Så här ser den kyrkopolitiska kartan ut

Vem tar egentligen vem i kyrkopolitiken? Den 17 september är det kyrkoval, och de elva nomineringsgrupperna som sitter i kyrkomötet, Svenska kyrkans högsta beslutande organ, har själva inte inordnat sig i några allianser. Men utifrån vad de själva säger, här är den kyrkopolitiska kartan.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Dokument

En av de stora frågorna i svensk inrikespolitik är regeringsfrågan. Hur ska de olika partierna formera sig, så att en regering och en opposition ska kunna utkristallisera sig efter nästa val.

Frågan borde kunna göras aktuell även i kyrkovalet, som är uppbyggt som en kopia av riksdagsvalet, med 251 mandat som ska fördelas. Men riktigt så ser det inte ut. I dagsläget finns det ingen allians som har majoritet, och det finns heller inget uttalat mål att bilda någon sådan ”regering”. Det kyrkopolitiska spelet går helt enkelt inte att jämföra med det politiska spelet rakt av.

Har motvilligt pekat ut samarbeten

För insatta kyrkopolitiker må det vara lätt att ändå hålla koll på hur spelet fungerar, vilka knappar man behöver trycka på för att få igenom ett förslag, vilka som ska övertalas. Men alla de som ska välja, hur ska de kunna hantera elva helt fristående nomineringsgrupper som inte vill inordna sig i allianser? Vad får man ”på köpet” när man lägger sin röst på Öppen kyrka, Frimodig kyrka eller Fria liberaler i Svenska kyrkan?

Det är inte helt lätt, för nomineringsgrupperna (partierna) gör inga egna ansatser till att formera sig i allianser.

– Kyrkopolitik handlar inte om politiskt spel och vem som tar vem, säger exempelvis Jesper Eneroth, gruppledare för Socialdemokraterna i kyrkomötet.

– Kyrkopolitik handlar om hur medlemmarna i Svenska kyrkan ska kunna välja företrädare som vill utveckla Svenska kyrkan i den riktning de önskar och vill.

Dagen har frågat samtliga elva nomineringsgrupper vilka de står närmast, respektive längst ifrån, för att på så sätt kunna måla upp en bild över den kyrkopolitiska kartan. Mer eller mindre motvilligt har de olika grupperna pekat ut vem de föredrar att samarbeta med, och vilka som är deras huvudsakliga motståndare. Även Socialdemokraterna pekade till slut något motvilligt ut SD som sin motpol. Men vem S står närmast ville Jesper Eneroth inte svara på.

För att få fram vår kyrkopolitiska karta har vi därför också studerat vilka nomineringsgrupper man pekar ut då ersättare i kyrkostyrelsen ska inkallas, något alla nomineringsgrupper gjort. Och då blev det tydligt även i vilket sammanhang S ser sig mest hemma i, då de pekade ut ViSK, Mpsk och ÖKA i första hand, en trio som i sin tur också pekat ut varandra och Socialdemokraterna. Tillsammans bildar de kyrkomötets röda regering. Mot sig har de en brokig opposition, och det svarta fåret.

Röda regeringen

Om det finns en regering på kyrkomötet så är den röd, möjligtvis röd-grön-liberal, där Socialdemokraterna är solen i mitten som de andra grupperna får finna sig att rotera kring som små stödplaneter.

S är den klart största nomineringsgruppen, och deras dominanta ställning är också en viktig anledning att många påstår att Svenska kyrkan är vänstervriden.

Kyrkovalet står fritt från de allmänna valen, men samtidigt går det inte att komma ifrån att de tvinnar in sig i varandra. Inte minst visar det sig när nomineringsgrupperna får peka ut vilka de ligger närmast. I Sveriges riksdag finns en rödgrön regering, som backas upp av Vänsterpartiet. På kyrkomötet återfinns samma konstellation, även om MP och V formellt klippt banden med sina kyrkopolitiska grupper. Men när Dagen hört av sig till dessa fristående nomineringsgrupper hamnar vi ändå på något partikontor, vi mejlar till partiadresser, det är tydligt att banden finns kvar.

Öppen kyrka är också med i den röda regeringen, även om de är en nomineringsgrupp utan någon som helst partipolitisk koppling. De står för en teologiskt liberal linje, och samarbetar gärna med de övriga i denna allians, för en öppen folkkyrka som är tillgänglig för alla, inte minst står de för en tydlig öppenhet mot homosexuella, och här är kravet tydligast att en präst ska viga, även om det strider mot hens religiösa övertygelse.

Tillsammans får de 102 mandat, och det räcker inte för att få igenom sina förslag, så de måste söka stöd från andra grupper ändå. Det innebär att Svenska kyrkans högsta beslutande organ har en regering som är en svag minoritetsregering, ledd av Socialdemokraterna.

Brokiga oppositionen

Om ”den röda regeringen” cirkulerar kring Socialdemokraterna, är det svårare att peka ut vem som egentligen är den ledande parten i rollen som opposition. För här drar nomineringsgrupperna åt lite olika håll, här finns POSK som vill revolutionera hela valsystemet, jämte Borgerligt Alternativ (tidigare Moderaterna) som är förhållandevis nöjda med hur Svenska kyrkans demokratiska system är uppbyggt.

Här finns också Frimodig kyrka, som med sitt tydliga Jesus-fokus är för radikala för vissa grupper, även inom denna brokiga opposition.

