Skriv på Juluppropet för en humanare svensk migrationspolitik!

I dag inleder vi ett julupprop för en mänskligare asyl- och flykting­politik och hoppas på en stor namninsamling. Det skriver kyrkoledarna som utgör styrelsen i Sveriges kristna råd.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Debatt

Denna artikeln publicerades 14 december 2016 och det går inte längre att skriva under juluppropet.


Under 2015 sökte
över 70 000 barn skydd i vårt land (enligt Migrationsverket). De kom med eller utan familj från våld och krig till ett nytt liv i Sverige.

Här möttes de av generositet och konkret omsorg: hos politiker och tjänstemän, hos lärare och skolpersonal, hos socialsekreterare och gode män, hos företag, föreningar och kyrkor.

Tusentals människor har delat med sig av tid och engagemang i fotbollsträning, språkklasser och lekgrupper. Det är lätt att förstå varför. Man vill bidra. Hjälpa till. Vara en medmänniska.

Under 2016 har det skett en drastisk förändring i svensk asyl- och flyktingpolitik. I juni röstade riksdagen för en ny och restriktiv asyllagstiftning. Men inte bara lagen, utan också myndigheternas tillämpning har stramats åt. Människor på flykt riskerar att beskrivas som en social och ekonomisk belastning och ett problem som bör lösas utanför Sveriges gränser.

Vi är många som är djupt oroliga­ över den teknifiering, empatilöshet och avhumanisering som kommer till uttryck i den nuvarande asylpolitiken och i diskussionen kring den. Särskilt drabbade är barn och unga, som berövas hopp och framtidstro.

Vi ser förtvivlade unga människor som riskerar att utvisas till osäkra och konfliktdrabbade länder – ungdomar som ofta ser Sverige som sitt enda möjliga hem.

Vi ser barn som inte vet om deras familjer ska få stanna mer än 13 månader i det land där de nu har börjat skolan och fått nya vänner.

Vi ser föräldrar i Sverige som desperat försöker finna vägar för att kunna återförenas med sina barn som finns i konfliktområdet eller längs flyktvägen, men där lag eller byråkrati reser hinder.

Rätten till familjeliv är en grundläggande mänsklig rättighet­ som har fastställts i internationella överenskommelser.

Gemensamt för alla på flykt är att de lever i plågsam väntan, ovisshet och oro.

Medkänsla och viljan att engagera sig för andra är grundläggande mänskliga egenskaper. Detta knyter an till en bärande tanke i kristen tro om att vi människor är skapade för att leva tillsammans. Som medmänniskor är vi varandras angelägenhet. Villkoren för de barn, unga och familjer som drabbas av den nya asyllagstiftningen angår oss alla.

Låt fjärde söndagen i advent bli startskottet till ett upprop för en human migrationspolitik!

Genom att underteckna Juluppropet uppmanar vi regeringen att:

Ge barn och unga rätt till trygghet och framtidstro.

Ge alla som beviljas asyl i Sverige rätt till familjeliv.

Undanröja praktiska hinder mot familjeåterförening.

Vi uppmanar alla att skriva under vår namn­insamling på Juluppropet.se.

 

Daniel Alm, föreståndare Pingst – fria församlingar i samverkan

Anders Arborelius, biskop Stockholms katolska stift

Dioscoros Benyamin­ Atas, ärkebiskop­ Syrisk-ortodoxa kyrkan

Stefan Holmström, missions­föreståndare EFS

Antje Jackelén­, ärkebiskop Svenska kyrkan

Johnny Kleman, kommendör Frälsnings­armén

Kjell Larsson­, missions­föreståndare, Svenska alliansmissionen

Anne-Christine Lindvall, Serbisk-ortodoxa kyrkan

Jean Mansour, arkimandrit, Grekisk-ortodoxa kyrkan av Antiokia

Maie Martinson, församlingsföreståndare, Estniska evangelisk-lutherska kyrkan

Bernth-Åke Ottosson, tf missionsdirektor, Evangeliska frikyrkan

Lasse Svensson, kyrkoledare Equmeniakyrkan

Karin Wiborn­, general­sekreterare Sveriges kristna råd

Fler artiklar om Sveriges nya asylpolitik

Alla tidigare artiklar

Säg din mening

Håller du med debattörerna?

Ja
Nej
Vet inte

Visa resultat

  • Ja (0%)
  • Nej (0%)
  • Vet inte (0%)

0 röster

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Annons
Annons
Annons
Annons