Kommer kristen tro dö ut i Europa?

75 procent av svenska ungdomar tror inte på Gud. Endast 18 procent räknar sig som kristna. Det visar en ny Europastudie som placerar Sverige i absoluta botten. Bara i Tjeckien och Estland är det färre som tror.

Sekulariseringen håller på att omvandla Europa i grunden. Enligt en ny rapport identifierar sig alltfler ungdomar som icke-religiösa. I Sverige är trenden speciellt tydlig,

– Kristendomen är på väg att försvinna, antagligen för alltid, som livsåskådningsnorm i Europa, menar teologen och rapportförfattaren Stephen Bullivant.

Kristendomen har varit den dominerande religionen i Europa sedan romartiden och har haft en enorm påverkan på kultur och värderingar. Men nu klämtar klockan för denna typ av samhällsbärande folkkristendom.

Det är åtminstone svårt att tolka Stephen Bullivants kortfattade men kärnfulla rapport ”Europas unga vuxna och religion” på annat sätt. Stephen Bullivant är en katolsk teolog som är verksam vid universitet St Mary i London. Han har i rapporten sammanställt svar som unga européer i åldrarna 16-29 år gett om religion i den stora europeiska enkätundersökningen ESS.

Se grafiken i större version

 

Klyftor mellan europeiska länder

Rapporten visar att i 12 länder av de 21 som ingår i undersökningen så anger en majoritet av de unga att de inte tillhör någon religion. Flest icke-religiösa finns i Tjeckien där 91 procent inte identifierar sig med någon religion. Sverige ligger på tredje plats, efter Estland, och av de unga svenskarna uppger 75 procent att de inte har koppling till någon religion eller till något samfund. 18 procent är kristna och 7 procent bekänner sig till en annan religion.

Men rapporten visar också på klyftor mellan länderna. De mest religiösa ungdomarna återfinns i Polen, som precis som Tjeckien är ett tidigare kommunistland. I flera länder utgör också muslimer en betydande del av de religiösa ungdomarna. I Storbritannien kallar sig endast sju procent anglikaner, medan sex procent är muslimer. Den kyrka som dominerat Storbritannien i århundraden riskerar alltså att tyna bort, till och med katolikerna är fler bland de unga britterna med 10 procent.

Stephen Bullivant.

 

Stephen Bullivant menar att detta är ett historiskt skifte. Tidigare sa människor i allmänhet att de var kristna, även om de sällan eller aldrig gick i kyrkan, men så är det inte längre. Stephen Bullivant tror att kristendomen är borta som övergripande norm för människor i Europa.

–  I Storbritannien, liksom i Sverige, är standardsvaret nu "ingen religion". Och den utvecklingen kommer bara att bli tydligare när de äldre mer religiösa generationerna dör bort, beskriver han för Dagen via e-post.

Därför skiljer sig länderna åt

Men varför är det så stora skillnader mellan länderna i Europa? Det kan tyckas märkligt att ett land som Polen är så religiöst medan grannlandet Tjeckien är djupt sekulariserat. Stephen Bullivant menar att en rad politiska, historiska, sociala, kulturella och ekonomiska faktorer påverkar utvecklingen.

–  Kyrkorna själva är självklart inte helt passiva: olika kyrkostrukturer, dogmatiska positioner och sätt att evangelisera fungerar mer eller mindre bra.

Genom forskningen vet man att religiös tro ofta överförs från föräldrar till barn. En viktig förklaring till dagens utveckling är att unga inte längre växer upp i religiösa hem. Enkätsvaren ger en antydan om detta. Av de unga svenskar som inte identifierar sig med någon religion uppger 83 procent att de aldrig haft någon religion. 16 procent säger att de tidigare varit kristna.

– Fler och fler säger att de inte växt upp i religiösa hem, även om de kan ha blivit döpta. Det är väldigt få som växer upp utan religion som blir troende senare i livet.

Bister besked för nationalkyrkorna

Detta är bistra besked inte minst för de nationalkyrkor som tidigare kunnat räkna in nästan hela folket som kyrkomedlemmar. Mycket tyder på att sådana kyrkor, som Svenska kyrkan och den anglikanska kyrkan i England, kommer att krympa i snabb takt. Stephen Bullivant menar att kyrkorna ofta hanterat samhällsutvecklingen på fel sätt.

– Eftersom dessa länder gradvis har sekulariserats så har kyrkorna haft en tendens att sekulariseras med dem. De har strävat efter att vara relevanta för samhället som helhet, snarare än att erbjuda en distinkt kristen röst. Om allt kyrkor har att erbjuda är en dålig cover version av sekulär kultur, med sämre musik, så är det inte förvånande att de minskar, säger han.

