Allt fler anhöriga bråkar om begravningen

Tvisterna mellan anhöriga i samband med närståendes begravning blir allt fler. Ökningen märks särskilt i storstadsområdena.
– Familjekonstellationerna har blivit mer komplicerade, säger Elisabeth Tollsten vid Stockholms kyrkogårdsförvaltning.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

Ska mamma kremeras eller få en kistbegravning? Och var ska hon läggas till den sista vilan? I samma grav som pappa, eller tillsammans med nya maken? Eller ska man bara strö ut askan i en minneslund?

De här och liknande frågor ger allt oftare upphov till konflikter mellan efterlevande. Kan de anhöriga inte enas måste tvisten lösas av myndigheterna, vilket sker allt oftare.

Dagen har tagit del av statistiken kring tvister om kremering och gravsättning som avgörs av sju av landets länsstyrelser. Den visar att särskilt de länsstyrelser som ansvarar för Sveriges storstadsområden har fått en markant ökning av ärenden.

Störst ökning märks hos Länsstyrelsen i Stockholms län som ansvarar för Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Västmanlands och Gotlands län. Där har antalet ärenden trefaldigats sedan 2011, från sju ärenden under 2011 till 21 ärenden 2017.

50-procentig ökning

Även Länsstyrelsen i Skåne, som hanterar Skåne, Blekinge och Kronobergs län, märker en lika stor ökning. På Länsstyrelsen för Västra Götaland, med ansvar för Halland och Göteborg, samt Länsstyrelsen i Dalarna (med Gävleborg, Örebro och Värmland) ser man en nästan 50-procentig ökning av ärenden.

Och det stannar inte där. Av de 21 ärenden som avgjordes av Länsstyrelsen i Stockholm förra året överklagades fem stycken vidare till Förvaltningsrätten.

Ärenden som kommer in till länsstyrelserna är bara toppen av ett isberg. Det är hos begravningshuvudmännen som den ökade osämjan märks först. Det är de som har en lagstadgad skyldighet att först erbjuda medling mellan tvistande efterlevande.

Svenska kyrkan är begravningshuvudman i merparten av Sverige. I Stockholm och Tranås är kommunen begravningshuvudman.

110253.jpg– Utvecklingen av antalet tvister är galopperande, säger Elisabeth Tollsten, medlare vid Stockholms kyrkogårdsförvaltning. När hon började 2013 fick hon ta hand om tre-fyra medlingar om året. Förra året hade hon hand om sjutton.

Först medling

Det är hos henne som stockholmarnas anhöriga hamnar om de inte kan komma överens. Först när en medling där misslyckats hamnar ärendet hos Länsstyrelsen.

Elisabeth Tollsten menar att de ökande konflikterna speglar tidsandan.

– Förr var man anhöriga i rakt nedstigande led. I dag är det annorlunda. Många skaffar barn med flera partners under livets gång. När man dör är man kanske både farfar och bonusfarfar. Dessutom händer det saker med oss när en anhörig går bort. Gammalt groll kan komma upp till ytan. Tyvärr kan även arvstvister spöka i bakgrunden i de här konflikterna, även om de inte har något med kremering och gravsättning att göra.

Läs också: Svenskar väntar längst med begrava sina döda
 

Finns något skrivet?

En medling går ut på att kartlägga den avlidnes sista vilja. Medlaren försöker främst ta reda på vad den avlidna kan ha velat, vilka som stod personen närmast, vilket inte alls behöver vara biologiska släktingar. Vem eller vilka i den avlidnas närhet kan veta bäst vad den avlidna har haft för önskemål? Har den avlidne sagt något? Finns det något skrivet?

– Vi fattar inga beslut utan verkar rådgivande. Ibland går det lätt, men oftast inte. När man kommer till mig så har konflikten nått ganska långt. Merparten av alla ärenden går vidare till Länsstyrelsen.

Läs också: Ny livsstil ökar dödskonfliktena

Elisabeth Tollstens råd till alla är att berätta för sina närmaste hur man vill ha det när man dör, och helst få ner det på pränt.

– Och man ska vara glad över att göra det. Det är faktiskt en av de få saker man får bestämma själv.

Läs mer: Gratistjänsterna som ska förebygga anhörigbråk

Fakta: Så förebygger du konflikter efter din död

Prata med dina anhöriga och berätta om du vill kremeras eller inte, om du vill ha en grav (och i så fall var), eller om du vill att din aska ska spridas på ett särskilt ställe.

Skriv ner dina önskemål i ett brev eller ett testamente.

Använd dig av någon av de kostnadsfria tjänster som finns hos begravningsbyråerna, som Livsarkivet, Vita arkivet eller Enkla arkivet.

Glöm inte att informera dina anhöriga om att du har nedtecknat önskemålen.

21

ärenden fick Länsstyrelsen i Stockholm avgöra, efter att anhöriga inte kunnat komma överens.

Annons
Annons