Hanna och Johannes Wiklander bygger giftfritt för Guds och miljöns skull

Järpen. Naturmaterial och återbruk är grunden i deras nybyggda hus som ger känslan av att vara hundra år gammalt. Hemma hos familjen Wiklander är ansvaret för naturen och miljön en självklar byggsten i den kristna tron.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Livsstil

Den smala grusvägen slingrar sig genom obebyggd skogsmark flera kilometer. Och så plötsligt ligger huset där i en glänta. Malte 4,5 år och Vide snart 2 år letar tussilago i det vissna fjolårsgräset och på förstukvisten står pappa Johannes iklädd förkläde, middagen är nästan klar och mamma Hanna kommer strax från jobbet. Det lilla nybygget på Helgesjövallsvägen utanför Järpen, mitt i den jämtländska fjällvärlden, är en idyll på många sätt.

Men det är också en idyll som familjen har jobbat hårt och målmedvetet för.

– Mitt miljötänk började lite smått på gymnasiet när jag blev vän med några veganer och började intressera mig för vegetarisk matlagning, berättar Hanna Wiklander.

En föreläsning något år senare med Alice Bah Kunke som då var generalsekreterare för Rättvisemärkt fullständigt golvade Hanna.

– Jag blev så tagen över att det är så här verkligheten ser ut. Det var så skrämmande. Där på riktigt började mitt miljöintresse.

Johannes å sin sida läste till byggnadsingenjör och efter något år i branschen började han reagera på osunda byggmaterial och slit-och-släng-mentalitet.

När de två blev ett par märkte de snart att de hade ett gemensamt intresse för att göra den här planeten till en bättre plats att bo på. Gratisbiljetterna till Al Gores film ”En obekväm sanning” blev spiken i kistan som verkligen satte saker på sin spets. Det blev ett år på UMU:s lärjungaskola i Schweiz med tema rättvisefrågor, outreach gjordes i Etiopien och tankarna om hållbarhet och rättvisa förankrade i ett teologiskt perspektiv blev allt viktigare för Johannes och Hanna. Johannes började skriva en fördjupning om skapelsen och Guds uppdrag till människan att förvalta den.

– Det landar i vilken världsbild vi har. Hur vi ser på skapelsen, uppdraget och framtiden. Det första uppdrag människan får av Gud är ju att både bruka och förvalta jorden, säger Johannes Wiklander.

Ett ord som blivit allt viktigare för dem båda är radikal. Ett ord som visserligen är belastat i dessa dagar, men ordets verkliga betydelse, förklarar Hanna, är att ”gå till roten”.

– Vi är nog sådana som människor både Johannes och jag, vi tar inte så lätt på saker och ting utan vi vill gå till botten med det. Jag tror att Gud har skapat oss med en vilja att vara radikala, säger Hanna.

En vilja som ibland kan göra livet lite svårare eftersom det utmanar och ställer krav.

– Vi har svårt att bara släppa saker. Och när vi bildade familj och började fundera på hur vi ville bo så blev det en sån fråga. Vi ville gå till roten med att bygga ett hus också, säger Hanna.

Sagt och gjort, efter några år i södra Sverige bestämde de sig för att flytta upp till Hannas hemtrakter i Jämtland. I maj 2012 gick flyttlasset tillsammans med goda vännerna Daniel och Emmie som tagit ett sabbatsår. De hittade en tomt, köpte en motorsåg och så rullade bygget igång.

Giftfritt, energisnålt och med fokus på återbruk. Så har ledorden sett ut för deras byggprojekt.

– Allt i dag handlar ju om konsumtion men vi har försökt att minimera det. Trots att vi har byggt nytt så är det väldigt mycket återbruk, säger Johannes.

Takteglet är hundra år gammalt, alla innerdörrar och vissa fönster är gamla, alla element, kaminen i vardagsrummet, diskbänken – och all övrig inredning, både möbler och textilier – är rent återbruk. Loppis, auktioner och Blocket har varit deras viktigaste inköpsmarknader. Och när man till exempel fyndade gamla vävstolar från 1700-talet på en lokal loppis kickade inspirationen igång. Hanna visar hyllor och inredning till hallen som Johannes snickrat av de gamla trädetaljerna från vävstolen. Och två gamla träskidor som blivit handdukshängare i badrummet.

– Det tar mer tid att hitta det man behöver, men det är det värt, säger Hanna.

Nya material har valts med omsorg, men man har också tillåtit sig att kompromissa.

– Det måste man få göra, annars blir inget roligt till slut, säger Johannes.

Man behöver också vara medveten om att allt som tillverkades förr faktiskt inte var bättre, till exempel gamla plastleksaker som utsöndrar gifter. Här har det varit självklart att köpa nytt. Och när det behövdes madrasser till barnens sängar köptes nya fyllda med boveteskal som transporterar bort fukt och ger jämnare sovtemperatur.

För Hanna och Johannes spelar också maten på bordet en viktig roll. De lever sparsamt men är noga med vad som serveras där hemma. Även här är giftfritt ledordet.

– Men vi vill inte vara domedagsprofeter och komma med pekpinnar. Det handlar inte bara om att skala bort och leva ett asketiskt liv, säger Hanna.

Att leva miljövänligt kan ta sig många olika uttryck och att tänka att man måste leva upp till orimliga ideal på alla områden är helt omöjligt.

– Gå på det du är intresserad av! Det har vi gjort, säger Hanna.

Och det är verkligen inspirerande att gå husesyn hemma hos Hanna och Johannes. Att se hur deras uppfinningsrikedom och kreativitet har tagit sig uttryck i små detaljer överallt. Hur föremål som från början använts till något helt annat fått en ny plats och en ny uppgift i deras hem.

Nästa projekt är att färdigställa växthuset med utgång direkt från köket. Johannes har gått en odlingskurs i permakultur, ett planerat odlingssystem med naturens växtsätt och mångfald som förebild. De har också gått många andra kurser inom området för ekologi och miljö, och de förvånas över att så få kristna söker sig till de här sammanhangen. Däremot finns det bred uppslutning av sökande människor med nyandlig orientering.

– Men vi har ju ett stort ansvar som kristna att också finnas med här, säger Hanna.

– Och även om det är viktigt med miljö och hållbarhet så är fortfarande det viktigaste budet det som Jesus citerar i Markus 12:29 – att älska Gud av hela ditt hjärta och att älska din nästa som dig själv, säger Johannes Wiklander.

Fakta:

Så byggde Hanna och Johannes Wiklander sitt hus

Isolering består av träfiber, uppvärmning sker med vedpanna och solfångare och all ventilation sker med självdrag. Luften kommer in i huset genom ett 40 centimeter brett och 25 meter långt rör nedgrävt 2 meter i marken. På så sätt förvärms luften till huset, helt utan el och apparater.

Alla väggar och snickerier är målade med äggoljetempera som bara innehåller naturliga ämnen: mineraler, oxider och jordpigment blandade med ägg, vatten och linolja.

Innerdörrar, element, diskbänk och taktegel­ är återbruk. Likaså all inredning, både möbler, husgeråd och textilier, som man fyndat på loppis och auktioner.

Lerväggen mot söder består av ekologisk kogödsel från en gård i närheten, blandat med halm, sand och lera från ett lokalt tegelbruk. Putsen är lagd direkt på trä och lagrar värme på ett effektivt sätt. Leran tar upp och släpper även luftfuktighet vilket gör att materialet även fungerar bra i badrummet.

Annons
Annons
Annons
Annons