Tro på Gud hjälper när man blir äldre

En ny avhandling visar att tro och andlighet spelar en viktig roll för gamla människors välbefinnande och förmåga att hantera sitt åldrande.
– Jag hoppas att det här bidrar till att andlighet synliggörs som en hälsoresurs, säger forskaren Catharina Norberg.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Livsstil

”Om jag säger andlighet, vad tänker du på då?”

Med den frågan har Catharina Norberg inlett sina intervjuer om andlighet och åldrande. I sin avhandling ”Att förstå andlighet och religiositet bland de allra äldsta. Skattningar och erfarenheter.” har hon sammanställt data som samlats in genom den stora studien ”Umeå 85+/Gerda” som studerar mycket gamla människors livsvillkor och hälsa.

Dessutom har hon intervjuat tolv personer, två män och tio kvinnor mellan 86 och 99 år, som alla på förhand angett i studien att de har ett religiöst medlemskap och att det medlemskapet är betydelsefullt för dem.

– De jag har mött kopplar samman andlighet med Gud, kyrka och att man lever ett gott liv. Flera nämner att andlighet handlar om att behandla andra som man själv vill bli behandlad. För de flesta har kommunikationen med Gud blivit mer intensiv sedan de blivit äldre och har mer tid till att reflektera över livet, berättar Catharina Norberg.

Det var i fredags som forskaren och sjuksköterskeutbildaren från Skellefteå försvarade sin doktorsavhandling vid Institutionen för omvårdnad på Umeå universitet.

– Det som är unikt med den här intervjustudien är bland annat att den utgår från så pass gamla människor. Medelåldern i studien är 89,7 år, säger Catharina Norberg.

Läs också: Kristen tro ger ett gott åldrande
 

Hur beskriver de äldre du mött sin tro?

– De flesta beskriver sin relation med Gud eller en högre makt som en ständigt pågående kommunikation. De beskriver en tillitsfull relation till Gud. ”Jag får hjälp om jag vänder mig till Gud”, sa en av de intervjuade,

– En annan beskrev en svår situation sent i livet och konstaterade att ”Om jag inte hade haft Gud hade jag inte klarat det”.

Catharina Norberg berättar att många av dem hon talat med säger att gudstron är ett stöd och att flera gett uttryck för att tron gjort att ensamhetskänslorna hade lättat.

”När det blir som mest tråkigt får jag be till Gud att han ska hjälpa mig genom den där dagen. Och när det går om nån dag då känner jag som en värme, ett lugn här inne i bröstet”, sa en av dem hon mött.

Läs också: Elin, 89: Tron på Gud ge mig glädje
 

Inom äldrevården känner man till andlighetens betydelse för de äldres hälsa. Samtidigt menar Catharina Norberg att det skulle kunna göras mer för att lyfta fram det andliga perspektivet.

– Det är viktigt när man mycket möter gamla människor att man lyssnar på deras berättelser. Att man visar respekt och låter dem dela sina tankar, sin smärta och uttrycka sina existentiella frågor. Gudstro och andlighet är något som många hämta styrka från. Det som ger deras liv mening och innehåll mitt i åldrandets utmaningar.

Skulle de här perspektiven behöva lyftas in tydligare när man exempelvis utbildar vårdpersonal?

– Ja, jag jobbar ju själv på sjuksköterskeutbildning och märker att det finns ett intresse för att lära sig mer om de här perspektiven. Samtidigt finns det en osäkerhet kring hur man som sjuksköterska ska kunna närma sig ämnet. Och där kan det behövas utbildning. Det handlar inte om att man måste dela den andres tro eller livsåskådning, men att stanna upp i respekt för den andres syn på livet och sätt att tolka sin situation.

En utmaning för att få in det andliga perspektivet i exempelvis äldrevården är den stressiga arbetsmiljön för de anställda.

– Personalen är ofta väldigt pressad av de många uppgifter som ska lösas under en arbetsdag. Man går ständigt med larmtelefonen i fickan och den stressen gör det svårt att få tid till existentiella samtal med de boende.

Läs mer: Elisabeth Sandlund: Den som har Jesus klarar kriser bättre
 

Hur ser du på kyrkornas roll här?

– Här har kyrkorna en stor uppgift att inte bara erbjuda gudstjänst utan också komma för samtal med de äldre. På våra sjukhus finns sjukhuskyrkor med personal. Men på våra äldreboenden känner jag inte till att det finns något sådant.

Vad hoppas du att din avhandling ska få betyda?

– Jag hoppas att den här avhandlingen kan bidra till att andligheten som en hälsoresurs ska bli synliggjord. Och att vi i vården ska förstå betydelsen av de existentiella samtalet om tro och liv.

Annons
Annons