Svenska kyrkan gick från illa till värre i kyrkovalet

Kyrkans babyloniska (läs:partipolitiska) fångenskap fortsätter i minst fyra år till.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Ledare

Efter söndagens kyrkoval är det bara att konstatera att läget i Svenska kyrkan har gått från illa till ännu värre. De politiska partierna har stärkt sitt grepp över kyrkomötet och rimligen även på stifts- och församlingsnivå.

Kyrkans babyloniska (läs:partipolitiska) fångenskap fortsätter i minst fyra år till. 

Det demokratiska underskottet är fortfarande påtagligt trots ökat valdeltagande. 18 procent är onekligen bättre än 13 procent. Men också det är så lågt att det inte går att hävda att medlemmarna har sagt sitt - annat än om man menar att de allra flesta av dem struntar högaktningsfullt i vem som styr organisationen och i vilken riktning. Att valdeltagandet är det högsta på 67 år är inget att jubla åt utan något att sörja över. Så litet har intresset uppenbarligen varit oavsett om Svenska kyrkan varit en del av statsapparaten eller inte.

Ändå kan inte årets kyrkoval kallas vare sig ”dolt” eller ”glömt”. Exponeringen i medierna har varit större än någon gång tidigare. Ledar- och kulturskribenter har ägnat spaltkilometer åt att analysera kyrkans framtid, ibland med insiktsfulla argument, ibland med resonemang som mer lett tankarna till Luk 19:40 (Jesuscitatet om stenarna som ropar).

Det har inte hjälpt. Nu får Svenska kyrkan leva med den situation som röstande medlemmar har försatt den i.

Socialdemokraterna, Centern och Sverigedemokraterna gick alla framåt - SD allra mest. De förfogar tillsammans, i motsats till under innevarande mandatperiod, över mer än hälften av platserna i kyrkomötet.

Bakom framgången ligger en lyckad mobilisering av respektive partis anhängare. Det kan noteras att S ligger på ungefär samma nivå som i de senaste opinionsundersökningarna, C något över och SD klart under.

 

Läs också: Kyrkovalets vinnare – här är valresultatet

 

De helt opolitiska grupperna Posk, Frimodig kyrka och ÖKA höll gemensamt ställningarna och gick, tack vare Posks framgångar, något framåt. De stora förlorarna återfinns bland de ”halvpolitiska” med en lös anknytning till respektive parti, där det gick uselt för alla utom lilla Visk - Vänsterpartister i Svenska kyrkan - och allra sämst för Borgerligt alternativ (tidigare Moderaterna).

Förhoppningarna har kommit på skam om att det kyrkomöte som möts första gången nästa höst skulle kunna inleda en process mot en genomgripande förnyelse av Svenska kyrkan.

Siktet borde vara inställt på att förvandla den till en moderniserad folkkyrka av 2000-snitt exempelvis genom direkta val till församlingarna och indirekta val till stifts- och kyrkomötesnivå. En solid majoritet av tre politiska partier har dock inget intresse av att ens gå med på att utreda något som skulle radera ut deras och alla andra nomineringsgruppers existensberättigande i kyrkopolitiken.

Inte heller finns det något incitament att göra som övriga riksdagspartier och i fortsättningen hålla engagemanget i kyrkan på armlängds avstånd eftersom det har slutat illa för de flesta som valt den vägen.

Valsöndagens tema enligt evangelieboken var ”Enheten i Kristus”. Det är en rubrik som i ett läge där kyrkan riskerar att förvandlas till ett partipolitiskt slagfält klingar som bitter ironi.

Läs fler artiklar om kyrkovalet 2017

Alla tidigare artiklar
Detta är en text av en av Dagens ledarskribenter och är därmed ett uttryck för tidningens linje. Dagen är partipolitiskt obunden på kristen grund.
Annons
Annons
Annons
Annons