Kyrkorna fick företag att bli etiska

Kyrkornas försök att påverka näringslivets etik har inte tystnat. Men metoderna har förändrats sedan­ 1970-talets ”plakatpolitik”.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

På 1960-talet gick kyrkorna i bräschen för att kräva etiska investeringar. Och de är fortfarande viktiga aktörer, fast i korridorerna.

Tidigare i höst gav Sveriges konsumenter i samarbete med kristna biståndsorganisationen Diakonia ut en rapport om vilka företag som investerar i de mest kontroversiella delarna av vapentillverkningar (Dagen 15 sep). Det var ett exempel på att det fortfarande är aktuellt för kyrkorna att ställa etiska krav på företag, även om de inte alltid syns så tydligt i den offentliga debatten.

På 1700-talet startade kväkarna i England en aktion där man avstod från att investera i företag som drev slavhandel. Det är den första kända bojkottaktionen med etiska krav på företag. Några hundra år senare, 1928, bildades den första etiska fonden i USA, ”US Pioneer Fund”, som avstod från att investeraa i alkohol och tobak.

På 1960-talet växte det fram krav från kyrkor och religiösa organisationer om att fondförvaltare skulle utesluta företag som handlade med vapen, alkohol och tobak. Från USA kom också den rörelsen till Sverige.

Hellre dialog än bojkott

Joakim Sandberg, forskare i etik och ekonomi vid Göteborgs universitet, menar att man kan se en tydlig linje från de här rörelserna och till de etiska kriterier som påverkar investeringar i dag.

– Det tänkandet kom från kyrkor i USA, men även från anti-Vietnam- och antiapart­heidrörelsen.

Utifrån dessa ”ringar på vattnet”-effekter tycker han att de som var med på 1960-talet kan vara nöjda nu.

– Men sedan kan man väl säga att inte så mycket har hänt. Det är mest en fernissa man lägger på. Man undviker några företag som kan uppfattas som dåliga men det förändrar inte investeringsfilosofin i grunden, säger Joakim Sandberg.

Skulle du säga att påverkansarbetet har flyttat från plakatpolitik till lobbyverksamhet?

– Så är det nog delvis. Svenska kyrkan har en hög profil och de har anställda som jobbar heltid med kapital och etik. Och sättet att arbeta har förändrats. Man har hellre dialog med företagen än att bojkotta dem. Svenska kyrkan vet också att den, trots att den har mycket kapital, är en väldigt liten spelare. Så de har insett att de måste samarbete med andra.

”Vi är drivande”

Gunnela Hahn, som är ansvarig för hållbara investeringar inom Svenska kyrkan, håller med om att man har ett tufft vapenkriterium. Men hon påpekar också att Svenska kyrkan i huvudsak är inriktad på de företag som man gärna vill investera i, man vill ha de bästa bolagen i sin portfölj, de som vill bidra till samhällsnyttan, till hållbar utveckling. Hållbara investeringar ser hon som ett vidare begrepp än etiska investeringar.

Gunnela Hahn delar inte Joakim Sandbergs uppfattning att ”inte så mycket har hänt”. På klimatområdet har mycket hänt de senaste åren i finansbranschen, främst i Europa men även i Nordamerika, anser hon.

– Klimatfrågan är en stor och viktig fråga för Svenska kyrkan, det har även biskoparna markerat.

Hon kan hålla med om att kyrkorna är viktiga lobbyister.

– Jag skulle säga att vi är drivande, inte bara i Sverige.

Att kyrkan väljer bort vapen är självklart. Eftersom Svenska kyrkan är med om att bygga upp länder och regioner som varit drabbade av väpnade konflikter skulle det vara omöjligt att samtidigt tjäna pengar på vapen, menar Gunnela Hahn.

Svenska Dagbladet granskade i somras de företag som svartlistas av de tio största skandinaviska fondförvaltarna. Det visar sig då att den vanligaste orsaken till att hamna på ”svarta listan” – det vill säga att de anses bedriva för oetisk verksamhet – är att man förstör miljön.

På 1960-talet handlade det om andra frågor, berättar Joakim Sandberg.

– De klassiska områdena för oetiska investeringar var då tobak, pornografi, vapen och alkohol. När sättet att agera kom till Sverige och stora kommersiella fonder ville ha ett etiskt alternativ tog de över det synsättet, som framför allt kom från den kristna rörelsen i USA. Man ville utesluta så kallade syndföretag, tobak, pornografi, vapen, alkohol.

Fokus på stora frågor

– Men de frågorna har uppenbart inte samma brännkraft i den svenska själen. Vi har inte samma moralism som den kristna högern. Här tycker vi att det är upp till var och en.

– Därför har det skett en europeisering där man numera fokuserar på stora samhälleliga problem: miljöförstöring och fattigdomsproblematik, säger Joakim Sandberg

Har USA också förändrats på den punkten?

– Nej, där är de allra vanligaste etiska kriterierna att man utesluter så kallade syndindustrier.

Svårt för enskilda

Vem gynnar jag med mina sparpengar? Den frågan har säkert en och annan vanlig småsparare ställt sig. Men att ge ett rakt svar är inte enkelt. Det finns organisationer som försöker hjälpa den som vill investera utifrån etiska överväganden. Förutom exemplet ovan, Diakonia/Sveriges konsumenter, har Svenska kyrkan samarbete med SwedWatch i en granskning av tobaksindustrins påverkan på både miljö och mänskliga rättigheter.

Enligt organisationen Eurosif, som granskar hur mycket kapital som investeras med etiska förtecken, omfattar den etiska förvaltningen numera 41 procent av allt kapital. Det har skett en kraftig ökning de senaste decennierna.

Men den som hoppas att med sina egna privata pengar kunna påverka de stora företagen får inte mycket stöd av Joakim Sandberg. På frågan ”Vilket är värst – att köpa en mobiltelefon från ett svartlistat företag eller att köpa aktier i företaget?” svarar Joakim Sandberg:

– I båda fallen är det svårt för enskilda aktörer att påverka. Man måste skilja på symbolik och verklig påverkan. Den enskilde kan ta symbolisk ställning, men marknaderna fungerar så att man inte ska vara beroende av enskilda aktörer.

Fakta:

Svartlistade företag

Producerar klusterbomber eller kärnvapen:

Lockheed Martin, Airbus, General Dynamics, Hanwha och Textron.

Från Sveriges konsumenters ”svarta lista” från 2012:

Boeing, BAE Systems, Honeywell Internationell, Rolls Royce (tillverkning av olagliga vapen)

Bridgestone (barnarbete)

Chevron (miljöförstöring)

Toyota Motor Corp (antifackligt agerande)

Huyundai Motor Company (omfattande­ korruption)

Lundin Petroleum­ (kränkning av mänskliga rättigheter)

Shell/Royal Dutch (miljöförstöring och kränkningar av mänskliga rättigheter)

Siemens (omfattande korruption­)

procent av kapitalet förvaltas efter etiska riktlinjer.

Annons
Annons
Annons
Annons