Religionen spelar roll i slutstriden

WASHINGTON. Det amerikanska presidentvalet rycker allt närmare. I sista stund märks tecken på splittring bland USA:s väckelsekristna. Ett av mysterierna har nämligen varit att republikanen­ Donald Trump åtnjutit ett så stort stöd här och att motståndet mot demokraten Hillary­ Clinton suttit djupare än i andra grupper.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Dokument

I en genomgång i Dagen under vårens primärval belyste vi dilemmat för så kallade värdeväljare som struntade i skilsmässor, hasardspel, egotrippande och skralt kyrkogående. Men skandal­avslöjandena om sexistiskt skryt och vittnesmål om övergrepp har fått allt fler att skruva på sig. Det kan bli ännu en osäkerhetsfaktor i detta oberäkneliga val.

Dr Carter Turner på fakulteten för religions­studier vid Radford University i Virginia håller med om att opinionsstödet på som mest upp till 75 procent lett till ”en hel del kliande i huvudena” på politikexperter. Inte minst för att Trump betraktades som den minst religiöse av alla republikanska kandidaterna.

– Det är, faktiskt, fråga om teologi. Många vita evangelikaler tror att USA är Guds utvalda land, hans gåva till världen. Genom att låta sitt ljus skina ”uppe på höjden” kan USA sprida och försvara kristendom, frihet, demokrati och kapitalism. Men landets förmåga att göra det hör ihop med människornas rättfärdighet, säger Carter Turner.

Väckelsekristna ”etablissemanget”

Donald Trump har spelat på dessa känslor med sitt tal om hur illa det står till och att hela världen skrattar åt USA. Det verkligt briljanta med hans kandidatur, menar Carter Turner, är dels att han under en längre tid odlat kontakter till det väckelsekristna ”etablissemanget”, med namn som Ralph Reed, Jerry Falwell jr, Tony Perkins och James Dobson, dels att han lyckats förmedla sina budskap utan att nämna Guds namn.

– Det är underförstått, säger Carter Turner.

Och Hillary Clinton kan betraktas som ett bihang till Bill Clinton med sina övertramp och till Barack Obama som enligt Trump ansvarar för den urholkade ledarrollen.

Hon är en regelbunden kyrkobesökare, men försvarar abort och betraktas som opålitlig. Utom i ett avgörande fall, att hon definitivt tänker utse domare till Högsta domstolen som skulle se till att stärka aborträttigheterna.

Skulle en röst på henne föra oss närmare Gud? Eller ska man välja en kraftfull man som trots att han saknar yttre attribut på religiös tro – och, sannolikt inre också – lovar att göra Amerika starkt igen, utnämna domare som är emot abort, slå ner islamisk jihadism och bringa ordning i världen genom att driva ut andra och bygga en mur.

Attityder kring kvinnans roll

Carter Turner tycker inte att religionen spelar mindre roll i politiken nu än tidigare. Dialogen bland vita väckelsekristna om vad det betyder att ”leva i tron” har djupnat och med Trump som katalysator kan en pågående splittring påskyndas. Där­emot anser Turner att talet om det ökande antalet ateister är överdrivet. De beräknas trots allt bara svara för en dryg fjärdedel av befolkningen år 2050.

Det omtalade Hillaryhatet är ännu bittrare i kristna högern än i kristna vänstern och i väljarkåren i stort. Det har grott i ett par årtionden och bottnar inte bara i abortfrågan, utan även i attityder rörande kvinnans roll i hemmet, som hustru, mor och yrkesarbetande. Det finns till och med citat från Jerry Falwell sr förra gången Clinton ställde upp om att ”inte ens djävulen själv skulle egga upp de mina lika mycket”.

En annan akademiker som studerar religionen i amerikanska samhället är professor John Green vid University of Akron. Han förklarar stödet för Trump som ett slags pragmatism och han tycker att mönstren i politiken är ungefär desamma som 2008.

– Det är egentligen en utveckling som pågått från 1980 och framåt. Vita väckelsekristna och andra traditionellt kristna röstar republikanskt. Mindre traditionellt kristna, oberoende och religiösa minoriteter stöttar demokraterna i högre utsträckning.

Om spänningarna bland väckelsekristna påpekar professor Green att yngre är mer moderata när det gäller socialpolitik och miljön, men förblir tämligen konservativa både rörande abort och samkönade äktenskap. Invändningar mot Trump har framförts från flera förgrundsfigurer och vad de sagt länge kan få förnyad betydelse, till exempel Russell Moore i det etiska rådet inom Southern Baptists med 16 miljoner medlemmar.

