Varför är just Sverige så sekulariserat?

Hur kommer det sig att Sverige, i undersökning efter undersökning, placerar sig som ett av världens mest sekulariserade länder?
Med start i dag kommer Torsten Åhman i två artiklar skriva om sina tankar kring orsakerna.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Livsstil Enligt World Values Survey, en återkommande internationell undersökning om människors värderingar, är Gud viktig bara för var femte svensk (17 procent) och religion är viktigt för enbart var tredje (35 procent). Låga siffror sedda ur ett internationellt perspektiv, faktiskt lägst i världen. Men varför är just vi så avvikande? Först måste vi klarlägga ordet ”sekularisering”. Det kan betyda att kyrkan inte längre bestämmer över områden den tidigare hade makt över, som skolan, lagstiftningen eller andra samhällsinstitutioner. Den styr inte heller över vad medborgarna ska tro. Stat och religion har skilts åt.Den typen av sekularisering bör vi se positivt på. Den stod ju Jesus också för. Han sa att vi ska ”ge kejsaren det som tillhör kejsaren och Gud det som tillhör Gud.” (Matt 22:21)Men sekularisering i meningen att ”religionen förlorar i betydelse i medborgarnas medvetande” är en annan sak, om man med religion menar att människan söker och upplever Gud som en påtaglig faktor i sitt liv, något som ger mening, hopp och inriktning.I samband med seminarier och föredrag jag hållit har jag frågat åhörarna vad de tror sekulariseringen beror på. Tre förslag har återkommit som jag inte riktigt håller med om. Jag ska här förklara varför:1 Det beror på socialdemokraterna.Förr hade kristendomen stor plats i skolan, dagen började och slutade med bön och psalmsång. Man menar att socialdemokraterna ändrade på det och därför sekulariserades Sverige. Men orsaken till att det var så från början, var för att kyrkan startade skolorna. Munkar och nunnor lärde svenska folket att läsa och skriva vilket fördes vidare genom kyrkan. De senaste hundra åren har staten tagit över skolan och under en stor del av den tiden har socialdemokraterna haft makten, men inget tyder på att det hade varit annorlunda med en borgerlig regering. Det är i den borgerliga pressen den kristna tron mött de starkaste angreppen genom åren. Det är också så att där den kristna tron gått starkt fram finns ofta ingen kristendomsundervisning alls i skolorna. Som i Kina, det sägs att antalet kristna där ökat från 3 miljoner i slutet av 1970 till runt 100 miljoner i dag. Att kristendomen inte har samma plats i skolorna kan alltså inte vara den avgörande faktorn för Sveriges sekularisering.2 Vi är så högt utbildade.När man påstår det säger man två saker; att vi är särskilt högt utbildade här och att hög utbildning per automatik tränger bort tron. Båda påståendena är fel. Utbildningsnivån i Sverige är inte så hög som vi tror. Det genomförs rankingar av universitet då och då. För lite sedan redovisades en sådan och bland de 100 främsta universiteten i världen fanns bara tre svenska. Den genomsnittliga utbildningsnivån är inte heller särskilt hög i jämförelse med många andra länder.Och är det så att en hög utbildning tränger tillbaka tron i människors liv? Richard Dawkins, naturvetare, professor i Oxford och känd ateist, skriver i sin bok ”Illusionen om Gud”: ”Riktiga vetenskapsmän måste vara ateister”. Men en rapport från University of Nebraska-Lincoln säger att för varje extra år av utbildning ökar sannolikheten att man deltar i religiösa sammankomster med 15 procent. Sannolikheten att man åtminstone läser Bibeln då och då ökar med 9 procent för varje år av utbildning. Det finns en rad vetenskapsmän som är troende. Hög utbildning och gudstro utesluter inte varandra. Tvärtom visar undersökningar alltså att högt utbildade tenderar att bli mer gudstroende. 3 Kan det bero på vår snabba tekniska och ekonomiska utveckling? Vi har varit med om en snabb teknisk och ekonomisk utveckling i Sverige under de två senaste generationerna. Men det har andra också. Visst kan vår höga levnadsstandard spela en viss roll. När man får en god ekonomi kan det ge en känsla av trygghet. Behovet av Gud för sin överlevnad är inte lika stort. Man kan ägna sig åt intressanta upplevelser och livsfrågorna trängs i bakgrunden. Det man kan köpa och uppleva att det upptar ens intresse. Ja, det här kan säkert spela in, men den avgörande orsaken måste vara en annan.Så varför spelar religionen en sådan liten roll hos svenskar? Hur kan det komma sig att kyrkorna i Polen, i Kina, i flera andra länder i Asien, i Afrika, i Sydamerika växer och attraherar så mycket människor men att det inte sker i Sverige?Jo, överallt i världen där den kristna tron går fram förknippar man den med frihet. Men det gör vi inte i Sverige.I Polen där 97 procent säger sig tro på Gud, har befolkningen fått kämpa mot två av historiens värsta förtryckarregimer, den nazistiska och den kommunistiska. Tron gav mod och hopp och något att leva för.I Kina förknippar man också tron med frihet. Frihet från den förlamning, den tristess, det förtryck och