Romsk pojke blev banbrytande världsevangelist

– Det är bara en zigenarpojke, viskades det i bänkarna när 16-årige Rodney gick fram för förbön i ett metodistkapell i Cambridge en novemberkväll 1876.Vem kunde då ana att den pojken skulle bli en av historiens mest framstående evangelister?

Livsstil

Så många kom till tro på hans kampanjer

Rodney Gipsy Smith föddes i ett tält och gick bara i skolan sex veckor i hela sitt liv. Men hans liv berörde miljoner på fyra kontinenter.

Rodney Smith var en ostyrig grabb, en lögnare, en småtjuv – och en framgångsrik försäljare. När hans snabba tunga satte honom i klistret räddades han oftast av sina lika snabba fötter.

Hans familj bodde i tält. Pappa Cornelius spelade fiol på krogar, och lille Rodney dansade och tiggde pengar. Pappan åkte ut och in i fängelset för olika småbrott. Men när hans fru dog – Rodney var fem år då – och han blev ensam med sex barn, inleddes en troskris som senare ledde till hans och familjens omvändelse.

Som nyomvänd fick Rodney en bibel, en biblisk ordbok och ett engelskt lexikon. Han bar dem med sig överallt. Folk skrattade­ åt honom, eftersom han inte kunde läsa.

– En dag kommer jag att kunna läsa dem, och jag ska predika också, svarade han trotsigt.

Han lärde sig läsa på egen hand, och blev med tiden en ivrig läsare och en flitig brevskrivare som alltid var noga med stavningen.

Som 17-åring uppmärksammades han av William Booth, som senare skulle grunda Frälsningsarmén. Booth bad honom vittna, och han sjöng en sång och sa några ord. Under sex år samlade han sedan allt större skaror för Frälsnings- armén. En av dem som han hjälpte in på trons väg, Annie E. Pennock, blev hans fru. 23 000 lär ha kommit till tro genom honom innan han efter fem år tvingades lämna Frälsningsarmén på grund av en tvist om hur man hanterar privata gåvor.

Nu började hans liv som resande evangelist, till en början i England, och han blev över hela landet känd som Gipsy Smith. När han 1935 höll ett möte invid sin födelseplats kom 10 000 människor för att höra honom berätta om sitt liv.

Han korsade Atlanten mer än 50 gånger. Han reste över hela USA, predikade och gav sin livsberättelse. I Boston ledde han under en kampanj 50 möten med tillsammans 116 500 deltagare och 2 290 avgörelsekort.

Under första världskriget besökte han trupperna vid fronten i Frankrike, och han återkom ofta till de omskakande upplevelserna där. För detta mottog han Brittiska imperieorden ur kung George VI hand. Under andra världskriget reste han 80 000 kilometer och talade 350 gånger i 54 städer i USA.

Gipsy Smith gjorde två världsomseglingar – trots att han tyckte det var tråkigt att åka båt. Två gånger besökte han Australien och Nya Zeeland. Andra gången samlades 80 000 avgörelsekort in under sju månader. Under den halvårslånga resan i Sydafrika uppskattade­ man att 300 000 människor deltog i hans möten och att 18 000 avgjorde sig för Kristus.

 

”Det går inte att klämma ner mig i en blomkruka”

Gipsy Smith var gärna själv i centrum hela mötena, och han fick folk att skratta och sjunga.

Han skrev aldrig några utkast, och han påstod att han inte ens själv visste vad som skulle hända i nästa nu. Du måste födas på nytt var hans huvudbudskap, och han riktade det först och främst till halvhjärtade kristna. Vid frälsningsbeslutet ville han ha fullständigt lugn, inga känslostormar. Det sägs att han aldrig under hela sin gärning hade ett möte där inte någon kom till tro.

Han ville helst ha med hela bredden av kyrkor i kampanjerna, och han gick hem i alla kristna läger. Hela sitt liv kämpade han för helnykterhet.

Hans mångårige medarbetare Harold Murray säger att han talade, åt, skrev, gick och reste fort.

Murray berättar också att trängseln vid mötena kunde ha sitt pris: om någon svimmar, vilket ju ofta händer, brukar pianisten spela medan den sjuke förs ut.

Om sig själv sa Gipsy Smith så här:

– Jag blev född ute på öppna fältet, och det går inte att klämma ner mig i en blomkruka.

Vid 78 års ålder gifte han om sig med Mary Alice Shaw på hennes 27-årsdag. För detta fick han en hel del kritik, men hon blev honom till stor hjälp som sekreterare, solist, och senare sköterska.

 

Avstyrde planer på en film om sitt liv

Gipsy Smith startade the Gipsy Gospel Wagon Mission som ett väckelsearbete för hans eget folk, och han försökte alltid nå de mest utsatta.

