Utmana den svenska kristofobin!

Många kristna som kommer från Mellanöstern har flytt från sina hemländer just på grund av att deras familjer ständigt har blivit utsatta för våld på grund av sin kristna tro. Bara de senaste femtio åren har vi tvingats bli vittnen till flyktingvågor av bibliska mått. Sedan USA:s invasion av Irak 2003 har den kristna assyriska folkgruppen minskat från 1,5 miljoner till en halv miljon.

Nu när Islamiska staten (IS) har intagit Nineveslätten, som sedan 6 000 år har varit assyriskt, har de kristna minskat ytterligare till knappt 200 000. Det har gått så lång att vi i dag har fler assyrier i diasporan än i kärnlandet Assyrien.

Den enda rapportering vi får ta del av i ämnet här i Sverige är i princip vid IS eller andra islamisters härjningar i Mellanöstern. Men kristofobin visar sig även i andra delar av världen, den är utbredd. Enligt organisationen Open Doors är över 230 miljoner kristna direkt drabbade och den blir bara värre i konfliktdrabbade områden i afrikanska länder söder om Sahara, Somalia men också i länder som Kina och Nordkorea.

Vad som är oroande är att det direkta våldet mot de kristna börjar intensifieras även här i Sverige. Hatet har riktats i form av skadegörelse och bränder mot kyrkor och andra fastigheter som tillhör kristna grupper eller samfund. På asylboenden har kristna mordhotats för att de burit kors. Likaså har flera andra kristna familjer blivit tvungna att flytta för att de sågs äta fläsk. Vi läser om att företagare eller boenden inte vågar juldekorera på grund av hot eller trakasserier. I Göteborg fick assyriska näringsidkare sina butiker eller restauranger målade med samma slagord som IS använde efter ockupationen i Mosul för drygt ett år sedan.

Det här är endast vad jag har fått ta del av genom media. Jag vill inte ens spekulera om hur mycket som inte rapporteras eller mörkertalet som finns på grund av att det inte har gjorts någon anmälan.

Sekulariseringen som sker här i Sverige har jag inga problem med, alla har rätt till sitt eget val av livsåskådning. Att folk till och med hånar eller ser ner på den kristna tron eller läran ligger i allas demokratiska rätt, även om jag inte tycker om det. Men om det hela övergår till att se ner på de personer som ser Jesus som sin frälsare, då är det människovärdet som förminskas och om inte samhället reagerar så är rätten till skydd mot det våld som eskalerar hotat.

Vad som skrämmer mig är att vi inte ser någon reaktion från politikerna som ska ansvara för att de drabbade ska få den trygghet de sökte sig när de flydde till Sverige. Jag förväntar mig inte att någon politiker ska initiera en korskampanj likt sjalkampanjen som många politiker anslöt sig till. Jag förväntar mig inte heller symboliska besök med ett tjusigt tal i någon kyrka. Vad jag förväntar mig är att politikerna ser allvaret i vad som håller på att hända mot de kristna i Sverige och börjar agera så att den inte förvärras.

Demokratiministern Alice Bah Kuhnke (MP) ska nästa år ta fram en handlingsplan mot rasismen, vilket jag välkomnar eftersom rasismen har uttryckts brett och på nya sätt. Vi ser bland annat att antisemitismen har ökat i städer som Malmö; att våldet mot hbtq-personer måste stävjas; att våldet mot muslimer blir allt vanligare; att romerna fortsätter att behandlas med förakt och att folk från Afrika bemöts med fördomar och diskrimineras i olika sammanhang.

Jag förväntar mig att ministern, vid sidan om att rasismen mot dessa grupper utmanas tydligt, även tar med striden mot kristofobin i handlingsplanen. Annars väljer Alice Bah Kuhnke att blunda för vad som håller på att hända och vi riskerar att få höra hur naiva våra politiker har varit när kristna tvingas fly från Sverige.

Isak Betsimon, människorättsaktivist och miljöpartist