Pingstledare vädjar: Inga fler utvisningar till Afghanistan

Åtta pingstledare publicerar i Dagen ett gemensam vädjan för att få ett slut på utvisningarna till Afghanistan: ”Det kunde ha varit vi och våra barn som tvingats ut på flykt”.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Debatt

År 2015 sökte 35 369 ensamkommande barn och unga, varav 23 480 från Afghanistan, asyl i Sverige. Nästan alla var pojkar i tonåren. Som företrädare för Pingst vädjar vi om ett stopp för utvisningar av ensamkommande barn och unga!

Många ensamkommande barn och unga har nu befunnit sig i Sverige i två år. Ju längre tid de lever här desto mer svenska tonåringar blir de. De har lärt sig prata svenska, går i skolan, har svenska vänner och blir alltmer en del av samhället.

I en rapport från Rädda barnen 2016 framgår att Afghanistan är ett av de sämsta länderna i världen för barn att växa upp i. Bara för att ta några exempel: 91 procent av barnen har drabbats av någon form av våld, vart tredje dödsfall under det första halvåret 2016 var ett barn och rekryteringen av barn till väpnade grupper har ökat sedan 2014. Afghanistan är i dag inte ett land dit ensamkommande barn kan skickas tillbaka.

I Utrikesdepartementets egen rapport om mänskliga rättigheter i Afghanistan framgår att det ”i Afghanistan råder omfattande brister i respekten för de mänskliga rättigheterna” och att ”kvinnor och barn är mycket utsatta grupper och utsätts systematiskt för våld, diskriminering och grova kränkningar”. Enligt Andreas Stefansson, generalsekreterare för Svenska Afghanistankommittén, finns det inget område i Afghanistan som kan klassas som riktigt säkert, det sker attacker i de flesta provinser och det pågår numera väpnad konflikt i delar av landet som tidigare var säkra.

Afghanistans båda flyktingministrar går nu ut med en direkt vädjan till alla europeiska ambassader om att stoppa utvisningarna av afghanska flyktingar. I en intervju med Dagens Nyheter säger flyktingministern Sayed Hussain Balkhi, ”vi har inte möjlighet att ta hand om dem”, och hoppas att Sverige gör som Tyskland, det vill säga avbryter deportationer av utvisade afghaner. Många av de afghanska flyktingarna i Sverige är födda eller uppväxta i Iran, och saknar därför familj eller släkt i Afghanistan.

Utrikesdepartementet avråder samtliga svenska medborgare från alla resor till Afghanistan på grund av säkerhetsläget. Om vi inte skulle vilja skicka våra egna svenska barn och ungdomar ensamma till ett Kabul de aldrig satt sin fot i, varför ska vi då skicka afghanska barn och ungdomar? Många av dessa ensamkommande barn och unga har dessutom kommit till tro och blivit kristna. Eftersom konvertering är straffbart med döden i Afghanistan, är de nykristna afghanernas situation än mer allvarlig.

”Jag var främling och ni tog emot mig”. Orden kommer från Jesus och beskriver en fullständig identifikation med främlingen. Oavsett tro eller icke-tro bör vi alla försöka ta till oss speglingen att det kunde ha varit vi och våra barn som tvingats ut på flykt. När nationalstatens privilegier utmanas av globala krisers effekt ställs människovärdesfrågan i centrum. Även om vi inte kan hjälpa världens alla flyktingar, är vår vädjan att de som redan finns i vår närhet ges medmänskligheten att få stanna i Sverige.

Daniel Alm, Västerås, föreståndare Pingst – fria församlingar i samverkan
Andreas Ardenfors, Södertälje, verksamhetsledare Pingst – fria församlingar i samverkan
Hans Erik Bylund, Botkyrka Pingst, ordförande Pingst Integration
Tatta Lennartsson, Uppsala Pingst, IBRA, Pingst Integration
Christian Mölk, Timrå Pingst, Pingst Integration
Mark Beckenham, Smyrna, Göteborg, Pingst Integration
Bengt Sjöberg, Korskyrkan Filipstad, Pingst Integration
Christer Tornberg, Jönköping pingst, Pingst Integration

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Annons
Annons
Annons
Annons