Men Smith mötte också två av USA:s presidenter, det brittiska­ kungahuset och var en gärna sedd gäst hos premiärminister Lloyd George på 10 Downing Street.

I New York samlade han societets­damer, bland dem John D. Rockefellers fru, i de stora villorna vid Femte Avenyn. I Paris hölls särskilda möten för societeten på Operan. En indianstam gjorde honom till hövding, med fjäderskrud och allt.

Tidningarna skrev spaltmil om hans kampanjer, oftast positivt. När han någon gång blev angripen försvarade han sig inte.

När Peoples Temple i Boston­ hade prytt kyrkväggen med texten ”Gipsy Smith, the Greatest Evangelist in the World”, bad han dem ta ner skylten. Och han avstyrde planer på att filma hans liv.

Han talade ogärna i mikrofon, men han nådde miljoner via radion.

I Dallas stannade polisen trafiken för att folk skulle kunna höra honom tala genom utomhushögtalarna. 10 000 sägs ha blivit omvända.

 

Fakta: Gipsy Smith

1860 den 31 mars föds Rodney Smith i ett tält i Epping Forest utanför London, som fjärde barnet av sex till Cornelius och Mary Smith.

1865 dör hans mor i smittkoppor,

1876 den 17 november blir han omvänd till Kristus.

1877 tar Frälsningsarméns grundare William Booth in honom som medarbetare.

1879 den 17 december gifter han sig med Annie E. Pennock.

1880 på nyårs- afton föds deras son Albany.

1881 arbetar han i Hull, där han först börjar kallas Gipsy. Han deltar i världsevangelisten D. L. Moodys möten i London.

1882 föds deras andre son Alfred. Familjen flyttar till Cambridge, där han bor till sin död.

1883 gör han sin första utlands- resa. Den går till Sverige.

1884 föds dottern Rhoda Zillah.

1889 gör han sin första Amerikaresa.

1894 gör han sin första jordenruntresa med kampanjer i Australien.

1904 reser han till Sydafrika med sin fru, och dottern Zillah är med som solist.

1914–18 besöker han trupperna vid fronten i KFUM:s regi.

1924 fyller 10 000 lyssnare Royal Albert Hall i London åtta kvällar i rad.

1926 tillbringar han sju månader i Australien och Nya Zeeland.

1937 dör hans fru när han befinner sig i USA.

1938 gifter han om sig med Mary Alice Shaw på hennes 27-årsdag.

1939 till 1945, under andra världskriget, verkar han i USA och Kanada.

1947 dör han i en hjärtattack ombord på passagerarbåten Queen Mary. Den 8 augusti hålls begravningen i Fifth Avenue Presbyterian Church i New York.

Fakta:

    • Ledde marsch genom Chicagos bordellkvarter
    • Den 18 oktober 1909 gick Gipsy Smith efter predikan lugnt ut genom dörren till den kyrka där han just då höll möten och ledde en marsch genom Chicagos bordellkvarter. De 3 000 åhörarna följde stilla efter honom. Ibland stannade han framför en bordell och bad en bön.
    • Folk stannade och såg på, många anslöt sig, och till slut deltog över 50 000 människor.
    • Bordellerna stängde och släckte. Många prostituerade bytte om och slöt upp i marschen, som nu sjöng psalmer. Gipsy Smith avslutade marschen med en bön.
    • Böcker och sånger
    • Gipsy Smith skrev flera böcker, bland dem sin egen självbiografi ”Gipsy Smith: His Work and Life” (Gipsy Smith, hans arbete och liv) (1906).
    • Bland de sånger han skrev som fick genomslag också i Sverige minns många ”Om det är dröm, så låt mig drömma”.
    • Detta var avgörelsekort
    • De stora väckelseevangelisterna, från D. L. Moody till Billy Graham, brukade inbjuda lyssnarna att komma fram för förbön i slutet av sina möten. De fyllde sedan i avgörelsekort med kontaktuppgifter för uppföljning.
    • Smith om ordet zigenare
    • För hundra år sedan kunde ordet zigenare (engelska: gipsy) användas i uttryck som zigenarpredikanten.
    • Smith själv uppfattade det som ett utslag av snobberi när en kyrka någon gång annonserade honom som Rodney Smith.
    • Källor: ”Zigenarpredikanten Gipsy Smiths lifshistoria nedtecknad av honom själf”, Minerva (1912). ”Mer ur mitt liv” av Gipsy Smith, J. A. Lindblads förlag (1938). ”Gipsy Smith i närbild” av Harold Murray, Kåbes förlag (1938). ”The Life and Ministry of Rodney (Gipsy) Smith” av Ed Reese.

 

Annons
Annons
Annons
Annons