Häxans återkomst – allt fler söker sig till häxkonsten i Sverige

För 350 år sedan brändes hon på bål.
Men i dag beskrivs häxan av många som ett ideal, en stark kvinna i harmoni med naturen som bejakar sin kropp och sin sexualitet. Dagen tittar närmare på häxans resa och lyssnar till kristna som varnar för fenomenet.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Dokument

Med modernitetens intåg såg häxans dagar ut att vara räknade. Visst levde hon kvar i sagor och tecknade filmer, som den krumma gumman med vårtor på näsan som ständigt var på uruselt humör, men bara som en vag påminnelse om en svunnen tid.

Men i vår postmoderna värld har häxan fått sin revansch. Bristerna i moderniteten har blivit tydligare, det rationella välfärdssamhället, där andligheten var satt på undantag, har inte kunnat möta människans alla behov. Därför har häxan både återupptäckts och återupplivats.

En populärkulturell gestalt

I dag är hon en populär gestalt i film och i böcker, och då inte bara som något som tillhör sagans värld. Även inom musikbranschen har häxan fått utrymme, artister kan kalla sig häxor och samtidigt vara stjärnor. Ett exempel är den amerikanska musikern Azealia Banks som är öppen med att hon använder trolldom, hon har till och med lagt ut videoklipp från det rum där hon offrar höns.

Häxskola på Göteborgs universitet

I Sverige finns det också mycket som tyder på att intresset för häxkonst växer. Det ansedda kulturprogrammet Kobra i Sveriges television ägnade nyligen ett helt avsnitt åt just det, och rapporterade bland annat om den feministiska häxskola och skrivkurs som finns på Göteborgs universitet.

Söker hjälp hos häxor

Häxan är inte bara populär inom kulturvärlden. Att vanliga människor söker sig till häxor för rådgivning och hjälp, eller att de själva vill bli häxor, ses inte längre som udda.

— När jag har kurser blir de snabbt fulltecknade, och människor sätter upp sig på kö till dem, säger Linda Braekhus, som driver ”Häxans hus” i Hörby, till Dagen.

Religionsforskare: Ökad närvaro

95165.jpgDet har dock inte gjorts några vetenskapliga studier om hur stort intresset är. Manon Hedenborg White, som är religionsforskare kopplad till Uppsala universitet, är därför försiktig med att uppskatta utbredningen.

— Det man kan säga med säkerhet är att det är en ökad närvaro av sådan symbolik i media och i populärkultur, säger hon.

Häxans comeback

Manon menar att orsakerna till häxans comeback kan sökas tillbaka i tiden. Redan under 1700-talet började människor i vissa intellektuella kretsar fascineras av det övernaturliga och demoniska, en andlighet som låg utanför det som kyrkan påbjöd. Denna underström i kulturen har blivit allt synligare.

— Den institutionella religionen har tappat mark, och tron på djävulen som ett hot har försvunnit. Det har gjort att häxan kunnat ta plats i kulturlivet. För även om den institutionella religionen blir svagare så slutar inte människor att ha religiösa behov, säger Manon.

Ingen samlande trosbekännelse

Till skillnad från kristendomen finns det bland häxor inga samlande dogmer eller trosbekännelser vilket gör att häxor kan skilja sig mycket åt vad gäller föreställningar och riter.

En viktig gren är dock den så kallade wicca-rörelsen, som grundades av britten och författaren Gerald Gardner under 1940-talet. Han hävdade att han bara förde vidare kunskap han fått av verkliga häxor, men forskare menar att han själv blandade föreställningar från äldre hedniska religioner, från romantiken och från ockulta ordenssällskap för att kunna återuppliva häxkonsten.

Vår tids häxa är alltså, åtminstone delvis, en modern skapelse.

Religionsforskaren: Högutbildade blir häxor

— Många inom häxmiljön är högutbildade, belästa, och intresserad av forskningen. För dem är det inte så viktigt om det är historiskt sant, man tycker det räcker om det har en poetisk innebörd, säger Manon.

Symbol för miljöaktivism och mot kyrkans förtryck

Eftersom häxan inte har en fixerad form kan hon användas i många olika sammanhang. Vissa lyfter fram hennes närhet till naturen, hon blir då en föregångare som miljöaktivist. Det går också att se henne som en person som stod upp mot kyrkans och samhällets förtryck av kvinnor.

— Det finns ett narrativ bland häxor om att institutionell religion varit kopplad till förtryck av kvinnor och kvinnans sexualitet. Det vill man frigöra sig ifrån, säger Manon.

95325.jpg

På väg att bli feministisk symbol

Häxan kan därför bli en feministisk symbol. I USA finns den feministiska gruppen WITCH, som kopplar häxan till anti-rasistisk och anti-fascistiskt kamp. Även i Sverige verkar det intresset finnas inom delar av feminismen.

I det senaste numret av den feministiska tidskriften Bang får konstnären Linda Spåman svara på frågor, något som hon gör med humor men också med ett visst allvar. En läsare undrar om man ska bli häxa. ”Varför tveka”, svarar Linda.

"Jag har fått krafter och förmågor"

95380.jpgNågra av dem som vill bli häxor vänder sig till Linda Braekhus, som driver ”Häxans hus” i Hörby. Här kan man också få rådgivning och hjälp med helande. Linda tillhör inte wicca-rörelsen utan ser sig själv som en läkekvinna och knyter an till forna tiders kloka gummor som hjälpte människor i nöd.

