Detta gäller om religiösa friskolor efter S-kongressen

Fyra olika linjer finns i riksdagen på hur situationen för religiösa friskolor ska förändras.

Nyheter

Socialdemokraterna beslutade på kongressen i helgen att inga religiösa inslag får finnas i skolor där huvudmannen är med och påverkar. Däremot går det att ordna frivilliga andakter och bönestunder om det sker på elevernas egna initiativ.

Om deras linje även blir politiskt genomförbar återstår att se. I nuläget finns det fyra olika förslag i riksdagen på hur de religiösa friskolornas verksamhet ska regleras.

1. Förbjud.

Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt har i den uppblossade debatten välkomnat att helt förbjuda religiösa friskolor, och sagt att hans parti gärna är med på en sådan uppgörelse.

2. Förbjud nya religiösa friskolor.

Liberalerna landade i detta förslag för ett tag sedan, även om det finns krafter inom partiet som vill ta steget vidare och helt förbjuda religiösa friskolor. Men politiken de driver just nu är att de konfessionella friskolor som finns får vara kvar, men inga nya får starta.

3. Förbjud religiösa inslag.

Socialdemokraternas färska beslut från kongressen, som reglerar huvudmännens inflytande, men som fortfarande tillåter konfessionella friskolor att existera.

4. Bättre kontroller av de religiösa friskolorna.

Här återfinns i nuläget övriga partier.

Miljöpartiet har nyckelroll

Det råder alltså inte någon politisk enighet om hur religiösa friskolor ska begränsas, och så länge inte en politisk majoritet i riksdagen kommer överens, kommer ingen lagändring att läggas på bordet. Och lagar skrivs heller inte över en dag, utan det är en process som kan ta flera år.

Det parti som har en nyckelroll, och som ännu inte satt ner foten, är Miljöpartiet. De sitter i regeringen, språkröret Gustav Fridolin är utbildningsminister, och signalerna de skickar ut är att de kan tänka sig en uppgörelse för att reglera de religiösa friskolorna.

– Vi har inte tagit ställning till Socialdemokraternas konkreta förslag, men vi har öppnat för att lagen behöver skärpas, säger Emma Stark, pressekreterare till Gustav Fridolin, till Dagen.

– Vi skulle själva säga hårdare lag och bättre kontroller, säger hon om var MP ska placeras i de fyra alternativen ovan.

Mycket tyder alltså på att kvartetten S, L, V och MP kommer att sätta sig ner i samtal för att se om det går att komma överens om en gemensam linje, och på så sätt få majoritet för någon form av lagändring i riksdagen.

Kan bli en valfråga

Religiösa friskolor kan också bli en fråga inför nästa års riksdagsval, vare sig den här politiska kvartetten hunnit göra gemensam sak eller inte.

Liberalerna har redan hunnit ta tillvara på sitt beslut, och partiledare Jan Björklund har vid otaliga tillfällen gått ut med budskapet att nya religiösa friskolor ska stoppas.

KD-politikern Tuve Skånberg går åt motsatta håll, då han menar att riksdagen i ett tillkännagivande från 2015 redan slagit fast att vissa konfessionella inslag i skolan är tillåtet. Ett tillkännagivande som drevs igenom då debatten om skolavslutningar i kyrkan var på tapeten.

Till Världen idag säger han att om S driver beslutet från kongressen vidare kan ett misstroendevotum riktas mot berörd minister, som kan avsättas för att trotsa riksdagens beslut.

– S-kongressens beslut gör det ännu mera angeläget att se till att regeringen effektuerar riksdagens beslut. De har inte riksdagens förtroende för att bedriva denna politik, säger Tuve Skånberg (KD) till Världen idag.

Läs mer om religiösa friskolor

Alla tidigare artiklar
Annons
Annons
Annons
Annons