Prästen Olle Carlsson: Kliv ut ur garderoben

– Så länge vi lever kommer det hända saker i våra liv där det blir fel.Att låtsas annorlunda är hyckleri och precis det Jesus vände sig emot – fariseism, menar prästen Olle Carlsson.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Livsstil

Observera: Den här artikeln publicerades den 19 juni 2013. På grund av spridning i sociala medier har den senare hamnat högt i Mest lästa-listan på Dagen.se.

Han stannar upp när han pratar, som för att ge sig själv tid att tänka, men sedan kommer det:

– Jag tror rädslan för att vara de vi är, är det som gör att vi som kristna förlorar vår relevans. Men berättelsen om Jesus mår bara bra av att människor tar av sina masker av präktighet.

Orden kommer från prästen Olle Carlsson. Jag ville veta varför så många utanför kyrkan ser kristna som präktiga och lite dömande och det där var en del av hans svar. Att evangeliet blir mer på riktigt om vi var ärligare med hur våra liv ser ut.

– Inget blir sämre av att man säger som det är. I synnerhet inte i kontakten med dem som är nya i kyrkan, menar han.

Tvärtom skapar det identifikation, att känna att man inte är ensam om att fatta felaktiga beslut eller göra bort sig, menar Olle.

– Ska man vara en kyrka på riktigt måste man kliva ut ur garderoben.

Olles eget liv har inte alltid varit så ordnat som nu, då han tar emot i sitt ljusa kontor och bjuder på ekologiskt kaffe. Han har fått jobba mycket med sitt liv efter många års alkoholmissbruk. Efter det blev ärlighet väldigt viktigt för honom och det var också det som drev honom när de drog igång Allahelgonamässan på söder i Stockholm. Mässorna fyllde Allahelgonakyrkan vecka efter vecka med allt från samhällets olycksbarn till folk från överklassen. Kanske var det kopplingen till tolvstegsrörelsen som gjorde att det kom så många, eller uppriktigheten.

– Jag bestämde att jag alltid måste tro på det jag själv sade. Det är lätt att vi annars lär oss religiösa manér. Det kan låta hur fantastiskt som helst, men blir inte på riktigt.

För Olle har det blivit en passion att skapa sammanhang för dem som inte får plats på annat håll.

– Jag kan se Guds hand i det. Mitt liv har varit fläckigt på många sätt, men andra ser det och tänker att ”får han vara med, då får jag också det”.

För kyrkan är aldrig mer än en syndarnas gemenskap, menar Olle, och man måste få komma som man är, inte som man ”borde vara”.

– Att få tillhöra en församling är fantastiskt, men om det ska bli på bekostnad av att jag måste leva ett dubbelliv, då är det inte hälsosamt i längden. Då blir det en teflongemenskap.

– Men det innebär inte att jag måste fläka ut mitt liv vid kyrkkaffet. Ibland vill man faktiskt klä upp sig och hålla tillbaka tårarna.

Olle har nyligen varit ute med sångerskan Irma Schultz Keller och rest från norr till söder med en turné kallad Tolv steg till tro, hopp och kärlek. De höll till i frikyrkor och det kom mycket folk; psykoterapeuter, vårdlärare och tolvstegsmänniskor, människor som normalt inte söker sig till de rummen. Medlemmarna i kyrkorna lyste däremot med sin frånvaro.

– Det förvånade mig, men då var det en person som sa att många frikyrkliga tycker inte att de behöver jobba med sig själva på det sättet, och så kanske det är. Men det skulle bli en mer levande mötesplats om vi vågade säga mer hur det är. Om vi berättar mer om det som finns i våra garderober, så ger vi andra plats att våga vara med.

– Och det finns säkert många i frikyrkan med problem i äktenskapet eller med alkohol, och ju mer man inte pratar om det blir det som en tickande bomb. Därför tror jag att ärlighet är en stor utmaning, men det handlar mer om att erkänna sin maktlöshet, det man inte klarar av.

Olle Carlsson drar en parallell till hur det var när väckelserörelsen växte fram. Människor som inte hade det så lätt blev frälsta, slutade supa, började jobba, tog hand om sin familj, det hade god effekt på folk. Men baksidan då som nu är att om man sedan slår sig till ro, riskerar man att glömma hur det började.

– Det är ju ett av livets mysterium att försonas med vårt liv. Och när jag inte flyr från det, kan jag bli en röst som inte låter som någon annans.

Dom mot sexåtalade fd kyrkochefen
Annons
Annons
Annons
Annons