Staten utreder stöd till trossamfund och religiösa friskolor

Inom kort kommer Gustav Fridolin (MP) att tillsätta en utredning om konfessionella friskolor. Sedan tidigare utreds statens stöd till trossamfund. Det här visar att staten håller på att se över sin religionspolitik.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

I helgen har flera medier rapporterat om att utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) är på väg att tillsätta en utredning om konfessionella friskolor, eller religiösa friskolor som de ibland kallas.

För Dagenläsare är det här ingen nyhet, vi rapporterade om den stundade utredningen redan i våras. Men nu börjar konturerna att ta form, bland annat att större krav ska ställas på huvudmännen som driver religiösa friskolor.

– Det system vi har i Sverige i dag är ganska märkligt i det att man bara granskar exakt vad som sker på skolan. I alla andra sammanhang så granskar man ju den man har ett samarbete med, säger Gustav Fridolin, då han intervjuas av Sveriges radio i lördags.

Där framkommer också att kraven är att de som driver konfessionella friskolor måste stå för grundläggande värderingar som demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter.

Var utredningen landar återstår att se. Enligt Gustav Fridolins pressekreterare är inte direktiven färdiga ännu, och det är inte offentligt vem som kommer att leda själva utredningen.

Samtidigt som de konfessionella friskolorna ska börja utredas, håller som bäst en annan utredning som berör statens förhållande till religion att gå in i sitt slutskede.

Det handlar om statens stöd till trossamfund, en utredning som leds av Ulf Bjereld, ordförande i Tro och solidaritet. I början av 2018 ska förslag på ny politik ligga på bordet.

Även här går tongångarna i samma riktning. För att ett trossamfund ska få del av statliga medel måste de skriva under på demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter. Eller ”samhällets grundläggande värderingar”, som det formuleras i direktiven.

Läs också: Regeringen utreder skärpta friskolekrav
 

Varför händer allt det här just nu? Jo, för att det religiösa landskapet i Sverige har förändrats, och staten har sett sig tvungen att förhandla om sitt kontrakt med religion.

Sverige har blivit mer mångreligiöst, och detta nya landskap har ställt befolkningen inför en helt ny typ av religiös extremism. Det finns en rädsla för att staten ska ge stöd till extrema religiösa uttryck, främst inom islam. I båda de aktuella utredningarna är det tydligt.

När det handlar om statsbidragen till trossamfund har kravet framförts att inga pengar ska gå till hatpredikanter eller till religiösa organisationer som propagerar för extremism, en fråga som i debatten ofta kopplats ihop med IS-sympatisörer.

Här vill nu staten dra upp en tydlig gräns, för att pengar inte ska gå till religiösa extremister.

Även de konfessionella friskolorna har blivit hårt ansatta, och det hela började med avslöjandet att en muslimsk skola i Stockholm delade upp flickor och pojkar på gymnastiken. Efter det har kritiken mot skolformen varit massiv. Både Liberalerna och Socialdemokraterna har beslut att driva på för nya tuffare regler. Det är bakgrunden till att utbildningsminister Fridolin nu agerar.

Och allt handlar inte om islam. Även katolska och ortodoxa kyrkor kan hamna på fel sida av statens gränsdragning då de inte tillåter kvinnliga präster. Jämställdhet är nämligen en viktig parameter i statens nya kontrakt med religion, både då bidrag och skolpeng ska fördelas.

Läs mer: Humanisterna: Stoppa religiösa friskolor!

Läs mer om religiösa friskolor

Alla tidigare artiklar

Fakta:

Fakta: Religion i Sverige

Sedan stat och kyrka skildes åt år 2000 är Sverige officiellt ett sekulärt land.

Tanken är att alla trossamfund ska behandlas lika.

Till exempel gäller det vid ansökan om bidrag, som fördelas av myndigheten SST.

Just nu ses reglerna över, och i januari ska en utredning vara klar.

Inom kort tillsätts också en utredning om konfessionella friskolor.

Annons
Annons