Vi är kallade att rädda jorden

Aldrig tidigare har människan haft en så stor inverkan på ekosystemen som är basen för våra liv på jorden. Vi vill se modiga beslut för planetens överlevnad, skriver Karin Wiborn tillsammans med Sveriges kristna råds ungdomsrepresentanter.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Debatt

Inför det stundande riksdagsvalet bjuder partierna över varandra med olika löften om satsningar inom områden som skola och vård. Det är bra, men vi behöver också politiker som har modet att fatta obekväma beslut om kraftfulla satsningar för en hållbar utveckling. Samtidigt har vi som väljare ett ansvar att ta reda på fakta om hotet mot klimatet, vad krävs för att utvecklingen på planeten jorden ska styras åt rätt håll?

”Vi är den första generationen som kan utrota fattigdomen”, sade FNs förre generalsekreterare Ban Ki-Moon (2015). Och han fortsatte; ”Vi är den sista generationen som kan hejda klimatförändringarna.”

Samtidigt som mycket blir bättre i vårt globala hem ser vi ett hot mot själva grundvalen för både människans och allt levandes framtid i Guds skapelse. Läget är allvarligt. Aldrig tidigare har människan haft en så stor inverkan på ekosystemen som är basen för våra liv på jorden. Klimatförändringarna och utarmningen av den biologiska mångfalden är vår tids globala ödesfrågor. Människan håller på att såga av den gren hon själv sitter på.

Våra livs- och konsumtionsmönster påverkar förutsättningarna för överlevnaden i framtiden. Ökande global uppvärmning och ekologiskt ohållbara livsstilar hotar människors liv. Därmed påverkas kommande generationers framtid. Hotet gäller också andra arter som tillsammans med människan har sin självklara plats på jorden. Det är också en fråga om rättvisa mellan generationerna. Unga i Sverige mellan 18-29 år ser miljö och klimat som den viktigaste valfrågan 2018. Trots det ser vi hur frågor som berör miljö och klimat nedprioriteras i årets valrörelse. Vi menar att konsumtions- och produktionsmönster behöver förändras i en mer solidarisk och ekologiskt hållbar riktning. Det kan innebära obekväma beslut för en hållbar framtid, men det skulle vara ett politiskt mod som unga i dag efterfrågar. Vi efterfrågar en större långsiktighet i reflektion och handling.

Genom att ställa frågor om vad ett sant liv egentligen är kan vi komma till nya insikter om hur vi bäst förvaltar jordens gåvor. Vanor och mönster kan förändras och det går att finna glädje i en enklare livsstil. Det går att trotsigt våga tänka annorlunda och nytt kring hur vi handskas med de resurser vi har. Att agera för en global hållbar rättvisa innebär att utkräva ansvar från både regeringar och företag.

I den kristna tron ses skapelsen som en Guds gåva. Vi tror att Gud älskar och värnar jorden och vill verka för dess framtid. Människan är kallad­ till att vårda och förvalta skapelsen och dess resurser. Vi är en mänsklighet, i en värld. På samma sätt som nattvardens bröd räcks från hand till hand i kyrkan så delar vi jorden med varandra. När brödet delas varsamt räcker det åt alla. Därför behöver vi som lever i ett materiellt överflöd fråga oss vilka steg vi kan ta för ett bättre förvaltarskap och ett solidariskt liv. Hur tar vi ansvar för det uppdrag vi fått att förvalta den jord Gud älskar?

Klimatforskningens prognoser måste tas på allvar. Utsläppen av växthusgaser behöver minskas radikalt för att världen inte ska överstiga en uppvärmning på mer än två grader. Enligt Naturvårdsverket har andelen utsläpp under de senaste 20 åren som sker i andra länder, men som orsakats av vår svenska konsumtion ökat med nästan 50 procent. Klimatförändringarna kommer att tvinga människor i utsatta länder på flykt. UNHCR uppskattar att det kommer finnas minst 250 miljoner klimatflyktingar år 2050. Våra livs- och konsumtionsmönster påverkar människor över hela vår jord. Hur kan vi förhindra att fler människor tvingas ge upp sina liv på grund av ett klimat som gör det omöjligt att leva på vissa platser?

Än, men inte så länge till, är de sociala och ekonomiska följderna av vår livsstil påverkbara. Framtiden är möjlig att förändra. Kyrkornas budskap om hopp och om livets helighet är ett viktigt bidrag till en hållbar livsstil och en jord som består. Våra största ansträngningar och vårt djupaste engagemang i klimatfrågan förefaller ofta helt otillräckliga inför de politiska realiteter som styr världen. Ändå hoppas vi. Gud vill ha en jord som är präglad av rättvisa, fred och hållbara ekosystem. Vi tror att Gud skapat oss med tankeförmåga och kreativitet för att vi ska kunna förstå vad som måste göras. Vi räknar med att Gud, och att kraften från den uppståndne Kristus, kommer att stärka oss i kampen. Vi hör den heliga Andens tröst i vårt inre.

Tiden är inne för kraftfull handling! Bibeln säger att människan har ett uppdrag. Vi kallas till uppbrott och handling genom att vara Guds medarbetare när människans liv och värde och allt levande i skapelsen hotas.

Vi uppmanar oss alla att:

  • Rösta för en hållbar utveckling och stödja en politik som har modet att fatta obekväma beslut
  • Informera sig aktivt om klimatutmaningarna och sprida detta vidare till sin omgivning
  • Leva ett hållbart liv genom personliga beslut och därmed sprida hopp och ta ett gemensamt ansvar för vår jord


Karin Wiborn, generalsekreterare Sveriges kristna råd, tillsammans med våra fyra ungdomsrepresentanter i styrelsen:

Sally Adel, (ortodoxa kyrkofamiljen)

Fiorella Bastidas, (katolska kyrkofamiljen)

Amanda Carlshamre, (lutherska kyrkofamiljen)

Ida Tonnvik, (frikyrkliga kyrkofamiljen)

Rösta!

Håller du med debattören?

Ja
Nej
Vet inte

Visa resultat

  • Ja (100%)
  • Nej (0%)
  • Vet inte (0%)

39 röster

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Nyhemsveckan
Annons
Annons