyktinglägren halveras och förhållandena blir alltmer outhärdliga i takt med att lägren ser ut att "permanentas". En hel generation barn blir utan skolgång, hälsovården är otillräcklig etcetera. Det är inte konstigt att människor ser sig tvingade att riskera sina liv för att försöka få mat för dagen och en någorlunda ordnad tillvaro och säkerhet.

Vi står inför en humanitär kris. Det står klart att enskilda medlemsstaters åtgärder inte räcker till som svar på de gemensamma utmaningar som EU står inför. Därför är ett europeiskt solidariskt ansvar för flyktingsituationen och åtgärder på unionsnivå av avgörande betydelse för att lösa den nuvarande situationen.

Dålig uppslutning. EU:s medlemsländer beslutade för en månad sedan att under två år omfördela 160 000 flyktingar från Grekland och Italien till övriga medlemsländer. Hittills har bara 9 länder gått med på att ta emot 854 flyktingar. Bilden är från Migrationsverkets kundcenter i Malmö.

Bodil Valero och Peter Eriksson, Europa-parlamentariker (MP)