Skulle bli största blocket

Även här har den allmänna politiken smittat av sig på kyrkopolitiken, och de grupper som startats av allianspartier samlas här i ett borgerligt block, även om det är bara Centerpartiet som ställer upp under partinamn.

Därför skulle man kunna dra ett streck mellan ”Alliansen” och de två fristående nomineringsgrupper som vill mota bort partierna från kyrkovalet, POSK och Frimodig kyrka.

Riktigt så enkelt visade det sig inte vara, då såväl POSK som C säger sig samarbeta ganska bra, även om de är helt oense i frågan om partiernas närvaro i kyrkovalet.

Så det blir en väldigt brokig opposition, som delvis samlar de borgerliga partierna, delvis två av de renodlade ”kyrkopartierna”.

Om de samlade sig i ett block skulle de bli störst, med 131 mandat. 

Utöver det har ”Kyrklig samverkan i Visby stift” 1 mandat och utlandskyrkan 2 mandat. 

Svarta fåret

När nomineringsgrupperna själva har fått peka ut vem som är deras huvudmotståndare i kyrkovalet har samtliga (ja, samtliga) pekat ut Sverigedemokraterna. Det är partiet ingen vill samarbeta med, och trots att deras inflytande är väldigt begränsat med sina 13 mandat är det uppenbart att de ändå ses som ett hot.

Sverigedemokraternas exceptionella roll i kyrkopolitiken har tidigare inneburit att de hamnat i strålkastarljuset. I förra kyrkovalet, 2013, innebar det att Sverigedemokraterna fick en oproportionerligt stor del av uppmärksamheten. I Svenska kyrkans egen analys av mediebevakningen konstaterar de att SD fick 22 procent av all medieuppmärksamhet, om man inkluderar att andra nomineringsgrupper gick ut och varnade för att de skulle få inflytande. Nyheter om själva kyrkovalet fick 19 procent, sakfrågor ägnades enbart 4 procent.

Krockar med övriga grupper

Att SD krockar med de övriga grupperna har att göra med att Svenska kyrkan är en tydlig aktör i migrationsfrågan, och har på många sätt jobbat opinionsbildande för en generösare flyktingpolitik, och rent konkret är många församlingar i landet involverade i någon form av integrationsarbete. Helt på tvärs mot den politik SD gjort sig kända för att driva.

SD är helt enkelt det svarta fåret. Och när de själva får frågan vilken grupp de står närmast, då är det Frimodig kyrka som pekas ut. Socialdemokraterna ser de som sin främsta rival.

– Vi står längst ifrån Socialdemokraterna och de vänsterliberala nomineringsgrupperna som strävar efter att urvattna och politisera kyrkans budskap, säger Aron Emilsson.

Läs fler artiklar om kyrkovalet 2017

Alla tidigare artiklar

Fakta:

Vilken nomineringsgrupp står närmst/längst ifrån er?

Så svarade man i den röda regeringen:

Socialdemokraterna (S)

Närmast: Vill inte svara, men har som ersättare i kyrkostyrelsen pekat ut: MPSK, ViSK och ÖKA.

Längst ifrån: SD.

Miljöpartister i Svenska kyrkan (MPSK)

Närmast: Vill inte svara, men har som ersättare i kyrkostyrelsen pekat ut: ÖKA, ViSK och S.

Längst ifrån: SD

Öppen kyrka (ÖKA)

Närmast: S, MPSK, ViSK

Längst ifrån: SD och Frimodig kyrka

Vänstern i Svenska kyrkan (ViSK)

Närmast: S och ÖKA

Längst ifrån: SD, BA

Så svarade man i den brokiga oppositionen­:

Partipolitiskt obundna i Svenska­ kyrkan (POSK)

Närmast: ÖKA och Frimodig kyrka rent principiellt, men i sakfrågor även C och En levande kyrka/KD.

Längst ifrån: S, C och SD (det vill säga de politiska partierna)

Borgerligt alternativ­ (BA)

Närmast: FiSK, KD, C

Längst ifrån: SD, ViSK, MPSK

Centerpartiet

Närmast: POSK, BA, S

Längst ifrån: SD, Frimodig kyrka

En levande kyrka/KD

Närmast: Frimodig kyrka, POSK, BA.

Längst ifrån: SD och ViSK

Fria liberaler i Svenska kyrkan (FiSK)

Närmast: BA, POSK, S och ÖKA

Längst ifrån: SD

Frimodig kyrka

Närmast: POSK

Längst ifrån: S, C och SD (det vill säga de politiska partierna)

Så svarade det svarta fåret:

Sverige- demokraterna

Närmast: Frimodig kyrka och En levande kyrka/KD

Längst ifrån: S och de vänsterliberala grupperna

Rösta på årets förebild!

Rösta på årets förebild!

  • Micael Grenholm, arbetar ideellt bland tiggare, genom sin organisation Stefanushjälpen.

  • Eivor Nordin, har i 25 år sytt och stickat babykläder till nyblivna mödrar världen över.

  • Kenneth Skoogh, har arrangerat populära hockeyläger där många unga spelare fått höra om Jesus.

  • Mariella Issa, samlar in pengar och hjälper barn, äldre och änkor på plats i det krigsdrabbade Syrien.

Klicka på bilderna för att läsa mer om respektive kandidat.
Annons
Annons
Annons
Annons