den meningslöshet som kommunismen skapade. I Asien, bland dem som lever med österländska religioner, är tanken stark att man är fången i sitt öde. Där kommer kristendomen med ett budskap som ger människor tillåtelse och uppmuntran att utveckla sina egna möjligheter.I Afrika är budskapet om frihet bland annat en frihet från onda och skräckinjagande makter som finns i gamla religiösa traditioner. I Sydamerika likadant. I USA blev kyrkan en frihetssymbol för dem som flydde från religiöst förtryck. Bland de svarta är frihetshjältarna pastorer.Få svenskar tänker på frihet när tro och religion kommer på tal. Här har den kristna tron genom historien i hög grad associerats med överhet och makt. Peder Carlquist skrev i tidskriften Fokus att Sverige varit ”ett av västvärldens religiöst sett mest intoleranta länder, där kyrkan var en del av maktapparaten”.I vår kyrkolags andra paragraf stod en gång ”Den som ock alldeles gör avfall från vår rätta religion straffas likaså och njute aldrig något arv, rätt eller rättighet inom Sveriges gränser.” Under lång tid fick de som på något sätt förbrutit sig mot samhället sitta fastskruvade i en delad stock på kyrkbacken så att alla som gick ut ur kyrkan skulle titta på dem.Kyrkan blev en straffanstalt och det var länge tvång att gå i kyrkan. Först 1952 fick man lov att lämna Svenska kyrkan. Det formella alternativet var landsförvisning.Mot den bakgrunden kunde en ateistisk professor på 1940-1950-talet, Ingemar Hedenius, sätta den intellektuella agendan för Sveriges kulturdebatt för många år framåt. En agenda som i stor utsträckning fortfarande gäller. Men frikyrkan då? Den som bröt fram i Sverige under 1800-talet, som en protest mot att staten skulle bestämma över ens tro och där själva namnet talar om frihet från stat och överhet. Frihet var ett huvudord. Frihet från religiös träldom, skuld, alkoholism, mindervärde. Frikyrkan frigjorde en enorm initiativkraft. I spåren av väckelsen växte industrier fram. Fattigdom dikades ut. Folkbildning och socialt ansvar stod högt på agendan. Men något hände. Det kom in ett fenomen som kan uppstå i entusiastiska rörelser. Vissa inslag drevs för långt. Man blev så upptagen av att leva rätt att små detaljer blev mycket viktiga. Dottern till en baptistpastor berättade att hennes pappa på 1940-talet köpte en filmkamera och filmade på ett läger, men filmen fick inte spelas upp för församlingen. Att se på film var synd. En annan person berättar hur hans familj fick besök av församlingsledningen som ville prata med hans föräldrar gällande den brosch mamman haft på sig vid ett besök i kapellet. Pojkens far invände och sade att många av de andra kvinnorna också använde brosch. Ja, blev svaret, men de har den under halsen, inte vid sidan om. Placeringen av broschen ledde alltså till ett tillrättavisande hembesök. Frikyrkan har mängder av sådana historier. I en sådan miljö blir atmosfären kontrollerande. När man iakttar varandra för att se om någon avviker. Få vill gå med i en sådan gemenskap. Dessutom uteslöt man människor som inte följde koden. Detta är tack och lov historia i dag - men en trolig delförklaring till att människor i vårt land inte förknippar tro med frihet. Men mycket har hänt. Svenska kyrkan är inte längre statskyrka och inom frikyrkorna har man övergett fokuseringen på småsaker. Men det är inte nog för att kyrkorna ska förknippas med en attraherande frihet. Här behöver en radikal förändring ske. Människor i Sverige behöver höra från kyrkan det som de kristna hör i Asien, i Afrika, i Sydamerika - att den kristna tron handlar om frihet.Hur ska vi göra? Tona ner det genuint kristna och skapa en anpassad kyrka? Ersätta Bibelns budskap med andra tankegångar? Låta dogmerna - trossatserna - få träda tillbaka för mer allmänna uppfattningar om livet? Det har man försökt på flera håll, men med samma resultat. Tron blir ännu mer ointressant. Nej, den väg där tron förknippas med frihet är snarare den rakt motsatta! Vi behöver tydligare se vilken radikal frihet den genuina kristendomen står för. Vi ska inte föra undan dogmerna, utan lyfta dem så att människor hör frihet.Det är ingen tvekan om att de som kom i kontakt med Jesus uppfattade hans ärende som frihet. I Nya testamentet utmålas han som världens störste befriare.”Jesus Kristus har blivit ... vår frihet” 1 Kor 1:30”Till den friheten har Kristus befriat oss. Stå därför fasta och låt ingen lägga på er slavoket igen.” Gal 5:1”Herren, det är Anden, och där Herrens ande är, där är frihet.” 2 Kor 3:17”Om nu sonen befriar er blir ni verkligen fria” Joh 8:36Frihet kan betyda olika saker för olika människor. Men vad är det för frihet Jesus står för? Det bästa svaret får vi av att titta på vad som hände med dem han mötte. De som lyssnade och berördes av hans budskap. Den frihet de fick uppleva tittar vi närmare på i morgondagens artikel.
Fakta: Sekularisering
 Sekularisering: Processer som innebär att religionen förlorar i betydelse i ett samhälle och i medborgarnas medvetande.
Annons
Annons
Attacken mot synagogan
Annons
Annons