IS är inte den värsta boven

Vi bor ett stenkast från Kairo och Beirut – nära händelsernas centrum i Mellanöstern.

Det visar sig ganska snabbt att svenska medier har en annan nyhetsvärdering när det gäller händelserna i Arabvärlden än vad vi upplever på nära håll. Islamiska staten (IS) pekas ständigt ut som det allt överskuggande hotet mot oliktänkande i vårt område.

Det är inte sant. De flesta hoten­ mot de kristna i Mellanöstern kommer från andra håll.

När vi skulle börja arbeta i Mellanöstern var det flera som lade pannan i djupa veck och sa: Hur vågar ni egentligen åka dit? Är inte risken stor att ni blir utsatta för terrorhot av IS och andra extremistgrupper?

Förra veckan deltog vi i årsmötet för Middle East Concern (MEC) – ett slags “kristet Amnesty International” som kämpar för att stötta förföljda kristna i de olika länderna i Mellanöstern. Där presenterades färsk statistik när det gäller förföljelser av kristna i regionen.

Bara i år – 2016 – har MEC hittills tagit upp 296 konkreta fall av religionsförföljelse. Det gäller aktiva kristna, som blivit fängslade, förföljda, trakasserade eller på andra sätt fått lida för sin tro.

Statistiken visar att cirka en fjärdedel av dessa individer har drabbats av förföljelse från extremistgrupper, som till exempel IS. Det mest kända fallet inträffade för drygt ett år sedan i Libyen när 24 egyptiska kristna gästarbetare halshöggs brutalt på grund av sin tro. Allt spelades in på video och lades ut på Internet.

Den stora majoriteten av förföljelser – ungefär hälften – består av hot och trakasserier från staten och myndigheterna i de olika muslimska länderna.

I ett land som Egypten är det helt okej och fullt tillåtet för en kristen att övergå till islam. Men om en muslim där blir kristen utsätts den personen för dödshot och det är väldigt svårt att leva ett tryggt, värdigt liv.

En betydande andel av förföljelserna mot kristna utförs i den nära familjekretsen. Det betraktas som en stor skam och ett genant svek att lämna islam för att tro på Jesus.

MEC:s handläggare berättade i veckans årsmöte att många förföljda kristna i Mellanöstern drömmer om att lämna regionen­ för att på så sätt skaffa­ sig större, personlig trygghet i livet.

Trots svårigheterna försöker ändå MEC att få de kristna att stanna kvar i regionen – för att om möjligt skapa mer svängrum och bättre förhållanden för regionens kristna. Det sker genom påverkansarbete i relation till regeringar och myndigheter på plats, men också i EU i Bryssel­ arbetar Middle East Concern för att det ska bli verklig religionsfrihet i Mellan­östern.

Muslimer som väljer att tro på Jesus i Mellanöstern gör olika vägval när de blivit kristna:

En grupp bryter helt med den islamska kulturen och försöker hitta sin hemvist i kristna sammanhang. Dessa har dock svårt att bli insläppta i kristna församlingar, eftersom man där är rädd för att före detta muslimer ska skapa problem för församlingens medlemmar.

En annan grupp bryter med den islamska kulturen men väljer att inte anpassa sig till kristna traditioner och levnadsmönster.

En tredje grupp – så kallade insiders – väljer att stanna i den islamska kulturen, de fortsätter att bära slöja och gå till moskén. Men de ber till Jesus.

Vår uppgift som kristna i Mellanöstern är att ge vårt stöd till dessa omvända muslimer oavsett vilken väg de väljer i sitt nya liv, framhöll en av talarna i MEC:s årsmöte.

Arne Winerdal, IBRA:s regionledare i Mellanöstern