”Katolikers svängning bakom Trumps seger”

Michael Wear arbetade i flera år med religions­frågor inom Obama-administrationen. Efter Donald Trumps valseger konstaterar han att stödet bland katoliker blev avgörande.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

– Redan i juni, när det stod klart att presidentvalet skulle stå mellan Hillary Clinton och Donald Trump, sa jag att Rostbältet (industriregion i nordöstra USA, red anm) skulle bli ett nyckel­område.

I regionen ligger bland annat Pennsylvania, Ohio och Indiana. Gemensamt för delstaterna är också att katolska kyrkor sammantaget utgör det största kristna samfundet – och att Donald Trump segrade i alla tre.

Katolikerna svängde

Enligt vallokalsundersökningar röstade 52 procent av USA:s katoliker på den republikanska kandidaten medan 45 procent la sin röst på Hillary Clinton. För fyra år sedan, då valet stod mellan Barack Obama och Mitt Romney, röstade 50 procent av katolikerna på den sittande presidenten och när Barack Obama valdes till president 2008 fick han 54 procent av katolikernas röster.

Sammantaget innebär det att den republikanska kandidaten, för första gången på länge, fick katolikernas förtroende.

– Hillary Clinton trodde att hon skulle vinna valet utan de vita evangelikalernas röster. Men förändringen bland katoliker blev kostsam, säger Michael Wear till Dagen.

De flesta opinionsundersökningarna visade att Hillary Clinton skulle vinna valet. Hur förklarar du förändringen på slutet?

– Det är egentligen för tidigt för att svara på den frågan. Men det låga valdeltagandet, många afroamerikaner som röstade i de föregående valen valde till exempel att stanna hemma, har definitivt spelat roll.

”Tydlig indikation”

Vid en jämförelse mellan de religiösa väljarna var stödet för Donald Trump otvetydigt störst i den vita evangelikala gruppen. Enligt vallokalundersökningar röstade 81 procent av dessa på den slutgiltiga segraren.

Under valdagen skrev Michael Wear på Twitter att ”enbart en av de två stora partikandidaterna låtsades ens bry sig om vita evangelikaler i valkampanjen”.

– Det blev en tydlig indikation för vita evangelikaler att Hillary Clinton inte brydde sig om deras åsikter, säger han till Dagen.

Hade valutgången blivit annorlunda om hon hade satsat mer på den väljargruppen?

– Det är inte alls omöjligt.

Barack Obama har under sina åtta år som president haft svårt att driva igenom sin politik på grund av den republikanska majoriteten i representanthuset. Ett undantag är dock den del av USA:s sjukvårdsreform som ofta kallas Obamacare.

Donald Trump har samtidigt, vid upprepade tillfällen, sagt att han tänker riva upp den federala lagen om han väljs till president. Och till skillnad från Barack Obama kommer majoriteten i såväl representanthuset som senaten att tillhöra hans parti.

”Ber för vår nation”

– Demokraterna som är kvar kommer ändå att strida. Och Donald Trump har lovat att genomföra saker som han faktiskt inte kan göra som president, det var kanske därför han lät förvånansvärt ödmjuk i sitt segertal, säger Michael Wear, som beskriver stämningen i Washington DC med ord som ”chock”, ”vemod” och ”osäkerhet inför framtiden”.

”Ber för Trump. Ber för Hillary. Ber för mina vänner i Clinton-kampanjen som är förtvivlade. Ber för vår nation”, skrev han på Twitter innan han gick till sängs.

Läs mer om valet i USA

Alla tidigare artiklar
Annons
Annons
Upprop mot utvisningar
KNUTBY
Annons
Annons