Mukwege: Vi är rädda att våldet ska öka igen

Denis Mukwege tog emot svensk utmärkelse för sitt arbete med att bekämpa sexuellt våld och stärka kvinnors värdighet och mänskliga rättigheter i Kongo.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

Den kongolesiske läkaren Denis Mukwege har blivit internationellt uppmärksammad för sitt arbete med att hjälpa kvinnor som utsatts sexuellt våld i krigshärjade Kongo. Nu är han i Sverige bland annat för att presentera filmen om sitt liv.

– Jag tror att filmen kan hjälpa till att skapa medvetenhet om frågorna runt sexuellt våld i krig, säger han.

Dagen möter doktor Mukwege en av dagarna i Stockholm – dagar fyllda av föreläsningar, filmvisning, debatter och intervjuer. Denis Mukwege har fått mycket internationell uppmärksamhet för sitt arbete med att hjälpa och återupprätta tusentals kvinnor på sitt sjukhus Panzi-sjukhuset i Bukavu i östra Kongo. Han har tilldelats Sacharovpriset för tankefrihet och FN:s pris för mänskliga rättigheter. Men medaljen har, som så ofta, en baksida. Doktor Mukwege har blivit hotad till livet och lever därför numera under ständigt beskydd av FN-soldater.

Låter inte hoten stoppa honom

Trots detta fortsätter han sitt arbete med krigets offer. I krigshärjade östra Kongo slåss olika militanta grupper, trots att det krig som kallas "det afrikanska världskriget" officiellt avslutades 2003. Sexuellt våld används av de militanta grupperna systematiskt, och enligt Säkerhetspolitik.se våldtogs 400 000 kvinnor mellan år 2006 och 2007 i området runt DR Kongo, Uganda och Sudan. Många kvinnor tiger om de sexuella övergrepp som blivit vardag.

Denis Mukwege har i över 20 år hjälpt tusentals av dessa krigets offer tillbaka till livet och gett dem hopp och värdighet. I dagarna har dokumentärfilmen om hans liv premiär i Sverige. "Mannen som lagar kvinnor" är gjord av den belgiske filmaren Thierry Michel.

Besöker riksdagen

Under veckan i Stockholm ska doktor Mukwege prata om filmen och om sitt arbete på riksdagen och på Folkets bio. Han har också föreläst på universitetet och ska prata på Europahuset. När vi möter honom fredag kväll är det ingen föreläsning på agendan – men väl en prisutdelning. Scandinavian Human Rights Lawyers delar ut sitt årliga Scandinavian Human Dignity Award, och mottagare är Denis Mukwege. Priset, som förra året gick till Lars Adaktusson, går i år till den kongolesiske doktorn.

I prismotiveringen sägs bland annat: "Priset går till doktor Mukwege för hans arbete med att bekämpa sexuellt våld och stärka kvinnors värdighet och mänskliga rättigheter. Doktor Mukwege ger röst åt offer som saknar röst, och åt dem som inte kan tala för sin sak. Han försvarar de försvarslösa och ger dem redskap att slåss mot rädsla och förtryck."

Innan middagen och prisutdelningen får vi en kort pratstund med doktor Mukwege om läget i Kongo och om filmen, en film som märkligt nog blivit förbjuden i hemlandet.

– Ja. Jag vet inte exakt varför. Men vi lever i en totalitär regim, och det finns många beslut som inte kan motiveras utifrån demokratiskt fattade beslut, säger doktor Mukwege.

Filmen har däremot visats i en rad europeiska länder och har också prisats.

– Jag hoppas att filmen kan väcka engagemang och jag tror att den kan skapa medvetenhet om frågorna runt sexuellt våld. Jag tror att filmen kan skapa opinion. Hos gemene man finns det mycket som man inte är medveten om. Filmen ger information och kunskap och det kan skapa medvetenhet och början till ett engagemang.

Inte bara i Afrika

I Kongo används sexuellt våld i hög utsträckning i krig och konflikter. Men det är inte bara i Afrika som kvinnor blir utsatta på detta sätt, betonar doktor Mukwege.

– Jag tror att det sker i alla konflikter överallt, även i Europa. Till exempel användes det i kriget i förra Jugoslavien. Kvinnorna är utsatta på detta sätt i konflikter, därför att när man förstör kvinnors kroppar och deras psyken så är det ett lätt sätt att vinna militära framgångar. Det beror på att kvinnorna skapar det nätverk som håller ihop ett samhälle. När kvinnorna inte förmår upprätthålla denna viktiga roll, får det svåra följder för samhället.

– Kvinnorna drabbas kroppsligen och själsligen, och det får allvarliga följder. Och vi ser tyvärr att dessa våldtäkter och detta våld mot kvinnor används regelmässigt.

Risk att våldet stiger igen

Under de senaste två-tre åren har det skett en minskning av våldet i östra Kongo, vilket är mycket positivt, säger doktor Mukwege. Men denna höst fruktar han att våldsnivåerna åter igen kan stiga.

– Vi har haft en positiv utveckling de senaste åren. Antalet offer har gått ned. Men just nu är vi rädda att våldet kommer tillbaka. Det beror på att landets ledning inte respekterar konstitutionen. Enligt konstitutionen ska presidenten avsluta sin andra och sista mandatperiod i december i år. Men än så länge är det val som bör hållas inte organiserat, och det riskerar att orsaka att problemen kommer tillbaka och kastar landet tillbaka till tidigare våldsnivåer.

Konflikterna i östra Kongo är inte, påpekar doktor Mukwege, ett krig som är etniskt motiverat – något som många kanske tror.

– Det handlar inte om etnicitet eller stam, eller om fanatiska religiösa grupperingar. Det är inte heller officiellt ett krig mellan olika stater. Det är ett krig som handlar om kontrollen över naturtillgångarna, över de områden där det finns mineraler. De olika krigsherrarna vill få makt över naturtillgångarna. Jag tror att vi måste slå fast att det är ett krig som är ekonomiskt motiverat.

Hur ska då konflikterna och kriget stoppas och kvinnorna skonas? Hur kan vi i väst och i Europa bäst hjälpa till?

– Vi har koncentrerat oss på att arbeta med krigets konsekvenser: den fysiska och psykologiska omvårdnaden av kvinnorna. Vi har återupprättat det sociala kittet, och vi har försökt återge kvinnorna deras värdighet. Men jag tror att det vi behöver nu från det internationella samfundet, det är en hjälp att få slut på detta krig. Om länder skulle kunna få fram ett sätt att utöva en strikt kontroll över vilka mineraler som används och om man skulle undvika mineraler som kommer från konfliktområden, då tror jag att det skulle göra en stor skillnad och detta vansinneskrig skulle kunna få ett slut.

Annons
Annons