Rapporten visar att unga i katolska länder i högre utsträckning än i protestantiska identifierar sig som kristna. Stephen Bullivant menar dock att bilden inte är så entydig. Det finns även livskraftiga protestantiska rörelser, som den evangelikala delen av den anglikanska kyrkan i England.

–  Där vi ser att protestantiska kyrkor ser mycket starkare ut, och ibland är växande, så finns där en större vilja att vara en alternativ röst vad gäller doktriner och moraliska frågor, säger han.

”Jag tror inte att det är sant”

Alla forskare skulle inte hålla med Stephen Bullivant om att unga européer är sekulära. De kan peka på att några få enkätsvar aldrig kan ge hela bilden av människors trosliv. Samtidigt visar rapporten att det inte bara är kopplingen till organiserad religion som är svag, unga varken ber eller går i kyrkan i någon större omfattning. I Sverige uppger hela 70 procent av de unga att de aldrig någonsin ber (se diagram på nästa sida).

– Ett antal sociologer har hävdat att religionen i Europa inte har minskat, utan den har helt enkelt förvandlats. Jag tror inte att det är sant. Ett mycket stort antal européer har mycket liten kunskap och intresse för religion. Det betyder inte att alla blivit materialistiska ateister, men det är inte meningsfullt att kalla dem religiösa, säger Bullivant.

Kristendomen inte hotad globalt sett

I ett globalt perspektiv är kristendomen knappast hotad då kyrkorna växer i många länder i Asien och Afrika. Frågan är dock om detta är början på slutet för kristendomen i vår världsdel. Stephen Bullivant är optimist och ser till och med vissa fördelar med sekulariseringen. Tro är inte längre något man gör rutinmässigt.

– Om du är i 20-årsåldern i dag och går till kyrkan på en söndag så simmar du mot det kulturella tidvattnet. Ingen ung går till kyrkan bara av vana, de är där av en anledning och det gör dem mer engagerade, säger han.

– Kristen tro i sig visar inga tecken på att dö bort, i stället börjar vi se hoppfulla tecken inför framtiden.

 

alternative_text

75 % av svenska ungdomar tror inte på Gud.

Kyrkorna i Sverige kommer inte att kunna vända trenden genom några enkla och snabba lösningar.
Det är tydligt när man talar med svenska forskare.

I Stephen Bullivants rapport delas Europas unga upp i två grupper, de som säger att de identifierar sig med en religion och de som inte gör det. Men med en sådan uppdelning kan man förlora nyanser. Det menar Maria Klingenberg som är religionssociolog vid Uppsala universitet. Hon har tillsammans med Mia Lövheim, professor i religionsociologi, genomfört en enkätundersökning där svenskar mellan 16-24 år svarat på frågor om religioners roll och betydelse i deras vardag. Deras undersökning, som kommer att publiceras i en kommande lärobok på universitetsnivå, visar att stora grupper ungdomar intar mellanpositioner när gäller synen på religion.

Se grafiken i större version

 

I enkätundersökningen utkristalliserar sig fyra grupper. 36 procent kallar hon ointresserade, det är unga som tar avstånd från religion och som står nära en ateistisk livssyn. 20 procent betecknas som troende, och denna grupp tycker att en tro är viktig för att kunna leva ett gott liv.

114902.jpg

Maria Klingenberg.

 

– Vi vet inte vad de lägger in i beteckningen troende, vi kan inte göra tolkningen att de också är aktiva i något religiöst samfund, säger hon.

En tredje grupp är de tillhöriga, som utgör 26 procent av dem som svarat på enkäten. Dessa ser sig inte som troende, men tycker att de tillhör en religiös tradition. De är varken intresserade eller ointresserade av andlighet och religion.

– För denna grupp verkar det mer handla om ett kollektivt arv än en individuell tillhörighet.

Den sista gruppen, de neutrala, ser sig varken som ateister, troende eller tillhöriga. De avstår helt enkelt från att ta ställning.

Se grafiken i större version

 

Kommer inte i kontakt med religion

Maria Klingenberg är inte så förvånad. Unga i dag kommer inte alls i kontakt med religion på samma sätt som förr. Länge fick skolungdomar möta kristen tro i skolmiljö, och det var självklart att konfirmera sig. Enligt Svenska kyrkans statistik konfirmerade sig 80 procent av alla 15-åringar 1970, men 2016 var det bara en dryg fjärdedel av årskullen som konfirmerades.

– Det är inte säkert att den religiösa erfarenheten minskat i samma omfattning. Men det är nog helt klart att unga svenskar på en skala är närmare det icke-religiösa än det religiösa, säger hon.

Svenska kyrkan drabbas hårt

När befolkningen sekulariseras är risken stor att det kommer att drabba en stor och bred folkkyrka som Svenska kyrkan hårt. Jonas Bromander var tidigare analyschef på nationell nivå i Svenska kyrkan, och de ungas svala inställning till religion är inte något som överraskar honom.

