Radikalisering av många skäl

Att hatpredikanter i Europa motiverar människor till terrorbrott är inget nytt.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Krönikor

Vem som radikaliseras in i våldsamma islamistiska miljöer och varför har blivit en av de viktigare samhällsfrågorna.

De franska forskarna Gilles Kepel och Olivier Roy, som har gått igenom några tusen profiler, konstaterar att de flesta terrorister har olika typer av kriminellt förflutet, de radikaliseras ofta i fängelse och de har sällan en bakgrund i någon form av religiösverksamhet. De är alltså inte traditionella moskébesökare, de har inget förflutet i Muslimska brödraskapet. En stor del är andra generationens invandrare och 25 till 30 procent är konvertiter till islam. Många är dåligt utbildade och ingen har suttit böjd över islams urkunder i åratal för att lära sig religionen.

Men det senaste dådet i Barcelona visade på ytterligare profiler. I The New York Review of Books (23/8) gör terrorforskaren Nafees Hamid en genomgång av olika rekryteringsprofiler och påpekar att det inte går att se bara en anledning till radikalisering eller en typ av profil som radikaliseras. Han visar hur al-Qaida sökte högutbildade rekryter som skulle kunna klara av ett avancerat terrordåd som 9/11. IS släppte rekryteringen till den som kände sig hugad, vilket ledde till helt osofistikerade terrordåd. En arg man i en lastbil.

Men det senaste dådet i Barcelona stärkte enligt Hamid ytterligare en tes som är kopplad till familjeband, vilket förekommit även tidigare. Dessutom fanns en imam med i nätverket. Att hatpredikanter i Europa motiverar människor till terrorbrott är inget nytt. Inom islam finns inget vigningssystem för den som vill leda församlingen i bön. Det behövs alltså ingen formell utbildning för den som vill bli imam, även om vissa samfund kräver det. En del har utsett sig själva. Vem som helst kan ta på sig rollen och ändå ideologiskt ha stark påverkan.

Hamid menar dock att lojaliteten som byggs upp inom gruppen är vad som driver fram illdåden. De som tidigare kanske varit svalt engagerade i någon slags islamisk gemenskap och inte brytt sig om huruvida det finns någon konflikt mellan islam och väst motiveras av ett inre grupptryck och blir drivkraften bakom dådet. De blir alltså villiga att göra något de tidigare inte tänkt på för att uppfylla gruppens lojalitetskrav som stärks av familjeband.

Hamid visar i sin sammanställning att ingen enskild förklaring räcker. De flesta arbetslösa med dålig ekonomi blir inte terrorister. Majoriteten av troende muslimer ägnar sig inte åt terror och flera av terroristerna ser inte någon större skillnad på Koranen och en fotboll.

Sverige behöver inte upprepa meningslösa förenklingar. Forskning i Europa har gett oss kunskaper som vi kan överföra på svenska förhållanden. Vi vet långt ifrån allt, men vi vet tillräckligt mycket för att kunna göra mer än skjuta i väg onyanserade påståenden som låter handlingskraftiga men sannolikt inte leder något vart.

#MeToo
Annons
Annons
Annons
Annons