S lyckades göra kyrkan till ett salighetsverk

Mycket pekar på att Svenska kyrkan håller på att bli en ”religiös katastrof”

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Krönikor

”Va? Kan det verkligen vara sant? Eller skojar du? Hittar på?”

Det är några av reaktionerna på min förra kolumn (23 september). Jag berättade där hur ledande socialdemokrater under 1930-talet ville förvandla den kristna kyrkan i Sverige till ett ateistiskt ”Kungligt Salighetsverk”.

Men det är inte ett skämt. Inte heller en mardröm. Just detta hände. I den kyrka jag själv tillhör, Svenska kyrkan.

Det var Maciej Zaremba, idéhistoriker, författare och kulturjournalist, som 1999 hängde ut denna smutsiga byk till beskådande i Dagens Nyheter. Senare blev det en kortfattad men explosiv bok: ”Kyrkan & friheten”, Cordia år 2000, med förord av Ylva Eggerhorn. (Hitta den, läs den!)

Jo, det är tyvärr sant. Det var under 1920- och 1930-talet som socialdemokraterna, med punktvis stöd av borgerliga partier, ville förvandla den kristna kyrkan till ett ”Kungligt Salighetsverk”.

Och tyvärr lyckades de, steg för steg. Zaremba skriver:

”Den nya Svenska kyrkan blir ett unikt bidrag till religionshistorien: världens första fria samfund där biskopar saknar rösträtt i trosfrågor och där kristendomens mening fastställs av politiska partier. Somliga menar att demokratin därigenom har fått sitt slutliga genombrott. Andra talar om en religiös katastrof.”

Är det att måla en viss potentat på väggen? Dessvärre inte. Jag citerar ur Zarembas bok:

1999 fick Svenska Kyrkan en ”nästan helt sekulär beslutsordning”. Det politiskt valda kyrkomötet nekade då biskoparna rösträtt i trosfrågor. Zaremba: ”Biskoparna är hädanefter inte valbara till den församling som ytterst beslutar om kyrkans tro och lära”.

Smaka på den meningen. Det är 1999, då Svenska kyrkan på pappret blir en kyrka ”fri från staten”, det är då Svenska kyrkan i stället blir en slav under politiker – som i många fall inte bryr sig ett dugg om kyrkan och dess budskap.

Zaremba: Denna kyrka ”hör nog till de egendomligaste i religionshistorien”. Prästen blir ”en tjänsteman” i statens tjänst.

Det har medfört att Svenska kyrkan i flera avseenden tycks befinna sig i fritt fall. Det gäller liturgisk förflackning, idog politisering på alla plan, banalisering av lära och budskap, öppen fientlighet mot präster som inte är ”politiskt korrekta” – allt med följden att kyrkan stadigt tappar medlemmar.

Mycket pekar på att Svenska kyrkan håller på att bli en ”religiös katastrof”. Men bilden är inte helt ensidig. Det finns ljuspunkter. Levande församlingar som växer. Som håller andakt i stället för att anordna jippon. Som fortfarande har några biskopar som vågar stå för sitt kors.

Därför vill jag stanna kvar i denna kyrka.

I vart fall tills vidare.

Attacken mot synagogan
Annons
Annons
Annons
Annons