Jonas Bromander.

 

– Vi ser effekterna i Svenska kyrkan i dag. De unga är väldigt utträdesbenägna. Som skäl anger de ofta att de inte tror på Gud och därför inte ser någon anledning att vara kvar, säger han.

Stephen Bullivant kritiserar de kyrkor som han tycker blivit utslätade i sina försök att vara relevanta. Jonas Bromander tror dock inte att Svenska kyrkan skulle vinna något på att bli mer konservativ.

– När vi för 15 år sedan frågade folk varför de gick ur så svarade de att kyrkan är mot kvinnliga präster, att kyrkan är så tråkig och dogmatisk. När människor väljer att träda in i dag så är de glada över att kyrkan bejakar kvinnliga präster och vigsel mellan samkönade, säger han.

 

alternative_text

Även frikyrkan är påverkad av utvecklingen.

Frikyrkan är inte heller opåverkad av utvecklingen. Fredrik Wenell är lärare vid Örebro teologiska högskola, men också konsulent på Sveriges kristna råd i frågor som rör barn och ungdomar, och han är inte överraskad av rapporten.

– Det har funnits en tydlig tendens åt detta håll länge, säger han.

”Både positivt och negativt”

Att kristendom i dag är något främmande för många unga tycker han kan vara både positivt och negativt. Å ena sidan kan många unga inte längre någonting om kristen tro, vilket gör det svårare för frikyrkorna att knyta an till en allmän kristen livssyn. Å andra sidan har unga inte heller sådana fördomar om kristen tro som gör att de undviker kyrkan av det skälet.

— När jag pratar med ungdomsledare så framhåller många det positiva, som att många unga kan visa ett intresse för kristen tro, säger Fredrik Wenell.

114903.jpg

Jonas Qvarsebo och Fredrik Wenell.

 

Han varnar dock för att övertolka detta intresse. Det kan vara ett uttryck för en annan stark trend i samhället, nämligen inställningen att var och en får bli salig på sitt eget sätt. Det som kristna ser som nyfikenhet är egentligen inte en öppenhet för att förändra sitt liv utan mer: ”Ok, kul att du är kristen. Jag gillar fotboll. Fint att vi båda har något som är meningsfullt.”

— Det är ju inte så att okunnigheten verkar skapa något jätteintresse för att bli kristen, även om det såklart finns människor som tar det steget, säger han.

Frikyrkor har svårt att behålla de unga

Fredrik Wenell berättar att det finns studier från England som visar att unga i dag finner mening i livet utanför religionens värld.

— Nära vänner som man känner att man hör ihop med skapar en djupare mening i livet och blir en inomvärldslig gemenskap som ersätter tron.

Frikyrkorna har länge byggt på en nära gemenskap, och det kan tyckas som att de borde vara attraktiva för unga. Fredrik Wenell ser dock att många församlingar har svårt att behålla även de unga som växt upp i kristna familjer.

– I de församlingar där jag har inblick så får föräldrarna brottas med att få tonåringarna att vara kvar i kyrkan. Det är lättare för de unga att lämna kyrkan än att vara kvar, säger han.

Vad är det då som gått fel för frikyrkan? Fredrik Wenell menar att när frikyrkorna föddes så var man i takt med tiden, man stod för liberalism när Sverige förändrades. Senare stelnade dock frikyrkan av rädsla för samhällets förändringar och man blev moralkonservativ.

– Det är sällan något som ses som positivt bland unga, säger han.

Men har det varit fel att hålla fast vid vissa normer till exempel vad det gäller sex?

– Inte nödvändigtvis. Problemet är att frikyrkan ofta följt efter samhället 30 år senare, utan att man pratat om det. Om det inte är tydligt varför man håller kvar eller överger vissa normer så blir det obegripligt för unga, säger han.

”Farlig väg att avskärma sig från samhället”

Fredrik Wenell tror på en framtid för den kyrka som klarar av balansgången mellan öppenhet och en egen tydlig identitet. Även om det kan vara lockande att avskärma sig från samhället så tror han det är en farlig väg.

— Alla missionärer vet att när man kommer till en ny kultur så kan man inte ta avstånd från den, man måste vara delaktig i den för att kunna vittna för andra. Jag tror vi behöver se över situationen, inse att vi är annorlunda, men hur är vi det utan att vara exkluderande? säger han.

Han tror att en sådan församling, som är öppen men samtidigt annorlunda, kommer att få möjlighet att vittna även för dagens sekulariserade unga.

— Jag är frikyrklig och jag tror att det personliga mötet med Jesus i en troende gemenskap är helt avgörande. Då tänker jag inte på den gemenskapen som en mysklubb med ostmackor, utan en gemenskap som förmedlar mötet med Jesus genom andliga erfarenheter, bibelläsning, omsorg, helanden och profetiska tilltal.