Ulf Sundkvist: (S)tampa inte på mitt hjärta!

Tystas oliktänkande ökar risken för extrem fanatism.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Krönikor

Jag är ledsen och arg. Samtidigt. Stefan Löfven och hela Socialdemokratiska arbetarpartiet stampar på mitt hjärta. Tro för mig är nämligen en del av min identitet. Jag gillar egentligen inte alls den typen av argumentation, men nu går det inte längre. Får jag inte be. Får jag inte dela tron med mina barn på samma sätt som jag delar kärlek, då får jag inte ihop livet. Det är som att säga till en homosexuell att du får gärna vara homosexuell, bara du inte berättar om det, framför allt inte för dina barn eller i skolan.

Det är så jag känner och det är tyvärr mer än en känsla. Det är ett politiskt systemfel och offentlig mobbning av oliktänkande. Vad det handlar om? Jo; Socialdemokraternas beslut att förbjuda religiös praktik i friskolor.

Det som gör det hela lite jobbigt är att jag faktiskt på allvar börjat sympatisera med arbetarrörelsen. ”Alla ska med”-tänket bjuder ju liberalegoismen motstånd. På riktigt. Jag har tänkt, tydligen i min enfald, att nu när Kristdemokraterna suddar som bäst på sina kristna värderingar, finns det bara ett parti kvar; Socialdemokraterna. Men så kom kongressen förra helgen och beslutet att driva frågan om förbud mot religiös praktik på friskolor.

I den offentliga skolan är det så, sedan i början på 1960-talet. Där är det bara skolavslutningarna och Lucia som stökar till det. Prästens ”Gud välsigne dig” måste omformuleras till ”Glad sommar, men ni vet ju vad jag menar”. Det är som om Gud bränns. På friskolor däremot har det funnits viss frihet. Men nu vill tydligen Socialdemokraterna begränsa den helt och hållet.

Varför inte säga det rent ut? Vi vill inte att människor ska tro i Sverige! Jo, förresten, tro är okej, men inte på en utomvärldslig Gud som, när rationalismen saknar svar, kan trösta, läka och möta människors andliga behov utan bara så länge den är privat och osynlig i det offentliga rummet, långt borta från skolan.

Beslutet är dessutom kontraproduktivt. Tystas oliktänkande ökar risken för extrem fanatism. Är det verkligen rimligt att låta enskilda friskolors brister leda till generella slutsatser?

Skolan i Sverige är ju obligatorisk, vilket är bra! Folkskolestadgen, 1842 bidrog helt klart till Sveriges framgångssaga. Utbildning och välfärd hör samman. Men nu verkar Socialdemokraterna glömma något helt avgörande. Sverige är inte byggt på svenska värderingar, inte på socialistiska heller. Sverige är byggt på kristna värderingar, som dessutom är en förutsättning för välfärdsamhället. För vem kommer i framtiden att vilja betala skatt om man inte tjänar på det? ”What’s in it for me”-tänket kommer att vinna om inte berättelsen om Jesus får plats. Det är ju berättelsen om en person som till och med kan tänka sig att betala andras böter. Dessutom är tro, för väldigt många människor i Sverige, en del av identiteten.

HELGENS SAMFUNDSKONFERENSER
Annons
Annons
Annons
Annons