Flera aha-upplevelser drabbade mig sedan jag efter mer än tre decennier som övertygad ateist blev lika övertygad kristen för 22 år sedan. En handlar om att jag, som lärde mig läsa på egen hand när jag var fem år och sedan dess läst oavbrutet, upptäckte hur mycket god litteratur jag dittills gått miste om. Jag hade ju systematiskt ratat alla kristna böcker, övertygad om att de var ointressanta och undermåliga utan varje tillstymmelse av intellektuell höjd.
En av de första böcker jag ramlade över var den anglikanska teologen John Stotts Kristen på tröskeln till 2000-talet som utkommit på svenska 1995. Den betydde mycket i den fas jag befann mig i, när kristen tro var ny och spännande för mig. (Nu är den fortfarande spännande, om än inte lika ny.) Särskilt kommer jag ihåg hans resonemang om transponering av bibeltexterna, alltså det tillåtna, rent av nödvändiga, att utan att förvanska melodin, ibland ändra tonarten så att innebörden blir begriplig för vår tids människor. Jag vill minnas att ett av hans exempel handlade om att få förstår hur märkvärdigt det var att Jesus tvättade lärjungarnas fötter – en uppgift som normalt ålåg den tjänare som stod lägst i rang – men att berättelsen blir begriplig om man i stället tar exemplet att göra ren toaletten. Men jag kommer också ihåg att han drog en tydlig gräns till radikala omtolkningar av centrala bibelställen, exempelvis den som handlar om det kristna äktenskapets innebörd.
[ John Stott - vetgirig teolog med stor ödmjukhet ]
När jag slukade Stotts bok och tog reda på att han var pappa till Lausannedeklarationen, den evangelikala rörelsens grunddokument, anade jag inte att jag bara några år senare skulle börja jobba på Dagen, som har just Lausannedeklarationen som ideologisk bas, och inte heller att jag skulle hamna i styrelsen för Svenska evangeliska alliansen, SEA, som är Lausannerörelsens svenska företrädare. Livet som kristen är fyllt av överraskningar!
Tidlösa insikter gör John Stotts skrifter hyperaktuella
— Elisabeth Sandlund
I år är det ett märkesår för både John Stott och SEA. Det är hundra år sedan Stott föddes. (Han avled 2011 vid nittio års ålder). Och SEA, som har rötter långt tillbaka i tiden, firar att det har gått 20 år sedan nystarten 2001, bland annat genom att ge ut en Stotts magnum opus från 1980-talet: Korset. Meningen med Jesu död i reviderad version.
[ Teologen John Stott aktualiseras i svenska kyrkor ]
“Det finns så mycket fint att fokusera på när det gäller Jesus, som vi också ska tala om, hur han vandrar omkring och predikar och botar sjuka. Men det är korset som är brännpunkten. Och att Gud uppenbarar sig för oss på ett kors gör att ingen av oss sitter säkert i sadeln. Vi behöver alla dö bort från vårt eget sätt att tänka”, sa SEA:s generalsekreterare Olof Edsinger när han avslutade jubileumskvällen i Betlehemskyrkan i Stockholm.
Den sortens tidlösa insikter gör Stotts skrifter hyperaktuella. Och ger SEA en fortsatt viktig roll i svensk kristenhet.
