Partier – hetaste frågan i stor kyrkovalsdebatt

Det är enkelt att förena socialdemokratiska värderingar med kristen tro. Det menade Wanja Lundy-Wedin, då hon fick försvara varför politiska partier ställer upp i kyrkovalet.
I söndags var det stor nationell kyrkovalsdebatt.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

Kyrkovalet närmar sig, och i söndags dukades det upp till stor debatt då samtliga elva grupper som sitter på nationellt mandat i kyrkomötet fanns representerade i S:ta Clara kyrka i Stockholm. Den som hoppades på politisk debatt á la SVT:s Agenda, där partiledare frenetiskt spottar ur sig kritik mot varandra, gick nog från kyrkan en smula besviken. Kyrkodebatt är snällare än allmän politisk debatt, dessutom är det en svår konst att vaska fram ilskna dueller då tiden ska fördelas jämnt mellan elva olika aktörer.

Hettar till

Men visst hettar det till även i kyrkopolitiken. Det fanns en fråga där kyrkopolitikerna själva gick i tvekamp med varandra, och som även publiken verkade extra intresserad av under frågestunden. Det handlar om de politiska partiernas närvaro i kyrkan.

S, C och SD är de tre partier som fortfarande ställer upp i kyrkoval och när frågan landade i centerpartisten Ellionor Mobergs knä svarade hon att det bara gått 17 år sedan kyrka och stat skiljdes åt.

– Än så länge tror jag att de partier som har en nomineringsgrupp som grundar sig i ett politiskt parti behövs för att främja demokratin i Svenska kyrkan, löd hennes svar.

Aktiva medlemmar

Hon betonade att de centerpartister som engagerar sig i kyrkopolitiken gör det för att de är aktiva medlemmar i kyrkan. Och någon plan att dra sig ur finns inte i dag, utan deras närvaro är viktig inte minst för folkrörelseengagemanget.

Fick mothugg

Hon fick snabbt mothugg från POSK, företrätt av Linda Cigéhn, som driver linjen att de politiska partierna borde sluta lägga sig i styret av Svenska kyrkan.

Folkrörelseförankringen försvinner inte om de politiska partierna lägger ner, löd hennes svar.

– Vi rekryterar folk från församlingarna, de som är engagerade. Vår styrka är att vi verkligen står för den öppna kyrkan, alla är välkomna till POSK oavsett vilken ideologi du landar i. Det viktiga är ditt engagemang, inte var du står ideologiskt.

Men om valdeltagandet går ned om partierna lämnar, är det ett pris värt att betala?

– Vi vill se ett annat valsystem, där det är direktval på församlingsnivå. Där tror jag att vi kan ha kvar engagemanget. Problemet nu är att folk inte vet vad de ska rösta på där uppe i toppen.

På så sätt fick Linda Cigéhn in POSK:s krav på ett förändrat valsystem, med indirekta val, som även ses som ett sätt att kyla av de politiska partiernas intresse för kyrkovalet.

Därför S i kyrkan

Även Wanja Lundby-Wedin, tidigare LO-ordförande, fick försvara varför S ställer upp i kyrkoval, bland annat när ordet släpptes fritt och någon undrade varför "de politiska partierna biter sig fast"?

– Det handalar inte om att bita sig fast, det handlar om att vi kristna Socialdemokrater som är aktiva i Svenska kyrkan vill sluta oss samman. Många socialdemokrater är aktiva i kyrkan och många röstar på oss, det är naturligt att vi ska få finnas där.

Lite senare kom Wanja Lundy-Wedin tillbaka i ämnet, och tog då upp att S grundvärderingar är enkla att förena med kristen tro.

– Frihet, jämlikhet och solidaritet, det är värderingar som jag bär med mig in i min kristna tro och i kyrkan, svarade Wanja Lundby-Wedin.

Läs fler artiklar om kyrkovalet 2017

Alla tidigare artiklar

Fakta:

Den 17 september är det kyrkoval.

Valet liknar de allmänna valen, där man väljer förtroendevalda på tre nivåer i Svenska kyrkan.

Debatten i S:ta Clara kyrka handlade om den nationella nivån, till kyrkomötet i Uppsala.

Kyrkovalet berör även stiftsnivå samt den lokala församlingen.

Runtom i landet kommer det ordnas lokala debatter.

5,2 miljoner människor har rätt att vara med i kyrkovalet.

Det finns flera skillnader jämfört med de allmänna valen, exempelvis får 16-åringar vara med och rösta i kyrkan.

Annons
Annons
Upprop mot utvisningar
Annons
Annons