— Jag har fått krafter och förmågor som jag måste använda med förstånd, och jag måste ta ansvar för mina handlingar. Jag jobbar bara med det som hjälper och bygger upp. Om någon kommer till mig för att de vill binda en viss man till dem, så säger jag nej eftersom jag anser att det är något negativt och ett övergrepp på den fria viljan, säger hon.

Känt sig som häxa hela livet

Linda har egentligen känt sig som en häxa ända sedan barndomen.

— Jag har tidiga upplevelser av att jag pratade med människor som hade dött. Och så pratade jag med naturväsen i skogen, och även med träden och stenarna, säger hon.

Hennes mamma tillhörde Jehovas vittnen och där var inte sådan andlighet accepterad. Linda lärde sig därför att vara tyst om sina erfarenheter. När hon flyttade hemifrån i sena tonåren började hon dock vara öppen med att hon såg sig som en häxa.

— Jag har varit häxa så länge att jag sett att attityderna ändrats. I början var det många som nästan tyckte lite synd om mig, som trodde att jag behövde vård. Nu upplever jag att människor är mer nyfikna, säger hon.

Alternativ religion ses inte som udda

Hon tror att det har att göra med en generell förändring i samhället. I dag är det som kallas alternativ religon inte längre något udda.

Varför tror du att människor vänder sig till dig i stället för till en präst eller pastor?

— Jag tror kanske att häxans väg inte ses som en religion, det är friare. Det handlar inte så mycket om en gud utan mer om individens egna upplevelser. Det kan också påverka att häxrörelsen drivs av kvinnor medan kyrkan fortfarande upplevs som lite mansdominerad.

Hur ser du själv på kyrkan?

— Jag ser på kyrkan som en fantastisk organisation som hjälper människor. Jag spenderar gärna mycket tid i kyrkan, för jag älskar människor som tror på något. Jag tror att kyrkan och häxan kan närma sig varandra, säger hon.


Läs också: Dokument: Tina var häxa men blev kristen
 

Samuel Olofsson: Vi bör se dem som sökare

95404.jpgMånga kristna kan bli rädda när det talas om häxor och magi. Men Samuel Olofsson, en kristen som gärna predikar och vittnar om Jesus, menar att rädsla inte borde prägla kristnas attityder. Han har mött många häxor och tycker att kristna bör se dem som andliga sökare.

— Man ska inte tänka att man ska möta dem på något speciellt sätt för att de är häxor. Möt alla som människor, oavsett vad de kallar sig, det är det absolut viktigaste, säger han.

"De flesta häxor vet att Jesus är starkast"

Samuel Olofsson har genom åren pratat och bett med och för flera häxor.

— När jag mött häxor berättar jag att jag tror på Jesus. Då är det ofta en blandad reaktion, för de flesta vet att Jesus är starkast. De har ingenting att sätta emot där.

Samuel Olofsson: De försöker behärska olika krafter

Hos några har det fötts ett intresse för kristen tro, och de har fått en förändrad syn på andlighet. Samuel menar att häxor ofta försöker att vara starka i sig själva för att kunna behärska olika krafter och tekniker.

— En häxa som blev kristen berättade att det blev sådan skillnad. Hon såg nu att Gud kom till henne i hennes svaghet. Problemet med människor, häxa eller inte, är att människor försöker vara så gräsligt stark hela tiden, säger han.

”Bedöms med all rätt kritiskt i Bibeln”

77639.jpgLars Johansson, som är lärare på Örebro teologiska högskola, arbetar också för att nå människor inom alternativ andlighet. Precis som Samuel Olofsson tycker han att kristna inte borde skygga för möten med häxor.

— Den här typen av andlighet bedöms med all rätt kritiskt i Bibeln. För det handlar om att gudomliggöra skapelsen och människans skapade förmågor, säger han.

— Men sedan är det en annan sak hur vi möter människorna. Vi i kyrkan har lätt att se dem som inte tror, och kanske speciellt häxor, som människor som drivs av illvilja när vi snarare borde tänka att de längtar efter något mer i sina liv. De längtar ju också efter frid och frihet.

Häxans återkomst: tecken på saknad

Han ser häxans återkomst som ett tecken på att människan saknar något viktigt i den moderna världsbilden.

— Det här är ju ännu ett uttryck för den här känslan att man vill fylla världen med mysterier, liv och underverk igen. Man vill att skapelsen inte bara ska vara död materia, utan att där ska finnas mysterier som väntar på att avslöjas, säger han.

Många häxor har en mycket negativ syn på kyrkan, som ses som en fiende till kvinnan, sexualiteten och kroppen. Lars Johansson menar att det finns något i den kritiken som kyrkan borde ta till sig.

Finns med på nyandliga festivaler

— I kyrkan har kroppen och det kroppsliga kommit i kläm. Det har blivit väldigt mycket av inre processer, av andlig förfining, där anden har skilts från kroppen. Här behöver vi i stället en helhetsteologi där även skapelsen får vara en viktig del.

Lars har deltagit tillsammans med andra kristna på nyandliga festivaler och har sett hur människor påverkats av kristen förbön. Han skulle önska att fler kristna engagerade sig för dessa människor.

— Många kristna är ju i grunden rädda för den här typen av andlighet, men vi borde tänka att vi kan gå in som Skaparens representant i sådana miljöer, att vi går med Gud och verkligen har något att komma med.

 

Häxkonster

Många häxor tillber en manlig och en kvinnlig gudom. Den manliga kallas ofta den behornade och förknippas med himlen, medan den kvinnliga ses som Moder jord.

Många riter kopplas till årstidernas skiftningar och till himlakropparna.

Annons
Annons
EQUMENIAKYRKANS ÅRSKONFERENS
Annons
Annons