Lättare för kyrkor att ta politisk ställning efter Trumpbeslut

En så kallad presidentorder från Donald Trump ger kyrkor och andra religiösa grupper större möjlighet för att engagera sig politiskt utan att riskera sin skattebefriade status.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

– Vi ger våra kyrkor deras röster tillbaka, sa Trump vid torsdagens ceremoni där präster och andra religiösa ledare deltog.

– Ingen ska censurera predikningar eller fokusera på vad pastorer säger, fortsatte Trump enligt Bloomberg.

Amerikanska kyrkor är liksom andra ideella föreningar skattebefriade. I gengäld är organisationerna förbjudna att ta ställning för, eller emot, enskilda politiska kandidater. Bryter de mot förbudet riskerar de enligt USA:s skatteregler att förlora sitt undantag från skatt.

Begränsningen, som infördes 1954, har irriterat många kyrkor och sedan 2008 har gruppen Alliance defending freedom (ADF) genomfört något som kallas ungefär Frihetssöndagen. Det innebär att präster och pastorer, vid en bestämd söndag varje år, tar politiskt ställning. I oktober 2012 kommenterade till exempel över 1 400 amerikanska pastorer den då pågående presidentvalskampanjen.

 

Läs mer: USA-pastorer tog politisk ställning

 

Målet har varit att provocera fram ett agerande från den amerikanska federala skattemyndigheten – och ett domstolsavgörande. Enligt ADF är beslutet från 1954 nämligen ett brott mot USA:s grundlag.

– Det ska vara pastorn – och inte skattemyndigheten – som bestämmer vad som sägs i predikstolen, sa Erik Stanley på ADF, till Fox News för 4,5 år sedan.

Under presidentvalskampanjen förra året lovade Donald Trump att han skulle "förstöra" lagen som begränsar möjligheten att göra politiska uttalanden i predikstolen.

I samband med torsdagens ceremoni klargjorde han att hotet att förlora den skattebefriade statusen på grund av deltagande i valaktivitet är "ett förödande ekonomiskt straff – mycket, mycket orättvist".

I begränsningen, som föreslogs av den blivande presidenten Lyndon B Johnson, och som infördes 1954, slogs det fast att icke-vinstdrivande organisationer som var skattebefriade inte kunde "delta i eller ingripa i (inklusive publicering eller distribution av uttalanden) någon politisk kampanj på uppdrag av, eller för att motarbeta, någon som kandiderar till offentligt ämbete".

Sedan förändringen infördes har USA:s federala skattemyndighet hävdat att alla uttalanden av kyrkor som skattemyndigheten kan tolka som ett stöd eller som motarbetande av kandidater till offentligt ämbete, inklusive predikningar i predikstolen, kan leda till att organisationens skattebefrielse tas bort.

 

Läs fler artiklar om Donald Trump

Alla tidigare artiklar
Annons
Annons
Upprop mot utvisningar
Annons
Annons