Skolavslutningar i kyrkan får stort stöd av svenskarna

78 procent av svenskarna vill ha kvar skolavslutningar i kyrkan.
– Det finns en stor skillnad mellan svenska folkets åsikter och samhällselitens, säger universitetslektor Viktor Aldrin, som har skrivit den senaste SOM-rapporten om svenskarnas syn på religion och tradition i skolan.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

SOM-institutet vid Göteborgs universitet har i tre av sina nationella SOM-undersökningar (2011, 2012 och 2016) ställt frågor om synen på skolavslutningar i kyrkan.

Respondenterna har fått ta ställning till om det är ett bra eller dåligt förslag att förbjuda skolavslutningar i kyrkan – en diskussion som har förts i den svenska samhällsdebatten i flera års tid.

Resultatet i samtliga tre undersökningar visar att en stor majoritet av det svenska folket ställer sig kritiska till ett förbud av skolavslutningar: 2016 ansåg 78 procent att förbud var ett dåligt förslag. Motsvarande andel var likaså 78 procent år 2012 och 75 procent år 2011. Enbart 5 procent av svarspersonerna tyckte 2016 att det var ett bra förslag att förbjuda skolavslutningar i kyrkan (motsvarande andel var 6 procent 2012 och 5 procent 2011).

"Sällan kommer till tals"

"De som önskar ett förbud tillhör oftast inflytelserika aktörer som ges stort medialt utrymme, medan en majoritet av landets befolkning som motsätter sig ett förbud sällan kommer till tals", skriver Viktor Aldrin, universitetslektor i de samhällsorienterade ämnenas didaktik vid Högskolan i Borås, i SOM-rapporten som presenteras i dag.

Victor Aldrin.– Både Skolverket och Skolinspektionen ställer sig exempelvis kritiska till skolavslutningar i kyrkor. Och även inom Svenska kyrkan finns det ett visst motstånd, säger han till Dagen och nämner att flera av de politiska partierna också är negativa.

I Skolverkets instruktioner för firande av skolavslutningar i kyrkan betonas att en sådan aktivitet ska vara präglad av tradition och inte av religion. Viktor Aldrin gör också en tydlig distinktion mellan religion och tradition.

– Skolavslutningar i kyrkor är en älskad tradition. Flera andra undersökningar har däremot visat att religion ses som något problematiskt.

Landsbygd och storstad

Uppdelat på ålder visar årets SOM-rapport att personer över 65 år är mest kritiska till ett förbud mot skolavslutningar i kyrkan. Stödet för ett förbud ökar i takt med fallande ålder och störst stöd för ett förbud finns i åldersgruppen 16–29 år.

– Ofta brukar man säga att ju äldre man blir desto mer uppskattar man traditioner. Det kan vara en del av svaret.

Landsbygdsbor vill inte ha något förbud

I likhet med äldre är folk på landsbygden mest kritiska till ett förbud mot skolavslutningar i kyrkan. Folk i storstäderna är samtidigt mest benägna att ställa sig bakom ett förbud.

Politiskt sett har personer i den grupp som placerade sig själva till vänster på en politisk höger-vänster-skala en något mer positiv inställning till ett förbud. Personer till höger är samtidigt mer negativa till ett förbud.

Men båda grupperna, liksom yngre personer samt invånare i storstäderna, är ändå mer negativa än positiva till ett förbud.

Liknande siffror i andra undersökningar

Som frågan i SOM-undersökningen är formulerad – där respondenterna får ta ställning till om det är ett bra eller dåligt förslag att förbjuda skolavslutningar i kyrkan – kan kritiken mot ett förbud (och därmed stödet för skolavslutningar i kyrkor) bli lite större än om frågan hade varit formulerad på ett annat sätt.

Men samtidigt som Viktor Aldrin säger detta konstaterar han att andra undersökningar också har visat på liknande siffror. Ett förbud mot skolavslutningar i kyrkan har dålig förankring hos den svenska befolkningen.

Läs fler artiklar om religiösa inslag i skolan

Alla tidigare artiklar
Annons
Annons
Annons
Annons