För mig känns P­etrus tryggare

Det är glädjande att så många har reagerat mot domprost Hans Ulfvebrand uttalande om att Jesus inte är den enda vägen till Gud och frälsning. Det har i historien funnits miljontals ledare som inte har varit den enda vägen. Varför överhuvudtaget uppmärksamma Jesus från Nasaret, om han bara är en i raden av andliga lärare och ledare? Har det överhuvudtaget funnits någon som framträtt med hans anspråk?

Jesus är inte ensam om att vara en outgrundlig människa. Det är varje människa på sitt sätt, även Ulfvebrand, inte minst med anledning av sina uttalanden om Jesus och aposteln/evangelisten Johannes. Om Jesus inte är vägen, sanningen och livet (Joh 14:6, f.ö. Jesu egna ord!), är det inte särskilt smickrande för honom att bli (felaktigt) citerad som den enda vägen till Gud. Det vittnar inte om respekt för dem som tar del av evangeliet att skriva något som skribenten inte helt och fullt står för, att de helt enkelt inte kan lita på honom.

Johannes har för övrigt sällskap med Petrus i dennes utsaga om Jesu namn som det enda varigenom vi kan bli frälsta eller räddade (Apg 4:12). Ulfvebrand har sällskap av sin biskop och, med sedvanlig luddig formulering, av ärkebiskopen. För min del känner jag mer trygg i apostlarna Johannes och Petrus sällskap.

David Termén, Uppsala, pensionerad präst