Debatt

Kristna skolors viktiga bidrag

Vi finner Liberalernas utspel kränkande. Vad är mänskliga rättigheter och religionsfrihet värda för dem? Det skriver 23 företrädare för kristna friskolor.

Liberalerna gör på DN debatt (12 september) en attack på "religiösa friskolor". De börjar med att beskriva utmaningar med integrationen och argumenterar sedan för att just "religiösa friskolor" skulle förstärka dessa utmaningar. Därmed hoppar de bekvämt över det faktum att den största segregerande faktorn i skolan i dag är bostadssegregationen.

Liberalerna låter också läsaren förstå att ”religiösa friskolor” inte riktigt går att lita på när det gäller värdegrund, exempelvis individens frihet och jämställdhet mellan könen, utan att ge några som helst bevis­ för detta resonemang.

Som representanter för kristna friskolor finner vi detta kränkande och vi förvånas över att ett så kallat liberalt parti debatterar på ett sätt som misstänkliggör religiös tro och drar alla människor, med olika religiösa inriktningar, över en kam. Att de sedan föreslår ett förbud som strider mot Europakonventionen gör oss än mer bekymrade. Vad kommer mänskliga rättigheter och religionsfrihet vara värt i liberalernas Sverige?

För oss är det självklart att följa lagar, förordningar och läroplanens värdegrund som har tydliga konfessionella inslag. Om liberalerna tycker det är svårt att inspektera kultur och värderingar kanske man måste hitta bättre verktyg för detta. Men att bunta ihop alla religiösa friskolor och föreslå att de ska stoppas för att eventuellt några missköter sig är som att säga att all politik måste förbjudas för att det finns politiker som missköter sina uppdrag.

Vi som jobbar med kristna skolor i landet vet att våra skolor vilar på en kristen etisk värdegrund med respekt för varje individ. Vi har en erkänt bra undervisning, behöriga lärare och stor kompetens i alla ämnen. De konfessionella inslagen i skolorna representerar en bredd och respekterar olika trosuppfattningar. På våra skolor utvecklas eleverna kunskapsmässigt, intellektuellt, emotionellt och socialt till att bli medvetna, ansvariga och självständiga medborgare i dagens Sverige. Detta görs på en stadig etisk grund vilket bidrar till styrkan att ständigt hålla fokus på människovärde och respekt.

Den kristna värdegrunden har varit en viktig del i att bygga det Sverige vi har i dag. Värdegrunden hjälper oss att jobba med respekt för varje individ, och betonar bland annat medmänsklighet, omsorg, ansvar och ärlighet. Här har de kristna skolorna ett starkt stöd i sitt värdegrundsarbete vilket ger stabila förutsättningar för en bra lärprocess för både elever och lärare.

Alla vet att ingen undervisning kan vara utan värderingar. Samtliga skolor, all utbildning, lärare och läromedel vilar på någon form av filosofisk, religiös eller ideologisk grund. Liberalerna verkar anse att denna värdegrund ska vara sekulär. Felslutet här är att många som själva tillhör denna sekulära trosuppfattning uppfattar sig själva som neutrala, medan den i ett pluralistiskt samhälle de facto är en livsåskådning, en bland många.

Ett demokratiskt och pluralistiskt samhälle måste med nödvändighet organiseras med största respekt för medborgarnas åsikts- och religionsfrihet och detta gäller även fostran och utbildning. Europas historia har gjort det skrämmande klart för oss alla, och därför säger också Europakonventionen: ”Vid utövandet av den verksamhet som staten kan ta på sig i fråga om utbildning och undervisning skall staten respektera föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn sådan utbildning och undervisning som står i överenskommelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse.”

I samma anda av att respektera människors demokratiska val slår FN fast: "… åtar sig att respektera föräldrarnas, eller i förekommande fall förmyndarnas, frihet att välja andra skolor för sina barn än de som har inrättats av offentlig myndighet, om de följer det som staten kan ha föreskrivit eller antagit som minimistandard, samt deras frihet att trygga en religiös och moralisk uppfostran för sina barn som är förenlig med deras egen övertygelse"

Vi vet att kristna skolor presterar bra i kunskapsmätningar, vi vet att de är kända för att ta emot och hjälpa elever med stora utmaningar, vi vet att de har små problem med mobbning och att den kristna värdegrunden ger reella verktyg för att möta alla former av kränkningar, vi vet att eleverna går vidare i sin utbildning och sitt yrkesliv som trygga och självständiga individer.

Ännu en faktor som är viktig att komma ihåg, när många barn segregeras i skolor på grund av bostadsområde, är att de kristna skolorna har en starkt integrerande funktion i samhället som skapar en verklig förståelse för människor med olika bakgrunder. Det enda som förenar våra elever är nämligen att de vill gå på en skola med kristen värdegrund.

I de skolor vi representerar finns elever från alla socioekonomiska delar av samhället. De framgångsrika företagarnas barn går i samma klass som barnen till den ensamstående invandrarkvinnan. Eleverna kommer från alla bostadsområden, och bryter därmed den största segregationen i samhället. Våra elever har en mängd olika etniska bakgrunder. Vi representerar skolor där en stor andel elever har annat hemspråk än svenska, i vissa fall 35-40 procent, och de kommer från många olika kyrkliga och ickekyrkliga bakgrunder.

Kristna skolor skapar inte segregation. De formar trygga miljöer som vilar på den stabila etiska grund som i tusen år varit en självklar del av det svenska samhället. På denna grund vilar även den utbildning som formar elever att utvecklas till demokratiska och ansvarstagande individer.

Ann-Sofi Ahlgren, rektor Källskolan, Uppsala

Andreas Alnervik­, rektor Strandskolan och Kungsgymnasiet, Jönköpings kristna skolor

Therese Elfving, rektor Trädgårdsskolan, Gävle

Margareta Gustafsson­, rektor Fridhemsskolan, Storvreta

Mats Hansén, rektor St Eriks Katolska skola

David Johansson, ​rektor Hannaskolan​,​ Umeå

Magnus Karlsson, rektor Kyrkskolan, Uppsala

Michael Lahall, rektor Flens kristna skola

Elisabeth Leidö,​ ​rektor Sävsjö kristna skola

John Liljebäck, ​rektor Banérskolan,​​ Leksand

Timoteus Lind, rektor Stefan­skolan, Stockholm

Sven Magnusson­, rektor Hällebergsskolan, Ljungskile

Juhani Nikula, ​rektor Pilträds­skolan​, Västerås​

Bo Nyberg, rektor och förskole­chef Källskolan i Upplands-Bro

Maria Nordberg,­ styrelseordförande Broskolan​,​ Örnsköldsvik­

Ulla-Mi Rosman, förskolechef Vindruvan, Norrköping

Jan Rosman, styrelseordförande Johannesskolan, Norrköping

Nils-Håkan Sjölin­, rektor Borås kristna skola

Helena Virsén, rektor Emanuel­skolan, Uppsala

Magnus Westergård­, skolchef LOKS, Uppsala

Yvonne Wirhall­, rektor Grenadjärskolan, Örebro

Torgny Yngvesson­, ​rektor­ Soläng­skolan, Örkelljunga ​

Joachim Ärlebrant­, rektor Fokusskolan, Nyköping

Fler artiklar för dig