Hur förstår vi människor?

Vi behöver få blick för sammanhanget i vad den andre säger.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Krönikor

För att ett samhälle ska kunna leva vidare, behöver vi kunna förstå varandra. Med ständiga missförstånd och feltolkningar upphör till sist allt samarbete. Varje gång man använder språket till att misstänkliggöra en individ eller grupp spränger man en bit av samhällets fundament. För att nå till en verklig förståelse krävs det mer än att höra vad den andre säger. Det gäller också att förstå det.

I år firas 500-årsminnet av reformationen. Den inleddes med att Martin Luther inbjöd till en akademisk disputation genom att spika upp de 95 teserna. Nu blev disputationen inte av, men avsikten var att den som ville disputera om teserna skulle komma väl förberedd. I disputationens första skede var hans uppgift att med egna ord återge teserna på ett sådant sätt att respondenten kunde säga: ”Du har precis förstått vad jag ville säga.” Först därefter kunde den andre komma med invändningar, som respondenten sedan fick besvara. Här finns ett mönster för att förstå människor. Det gäller att förstå dem så djupt, så att de med en gång känner igen sig om man återger deras ståndpunkt.

Bengt Hägglund (1920-2015) var professor i Lund. Han var inte bara en grundlärd teolog och en ädel människa, han var också en tränad filosof. Han visade, att för att förstå den kristna tron behöver man få blick för dess underliggande struktur, trons mönster. Det blev också titeln på en av hans viktigaste böcker (1982). Han aktualiserade ett begrepp från den unga Kyrkans teologi, trosregeln. Det är den sammanfattning av den kristna tron som finns i trosbekännelserna och som möter i Jesu Kristi dopbefallning – tron på Fadern, Sonen och den Helige Ande. Bengt Hägglund såg att det som gäller när man vill förstå den kristna tron gäller för all verklig förståelse: Vi behöver få blick för den grundläggande strukturen, det inre mönstret, sammanhanget i vad den andre säger.

Hans Georg Gadamer (1900–2002) var en av Tysklands främsta filosofer i vår tid. Han myntade begreppet Horizontverschmelzung – horisontsammansmältning. Vi lever alla inom en omgivning, som påverkar oss – den fostran vi fått, den historia vi är en del av, den tidsanda vi präglas av, de människor vi umgås med eller tar avstånd ifrån. För att förstå den andre behöver vi träda in inom hans horisont.

Vid ett tillfälle, när Hägglund och Gadamer möttes, kom samtalet in på deras gemensamma intresse – hur man förstår människor. Gadamer hänvisade till den slovenske teologen Matthias Flacius (1520-1575), vars mest kända verk, Clavis Scripturae Sacrae, handlar om hur man ska förstå Bibeln. Där visar han på en viktig faktor förutom ordförståelsen. Det är författarnas intention. Med ett tyskt begrepp kallar man det deras Anliegen – det som ligger på deras hjärtan, det som de brinner för och som får deras hjärtesträngar att klinga. Börjar man förstå detta, då kan man också börja förstå en annan människa.

Kyrkomötet
Annons
Annons

Rösta på årets förebild!

Rösta på årets förebild!

  • Micael Grenholm, arbetar ideellt bland tiggare, genom sin organisation Stefanushjälpen.

  • Eivor Nordin, har i 25 år sytt och stickat babykläder till nyblivna mödrar världen över.

  • Kenneth Skoogh, har arrangerat populära hockeyläger där många unga spelare fått höra om Jesus.

  • Mariella Issa, samlar in pengar och hjälper barn, äldre och änkor på plats i det krigsdrabbade Syrien.

Klicka på bilderna för att läsa mer om respektive kandidat.
Annons
Annons