Debatt

Ett farligt glorifierande av våld mot kvinnor

Man måste fråga sig: Vilka goda syften vill filmen tjäna unga människor på väg in i sitt vuxenliv?

Nyligen gick filmen "Fifty shades of Grey" upp på biograderna i Sverige, baserad på den engelska författaren Erika L James boktrilogi "Femtio nyanser av honom" som har sålts i över 90 miljoner exemplar på 52 språk.

Första boken är nu filmatiserad och har väckt stor debatt. Den handlar om en man som inte har förmåga till närhet och ömhet och istället har byggt upp ett helt rum med rep och piskor där kan slår sina utvalda offer.

Sverige är enda landet i världen som har en sexköpslag som förbjuder köp av sexuella tjänster som anses innebära våld mot kvinnor.

På åttiotalet dömdes Hans Scheike för sexövergrepp mot minderåriga när han utövade sin stjärt-piskmetod som han ansåg välgörande på flickor på hans ridläger.

I filmen får den manliga huvudrollen Christian Grey, som är en framgångsrik företagare och miljardär, god tid på sig att sälja sin befriande våldsmetod till den unga oerfarna kvinnan från enkla förhållanden. Han säger klart ut att han ägnar sig inte åt romantik, det är inte hans grej. Hon skall bara skriva på ett kontrakt som slår fast vilka metoder han får använda med henne. Efter att hon gjort en del strykningar i kontraktet ställer hon upp.

Filmen är dubbel. Den glorifierar våldet, men släpper fram en kort replik att Christian Grey haft en svår barndom. Han får dock lägga ut texten för sin våldsfilosofi. Hon tjusas av hans makt, rikedom och våldsövertag, men orkar inte i slutändan.

Att människan kan härbärgera motstridiga tendenser vet vi. Länspolischefen och rektor för polishögskolan Göran Lindberg var en framgångsrik jämställdhetsförespråkare och ägnade sig samtidigt åt sexuella våldsmetoder på unga kvinnor. Hans mörka sida uppdagades och han dömdes till sex års fängelse.

Denna film har visat sig intressant för både unga och äldre kvinnor. Unga killar kan få för sig att tjejerna vill ha våld men inte vågar visa det. En student som nyligen åtalats för våldtäkt säger sig ha velat återskapa filmens våld.

Man måste fråga sig: Vilka goda syften vill filmen tjäna unga människor på väg in i sitt vuxenliv? Vi värnar yttrandefriheten och har avskaffat filmcensuren, det råder det stor enighet om. Men borde inte till exempel lärare och ungdomsledare på alla nivåer samla ungdomar i grupp och diskutera filmen?

Roland Sennerstam,
barnläkare

Fler artiklar för dig