Något går sönder i mig när jag hör om skjutningen i Finland

Något går sönder i mig när jag ser notisen om skjutningen i Finland: orsaken bakom dådet ska vara mobbning. En tolvåring tar med sig sin släktings vapen till sin skola och när musiklektionen börjar på Viertolaskolan skjuter han tre av sina klasskamrater. En pojke har dött och två flickor vårdas fortfarande för allvarliga skador.

Få skjutningar har genomförts av så unga barn. Tolv år. Barnen hade nyss fått börja titta på filmer med elvaårsgräns. För unga för att få ha Facebook och köra moped.

Men trots att de inblandade är så unga vet vi att mobbning kryper allt längre ned i åldrarna. Och i och med sociala medier har den bytt skepnad. Filmer sprids på nätet. Kränkningarna blir virala och finns för alltid tillgängliga för vem som helst med internetuppkoppling. Det är en hård värld. En alltför hård värld.

Det är viktigt att inte spekulera kring just det här specifika fallet innan vi vet mer. Men när ett barn skjuter andra barn har vuxenvärlden misslyckats kapitalt. Det som bara inte får hända har hänt. För det här är inte barns ansvar. Det är alltid vuxnas.

Mobbning får aldrig ursäktas, bortförklaras eller negligeras.

—  Frida Park

Ett stort ansvar för att motverka mobbning vilar på skolorna, där barnen tillbringar en stor del av sin vakna tid. Alla handlingsplaner mot kränkande behandling. Likabehandlingsplaner. Värdegrundsprojekt. Fortbildning i kamratstödjande. Redan i dag görs mycket för att om möjligt skapa trygga miljöer för alla barn. Och ändå vet vi att alltför många är drabbade. Ändå mår alltför många så dåligt. Det borde inte kunna ske. Det får inte ske. Ändå sker det.

När så många, unga mer än vuxna, har sitt sociala liv både i skolan och i den digitala världen (och barn drar inte lika skarpa gränser där emellan som vuxna) är det viktigare än någonsin med närvarande vuxna. Att hälften av unga uppger att de sett vuxna bete sig illa på nätet är illavarslande. Det är ju vuxna som ska utgöra den trygga motpolen när kompisar eller okända beter sig illa. Bland svenska elever i årskurs 3–6 är det 75 procent som uppger att de utsatts för sådant som kvalar in som kränkningar på nätet, enligt Friends. Det är alltså barn som är mellan nio och tolv år.

[ Lina Mattebo: Min tydliga tro gjorde att jag blev utsatt ]

Den allra största skillnaden kan föräldrar och andra närvarande vuxna göra. En av de viktigaste faktorerna för att motverka mobbning är att barnen känner att det finns någon vuxen de kan tala med om det skulle inträffa. I Roblox, på Tik-tok, på Snapchat, i Fortnite så väl som på skolgården eller i omklädningsrummet.

Den tragiska skjutningen i Finland får bli en smärtsam påminnelse om det vuxenvärlden aldrig får glömma: Mobbning får aldrig ursäktas, bortförklaras eller negligeras. Kränkningar måste alltid, varje gång, tas på största allvar. Ibland är det en fråga om liv eller död. Kyrie eleison.

[ Efter år av mobbning: Frid blev en känsla Estelle aldrig upplevt ]