Hur länge har jorden råd med oss?

Människans sätt att leva hotar den jord som vi alla är beroende av. Gud har gett oss i uppdrag att vårda naturen. Att förstöra skapelsen är därför att bryta mot Guds vilja. Vi behöver aktivt gå från ord till handling för att värna den jord som Gud älskar. Ingen äger jorden, vi har fått den till låns – både från Gud och kommande generationer.

Människans utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet kraftigt. Trots att det främst är människor i de rikare delarna av världen som skapat och fortsätter att skapa problemen är det fattiga människor som drabbas först och värst av klimatförändringarna. Det gör klimatfrågan till en av vår tids viktigaste rättvisefrågor. Våra handlingar påverkar andras möjligheter att leva ett gott liv.

Som kyrkor tar vi hotet mot vår planet på allvar. Utan att tappa mod eller hopp vill vi vara med och ta vårt ansvar för att skapa en hållbar och rättvis värld. Vi människor är skapade medskapare och framtiden är möjlig att påverka. Förmågan att tänka stort och radikalt behövs – men också de små enskilda stegen.

Det är en utmaning att konkret förändra vår livsstil. Det är här det måste börja, att ställa sig vid sidan av vår konsumtionshets och att leva med ett lättare ekologiskt fotavtryck.

I december hålls klimattoppmötet COP21 i Paris som ett viktigt steg på vägen mot en klimat­anpassad framtid med låga koldioxidutsläpp.

Inför klimat­toppmötet kommer världens länder att presentera sina åtaganden för att nå en överenskommelse som ska utgöra grunden för globala klimat­åtgärder. Jordens länder behöver en gemensam strategi som ger klimaträttvisa, påskyndar klimatomställningen och möjliggör en hållbar utveckling för alla.

Genom Kyrkornas globala vecka arbetar vi som kyrkor och samfund mot världens orätt­visor. I år stödjer vi kampanjen ”Act Now for Climate Justice”. Den leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor (i bland annat Sverige), som arbetar tillsammans i mer än 140 länder för att skapa positiv och hållbar förändring för fattiga och marginaliserade människor. Kampanjen kräver att världens l­edare måste leverera rätt­visa och effektiva klimatåtgärder som är tillräckliga för att förhindra katastrofala klimat­förändringar samtidigt som de ger världens fattigaste en möjlighet till hållbar utveckling.

Den svenska regeringen avsatte i vårbudgeten 250 miljoner kronor till FN:s klimatfond. Sverige är unikt i internationella jämförelser genom att bidra med pengar i tillägg till ordinarie biståndsbudget. Men omfattningen av stödet är endast en tiondel av vad Sverige skulle kunna bidra med för att få en snabb förbättring för att möjliggöra ett ambitiöst klimatavtal i Paris i december.

Sverige ligger fortfarande långt över vad som är globalt hållbart när det gäller utsläppsnivåerna och har goda förutsättningar att ställa om till ett klimatsmart samhälle med låg energianvändning och förnybar energi. Vi uppmanar våra politiker att ta modiga beslut – gör mer för vårt klimat!

Som företrädare för svenska kyrkor och samfund vill vi tillsammans bidra till den förändring som är nödvändig för att klara klimatutmaningen.

Som kyrkor uppmanar vi varandra att:

Reflektera på djupet över vårt förhållningssätt till skapelsen och Gud som skapare, frälsare och livgivare.

Minska vår egen klimatpåverkan och ställa om vår konsumtion för en hållbar livsstil.

Samverka med alla som strävar för ett mer hållbart och rättvist samhälle lokalt och globalt.

Delta i namninsamlingen i kampanjen Act Now for Climate Justice (http://actclimate.org/sv).

Vi uppmanar den svenska r­egeringen att:

Leverera rättvisa, ambitiösa och kraftfulla klimatåtgärder, tillräckliga för att hejda klimatförändringarna och hålla den globala uppvärmningen tydligt under två grader.

Öka klimat­finansieringen med ytterligare offentliga medel som gör det möjligt för de fattigaste att möta klimatförändringarna och fortsätta en hållbar utveckling med låga klimatutsläpp.

Arbeta för att Sveriges u­tsläppsminskningar uppgår till minst 55 procent 2030 och till minst 95 procent 2050 (jämfört med 1990).

Anders Arborelius, Stockholms katolska stift.

Dioscoros Benyamin Atas, Syrisk ortodoxa kyrkan.

Torbjörn Freij, Vineyard Norden.

Ieva Graufelde, Lettiska evangelisk-lutherska kyrkan.

Göran Hansen, Adventistsamfundet.

Stefan Holmström, EFS.

Pelle Hörnmark, Pingst fria församlingar i samverkan.

Antje Jackelén, Svenska kyrkan.

Misha Jaksic, Serbiska ortodoxa kyrkan.

Kjell Larsson, Svenska alliansmissionen.

Jan Mansour, Antiokiska ortodoxa kyrkan.

Maie Martinson, Estniska evangelisk-lutherska kyrkan.

Daniel Norburg, Evangeliska frikyrkan.

Mihai Radu, Rumänska ortodoxa kyrkan.

Lasse Svensson,Equmeniakyrkan.

Marie Willermark, Frälsnings­armén.

Karin Wiborn, Sveriges kristna råd.

Kyrkoledare vid årsmöte för Sveriges kristna råd den 20 maj 2015.