Långt ifrån varandra i sakfrågorna

Donald Trump gör sitt bästa för att utmåla Hillary Clinton som ett hot och i intervjuer säger han att hon skulle bli ”en katastrof för evangelikaler”. Han lovar att se till att försvara affärsidkare som känner sig hotade om de vägrar att exempelvis leverera blommor till samkönade pars bröllop.

I sakfrågorna står Clinton och Trump mycket långt från varandra. Några exempel:

Abort – Clinton vill bevara nuvarande lagstiftning, Trump har varit inne på straff för både kvinnor och läkare.

Klimatet – Clinton tänker fortsätta Barack Obamas politik med begränsning av utsläpp, Trump är klimatförnekare och tänker riva upp internationella avtal.

Sjukvård – Clinton vill rätta till problem i den stora vårdreformen, Trump vill skrota den.

Skatter – Clinton tänker höja skatterna för höginkomsttagare, i Trumps program sänks de

Skola – Clinton anammade rivalen Bernie Sanders löften om subventionerad collegeutbildning och hon vill rusta upp de offentliga skolorna, Trump utropar sig till ”landets störste hejaklackledare för friskolor” och vill ge större inflytande för delstatsmyndigheter i hur federala bidrag används.

Valrörelsen handlar om religionsfrihet

Men, kanske inte helt överraskande, har val­rörelsen 2016 kommit att handla om religionsfrihet. Ett av bestående ögonblicken var när advokaten Khizr Khan frågade Donald Trump om han läst den amerikanska författningen.

– Jag skulle gärna låna ut mitt exemplar. Sök efter orden ”frihet” och ”likhet inför lagen”, sa Khizr Khan och höll upp det lilla häftet med grundlagen på det demokratiska partikonventet i juli. Texten skrevs 1787 och kompletterades 1791 med Rättighetsförklaringen i tio punkter. Den allra första garanterar religions-, tryck- och mötesfrihet. Något som svenska frikyrkopionjärer tog fasta på under 1800-talet när de utvandrade till USA.

Dagen träffar Khizr Khan på ett möte där muslimska kvinnor sjösätter en politisk påtryckningsgrupp – med fru Ghazala Khan som hedersgäst. Till saken hör nämligen att Trump ifrågasatte hennes tystnad under makens berättelse om sonen som stupade i Irak för sitt land. Skälet, förklarade hon efteråt, är att hon inte kan hålla känslorna i schack vid tanken på sin döde son.

Den givna frågan lyder: Har ert framträdande i kombination med Trumps grova utfall mot muslimer – lett till ökad medvetenhet om hot mot religionsfrihet?

– Ja, vi får erkännanden från hela landet, inte bara från muslimer, utan människor ur alla religioner, alla sorters bakgrunder, de stöttar oss, de uppmuntrar oss med ”det ni sa är det vi skulle vilja ha sagt”.

Professor Green bekräftar detta:

– Muslimer engagerar sig mer och mer politiskt. Detsamma gäller andra religiösa grupper, både höger och vänster, som är oroliga över inskränkningar i religionsutövningen.

Karin Henriksson

Läs mer om valet i USA

Alla tidigare artiklar

Fakta:

De största trosriktningarna i USA

Katoliker – 58 miljoner, ett antal som ökat i och med invandringen söderifrån.

Väckelsekristna – 50 miljoner

Övriga protestanter – 22,5 miljoner

Svarta protestanter – 4,8 miljoner.

Övriga troende, inklusive mormoner och Christian Scientists – 13,1 miljoner.

Judar – 6 miljoner

Muslimer – 2,6 miljoner

Buddhister – 2 miljoner

Hinduer – 400 000

Värt att notera är att det inte finns någon officiell statistik utan att detta rör sig om uppskattningar eller siffror från samfunden. Antalet ateister och agnostiker ökar.

Källa: ARDA, Association of religion data archives, Wikipedia

Presidentkyrkan

Det blir allt sällsyntare med rapporter från presidentfamiljernas kyrkobesök. Det förklaras med de rigorösa säkerhetskontrollerna nuförtiden och att presidenten inte vill utsätta församlingen för detta störande moment.

Men annars är det inte långt till den närmast belägna kyrkan, St. John’s Episcopal Church snett över parken Lafayette Square som ligger framför Vita huset.

Den gula St. John’s med vitt torn kallas ibland ”presidenternas kyrka” eftersom alla sittande presidenter sedan James Madison i har deltagit i gudstjänster här minst en gång. En bänk är avsatt för presidenten men denne (kanske denna snart) ombeds normalt att sitta längst fram.

Kommentera artikeln

Du som kommenterar på Dagen.se måste ha ett Facebook-konto och följa våra regler.
Annons
Annons
Annons
Annons